Vår förbundsordförande, Jennifer Andersson, skriver idag under en debattartikel på DN Debatt tillsammans med Christer Fuglesang, astronaut och adjungerad professor vid KTH, riksdagsledamöterna Mathias Sundin (L) och Maria Weimer (L), samt Karin Nilsdotter, vd för Spaceport Sweden. Visionen är en svensk på Mars på 2030-talet.

Artikeln uppmanar till fler och större nationella rymdsatsningar i Sverige och efterfrågar en tydlig riktning för rymdpolitiken. Bl.a. ges förslag på fler astronautsatsningar, större delfinansiering av ESA:s program för bemannad rymdfart och ökade förutsättningar för rymdturism i Sverige. Det huvudsakliga målet står också klart: Visionen är att se en svensk på Mars senast under 2030-talet, och med det bana vägen för större satsningar på svensk rymdverksamhet och rymdforskning. Sverige är en rymdnation med goda förutsättningar för utveckling och tillväxt på rymdområdet, men det saknas tydliga ambitioner och politiska riktlinjer. Tekniken som skulle krävas för att genomföra en Mars-resa skulle också ha stor betydelse för den tekniska utvecklingen här på Jorden.

Att utforska rymden är en nödvändighet för människans fortlevnad, och även om
astronauter genomför viktig forskning i rymden så gör det kanske ändå mest nytta här på Jorden. Det är nu 10 år sedan Sveriges första och hittills enda astronaut, Christer Fuglesang, skickades ut i rymden och med det inspirerade en hel generation svenska ungdomar att satsa på och fascineras av rymden. Vi i Astronomisk Ungdom välkomnar satsningar på svenska astronauter inte minst tack vare den enorma inspirationskälla ännu en svensk i rymden skulle innebära för de ungdomar som i dag ser nyfiket på möjligheterna att utbilda sig i astronomi och rymdteknik. Ett utdrag ur artikeln påtalar just detta:

Inget inspirerar ungdomar till intresse för forskning, naturvetenskap och teknik mer än en astronaut. Rymden är en bra inkörsport för teknik- och ingenjörsstudier. Utbildningar som är en bristvara i arbetskraften.

Detta är särskilt viktigt för oss i Astronomisk Ungdom. Artikeln konstaterar vidare:

En svensk till Mars är något vi kan samlas kring. Marsresenären är troligen i högstadie- eller gymnasieålder. Se dig omkring på ungdomarna i ditt liv, det kan vara någon av dem som blir förste svensken på Mars. Går du själv i högstadiet eller gymnasiet? Då kan det vara du.

Hela debattartikeln hittar du här.

Med på dagens efterföljande presskonferens i riksdagen fanns AU:s medlem och framstående rymdbloggare Eleonora Svanberg. Eleonora är 17 år och studerar andra året på en gymnasieskola i Linköping. Hon är en av dem som skulle kunna bli den svensk som en dag sätter fötterna på Mars röda yta, och idag stod hon bredvid Christer Fuglesang och Mathias Sundin (L), som varit drivande bakom de rymdpolitiska förslag som Liberalerna nu presenterar, vid presskonferensen i riksdagen. Där berättade hon varför hon vill vara den första svensken på Mars under 2030-talet.

Frågan är väl snarare varför man inte vill åka till Mars, säger hon i TT:s rapport.

Astronomisk Ungdom håller med. Rymdsatsningar är viktiga, och särskilt sådana som uppmuntrar unga att ta tillvara på sin naturvetenskapliga och tekniska nyfikenhet och kompetens. Astronomi och rymdteknik är utan tvekan områden som sporrar ungas vetenskapliga och tekniska intresse och får fler att söka sig till ingenjörs- och naturvetarutbildningar; utbildningar som idag har brist på sökande i Sverige.

Här kan du läsa SVT:s intervju med Eleonora och här finns en inspelad version av hela presskonferensen.

Stort tack för föredömliga insatser i riksdagen, Eleonora! Fantastiskt roligt att du tog denna möjlighet att sätta ett avtryck i den rymdpolitiska debatten och med det inspirera otaliga unga över hela landet.

Förhoppningsvis kan denna debatt leda till att rymdpolitiken aktualiseras och att det talas mer om möjligheterna kring en ny svensk rymdstrategi i framtiden, något som i slutändan kommer att ge dagens ungdomar ännu fler möjligheter att utvecklas på rymdområdet.