Sweden Solar System är unikt i världen. Det är en enorm skalenlig modell av vårt Solsystem. Vi utgår från att Globen i Stockholm är Solen. Om Globen är Solen, hur långt bort ligger planeterna då? Sweden Solar System försöker besvara den frågan och med det visa hur enormt stort Solsystemet är. Modellen av Merkurius ligger vid Stockholms stadsmuseum, hela 2,9 km från Globen. Modellen av Jorden ligger inne i Naturhistoriska riksmuseet, 7,6 km från Globen. Och vill vi veta var Neptunus ligger måste vi färdas 229 km ända ut till Söderhamn i Hälsingland.

Den 9:e maj kl. 15:00 skulle en ny modell av Venus invigas utanför Vetenskapens Hus. Invigningen skulle alltså ske under samma dag och tid som Merkurius höll på att passera Solen. Den gamla Venusmodellen vid Observatoriemuseet har flyttats till Vetenskapens Hus efter att museet stängdes år 2014. Under det finaste sommarvädret hittills kl. 15:00 den 9:e maj hälsade Gösta Gahm, professor emiritus i astronomi vid Stockholms universitet, den ivriga folkmassan som samlats varmt välkomna. Entusiastiskt berättade han bl.a. om att Venus också låg väldigt nära Solen på himlen samt om Venusmodellernas historia. Den nya Venusmodellen är skapad av den astronomiintresserade konstnären Peter Varhelyi.

Jesper Sollerman, Svenska Astronomiska Sällskapets ordförande och professor i astronomi vid Stockholms universitet, invigde modellen till folkmassans spänning. Och så här ser den nya modellen — som man passerar om man ska till AlbaNova eller Vetenskapens Hus — ut:

venus3

Den nya modellen av venus är gjord i akrylat, och de detaljer man ser speglar Venus löjligt tjocka atmosfär.

venus2

Precis som alla andra modeller i Sweden Solar System är den nya Venusmodellen gjord i skala. Den är bara 62 cm i diameter, som kan jämföras med Globen (som spelar rollen som Solen) som har en diameter på 110 meter (!) och som befinner sig hela 5,5 km bort.

venus4

Runt om modellen finns fyra sittplattor med olika mönster som Jesper Sollerman föreställde sig att kanske framtidens astronomistudenter skulle sitta på och få inspiration. En av plattorna visar t.ex. växthuseffekten. Det är nämligen genom Venus tjocka koldioxidatmosfär som yttemperaturen når hela ~ 460 °C! Varmare än Merkurius som ligger närmare Solen, och som skulle passera framför Solen just samma dag.venus5

Efter den formella invigningen och lite betraktande av den sprillans nya modellen var det fritt fram. Vetenskapens Hus bjöd på snacks och dricka (vilket inte vi i AU kunde motstå) och ett flertal teleskop, alla riktade mot Solen, hade satts upp utanför Vetenskapens Hus och AlbaNova. Alla var intresserade av att få en glimt av Merkurius passage framför Solen — något som inte kommer vara synligt från Sverige på flera år.

Efter att ha kikat i ett av teleskopen gick vi in i Vetenskapens Hus där vi kunde se den äldre modellen av Venus som flyttats från Observatoriemuseet. Och inne i Vetenskapens Hus fick vi och andra också chansen att få se Merkuriuspassagen tillsammans med hjälp av deras egna teleskop. Det man fick se var otroligt mäktigt:

merkurius

Den lilla pricken är Merkurius!

 

De flesta av oss vet att Solen är helt enormt stor. Men från Jorden är det inte ofta man får det intrycket. Det är just händelser som denna som verkligen gör ett rejält intryck av att världen är så pass mycket större än våra dagliga små liv: Att se Merkurius som en liten prick i jämförelse med Solen är spektakulärt och något som kommer sitta kvar i minnet.

Utöver observationer av Merkurius anordnade Vetenskapens Hus andra aktiviteter. Vi i AU fann oss snart i ett rum där vi fick testspela Kerbal Space Program, som låter spelaren bygga raketer för att försöka ta sig till de andra världarna i det fiktiva Solsystemet som är lite baserat på vårt riktiga. Det som gör spelet speciellt är att det till viss grad försöker återskapa den fysik och mekanik man använder sig i verkligheten för att färdas till andra världar. Av denna anledning är Kerbal Space Program lärorikt och bidrar till att rymdintresset sprids. Vi gick in med inställningen att testa spelet lite kort, men det slutade med att vi ”testade” det i någon timme eller två.

Allt som allt var det en grymt trevlig dag: Det bästa sommarvädret hittills, AU-häng, invigningen av den nya Venusmodellen, observationer av Merkurius och Solen och rymdspelande.