Astronomisk Ungdom var så klart på plats under KTH Space Rendezvous Spring 2016 meeting. Vår egen Frida Backjanis rapporterade därifrån, och nedan följer hennes fullständiga reportage från eventet. 

Den 6 april var det dags för vårens KTH Space Rendezvous meeting på Teknikringen 56. Ett möte för alla forskare som vill utforska solsystemet och platser bortom.

christerMötet började med att Christer Fuglesang hälsade alla välkomna och berättade lite om framtida investeringar inom svensk rymdfart och hur pengarna från regeringen delas lika mellan personal och utvecklingen av ny teknik. Han kunde inte gå in på det mer specifikt men hänvisade till det officiella budgetförslaget som senare publiceras.

Vart ska Curiosity åka härnäst?

Javier Martin-Torres från Atmospheric Science Luleå Universitet, Kiruna tog scenen efter Fuglesang och pratade under 40 minuter om forskningen som sker på mars och om det svenska instrumentet Habit som ska följa med en amerikans farkost till Mars under 2018. Instrumentet ska mäta hur man kan använda vattnet i Mars atmosfär och utvinna rinnande vatten utifrån det.

Javier ingår i en grupp som idag styr och avläser data från Mars Curiosity Rover. Han berättade om att de i framtiden vill styra Curiosity till mark som inte är så torr som det är i den krater där rovern är just nu. Då hoppas de att man kan komma att stöta på liknande vatten-fenomen som Nasa rapporterade om i september förra året och undersöka det vidare.

chister2

Jupiter och Saturnus hemligheter

Härnäst var det Jupiter som stod på tur och forskarna Lorenz Roth från KTH och Jan-Erik Wahlund från Uppsala Universitet pratade båda om framtida uppdrag med Jupiter och dess månar som fokus. Lorenz beskrev ett schema som visar på ett urval av Jupiter och Saturnus månar och vilken utav dessa som prickar in flest av de komponenter som intresserar forskare mest.  Som vi ser på bilden är det Europa som uppfyller alla krav och är mest intressant för forskare just nu.

Jan-Erik Wahlströms pratade inte bara om forskning kring Jupiter utan redogjorde även för hur rymdproben Cassini, efter 18 år i rymden, det kommande året kommer att dirigeras att flyga innanför Saturnus inre ring, alltså mellan ytan och ringen, 22 gånger innan den dyker ner i Saturnus förgått. Den kommer att sända ut så mycket data det går innan den slocknar och förstörs av atmosfären.

Mats Holmström från Kiruna berättade om framtiden för Institutet för rymd fysik – Kiruna. Dessa rymdfarkoster kommer IRF-K arbeta med under 2016: mars-express, Venus-express, Rosetta, Chandrayaan, Gallileo, BepiColombo. Omd u vill läsa mer om detta, besök då IRF-K på deras hemsida: http://www.irf.se/Offices/Kiruna/?chosen=office_kiruna

Rosettas misson och blick mot Merkurius

Efter fikarasten som drog ut på tiden till följd av en försvunnen fikavagn fortsatte Hans Nilsson IRF-Kiruna med christer3att redogöra för hur Rosettas instrument RPC-ICA (Rosetta Plasma Consortium (http://sci.esa.int/rosetta/35061-instruments/?fbodylongid=1644 )) har mätt solarwind och plasma klimatet runt om cometen 67P /Churyumov-Gerasimenko.

Efter Hans var det dags för konferensens enda kvinnliga talare Elisabet Liljeblad att berätta om hur rymdproben Messengers forskning på Merkurius magnetfält kan hjälpa oss att förstå jordens magnetfält och därigenom lära oss mer om hur magnetfält fungerar utifrån olika förutsättningar så som solvind, solutbrott och temperatur.

Spindlar och avslutning

Studenten Nickolay var siste talare ut och berättade om studentexperimentet SPRIDERS första del med uppskjutning och första resultat. Av de 14 uppskjutna enheterna har 10 hittills hittats med hjälp av GPS men de hoppas på att de ska komma fram till våren när snön smält och området blir mer besökt av fjällvandrare.

Avslutningsvis fick sex av deltagarna i konferensen delta i slutdiskussion med ämnet: Vart ska åka här näst? Kan Sverige ta kommando? Varje talare får föreslå ett framtida rymdprojekt. Här följde en diskussion om huruvida Sverige ska fortsätta producera instrument till rymdforskning och vart i solsystemet vi ska fokusera våra nästa missons på. Det argumenterades för Venus, fler kometer, Jupiter och Saturnus men ämnet exo-planeter kom även upp på tal.

christer4Mötet avslutades med ett tack från Christer som hänvisade deltagarna till den Space Pub som ägde rum i F-sekts lokal Konsulatet, där han hoppades att diskussionerna kunde fortsätta. En dag med mycket information och långa Power Points fick en trevlig avslutning!

/Frida Backjanis