Rymdforskarskolan i Kiruna rullar på som vanligt och idag var det dags för en första schemalagd dag på Institutet för rymdfysik! Eleverna fick bland annat testa något som kallas ”Space Ball”, lyssna till en föreläsning om EISCAT och höra mer om vilken forskning som bedrivs på IRF under en mycket intressant rundtur. På eftermiddagen blev det labb följt av en temakväll om astronomins historia och exoplaneter. Här kan du läsa vad deltagaren Gustav Sjögren har att berätta om dagen:
Efter en tidig morgon och frukost tog vi oss med Esranges personalbuss till IRF, Institutet för rymdfysik som ligger en bit utanför Kiruna. IRF är en filial till LTU, Luleås Tekniska Universitet, dit studenter på LTU med inriktning rymdfysik får spendera sina 2-3 sista år, bland annat för att bedriva forskning inom sina respektive områden. Väl där fick vi en introduktion till IRF av professor Mathias Milz som också introducerade oss till EISCAT, European Incoherent SCATter scientific association, samt en rundtur av campus av en student vid namn Moa Persson.
Vi fick även testa på det som kallas ”spaceball” vilket endast kan beskrivas genom att upplevas. Med det sagt ska jag ändå försöka förklara vad detta var för något. I spaceball spänns man fast i en sele som sitter fast i en snurrande ring, som i sin tur sitter fast i en annan ring som även den roterar fast kring en annan axel, denna ring sitter sedan fast i den sista som roterar kring samma axel som den första. Vi märkte snabbt att så fort man hade börjat snurra var det extremt svårt att få tillbaks kontrollen. Vi blev däremot instruerade att skifta vår vikt med små rörelser för att lättare kontrollera snurren. Detta fungerade dock olika för olika personer och där vissa ganska enkelt kunde stabilisera sig själva var det betydligt svårare för andra, men detta var såklart inget som hindrade alla från att ha så roligt som det gick.
Efter lunch blev det labb med professor Milz. Uppgiften var att genom Matlab koda ett program som kunde framhäva olika distinktioner på en satellitbild för att kunna bestämma hur bl.a. växtlivet mådde i en stad som Paris. Detta var en väldigt rolig labb som involverade alla och gav en introduktion till Kodning. Efter detta tog vi alla personalbussen tillbaka till Esrange där fler aktiviteter väntade.
Kvällsaktiviteten blev lika förlängd som den var spännande. Det var nämligen projektledare Mikael Ingemyr som bjöd på tre föreläsningar, dels om hans stora intresse, exoplaneter, som han även genomförde ett gymnasiearbete på, och även om sannolikheten att det finns liv på andra ställen i universum och varför vi inte vill finna liv, iallafall inte primitivt sådant. Detta ledde även in i Drakes formel och Fermiparadoxen. Trots att föreläsningarna höll på under en lång tid förblev intresset på en hög nivå och det ställdes många intressanta frågor som ledde till nya diskussioner och nya frågor. Många av oss fick en helt annan syn på liv i universum och uppfattningen om människans möjlighet att nå stjärnorna genomgick en stor förändring.
/Gustaf
