Vår moderorganisation, Svenska Astronomiska Sällskapet, delar varje år ut ett heltäckande resestipendium som ger en svensk gymnasieelev mellan 16 och 18 år möjligheten att delta i ESO Astronomy Camp i Italien. I år reste fyra svenskar till det fullspäckade astronomilägret bland bergen, med det intressanta temat “Distances in the Universe”. Här kan du ta del av deras reseberättelser!
Varje år går det fullspäckade astronomilägret ESO Astronomy Camp av stapeln i de vackra Italienska alperna i januari. I år deltog inte mindre än fyra svenskar i det häftiga och lärorika lägret! Här berättar tre av deltagarna, Fabian Lundell, Elin Hermann och Simon Thor, om sina upplevelser under lägret. Håll utkik på vår hemsida och i kommande medlemsbrev om du själv är mellan 16 och 18 år och sugen på att delta i 2019 års ESO Astronomy Camp i Alperna, dit du har chansen att vinna ett heltäckande resestipendium!
Simon Thor – Vinnare av Svenska Astronomiska Sällskapets resestipendium
Jag heter Simon Thor och hade den stora äran att ta emot Svenska Astronomiska Sällskapets stipendium för ESO Astronomy Camp 2017. Lägret hölls vid “the Astronomical Observatory at the Autonomous Region of the Aosta Valley”, i Alperna i Italien. Där samlades 54 gymnasieelever sfrån över 15 länder, allt från Portugal till Brasilien till USA. Lägret bestod av föreläsningar, observationer med teleskop och sociala aktiviteter. Temat på lägret var ”distances in the Universe”, och många av föreläsningarna handlade därför om hur man mäter avstånd i rymden. Det var verkligen fascinerande att få lära sig i detalj hur man mäter avstånd till stjärnor och galaxer.
Observationerna var också intressanta, särskilt då det var första gången jag använde ett teleskop. Vi tittade på stjärnor, galaxer, nebulosor och planeter, och upplevelsen gjorde att man nästan glömde bort att det var -10 grader och att tårna höll på att domna bort.
Det roligaste med ESO Astronomy Camp var dock att man kunde träffa så många astronomiintresserade ungdomar från andra länder. Att kunna prata med andra som har samma intresse som en själv är väldigt ovanligt i min skola, då nästan ingen i min klass brinner för astronomi. Det gör att möten med andra ungdomar som gillar astronomi (som till och med är från andra länder!) är en exklusiv och rolig upplevelse. Vi kunde diskutera om något jättenördigt ämne i en timme och inte tröttna alls! Det var nog tack vare vårt gemensamma intresse som ledde till en väldigt bra sammanhållning, trots att vi bara lärde känna varandra i vecka.
Förhoppningsvis kommer jag träffa många av de på andra läger framöver!
/Simon Thor
Elin Hermann: “Man fick nya kontakter över hela världen”
Årets tema på ESO lägret var avstånd i universum. Vi fick bland annat observera stjärnhimlen vid ESO:s observatorium i Aosta Valley, Italien.
Något av det bästa för mig var en observation när vi var utomhus och hade en föreläsning om stjärnbilderna. Med hjälp av en laserpekare visade föreläsaren hur stjärnbilderna såg ut, och pratade om mytologin till varför de såg ut som de gjorde och hur de hängde ihop med varandra. Det var särskilt roligt för mig som innan lägret hade väldigt dålig koll på stjärnbilderna, till att faktiskt kunna se upp på natthimmelen och se bilder i stjärnkaoset.
De som anordnade lägret var väldigt kunniga inom astronomi och jag tyckte det var roligt att kunna ställa mina frågor och få
givande svar. Vi fick även mycket intressant information om spektroskopi och fick bland annat lära oss mäta avståndet till stjärnor, och med hjälp av ett stjärnspektra läsa ut vad det var för slags stjärna spektrat handlade om på. Pricken över i:et för mig var att allt var på engelska, och att man fick nya kontakter över hela världen med samma intresse för rymd som jag har. Det här är en smakbit av ESO-lägret och det jag kommer ta med mig hem till Sverige!
/Elin Hermann
Fabian Lundell: “Jag såg fram emot varenda punkt på schemat”
Under juldagen satt jag på Bryssels flygplats i ca 5 timmar – detta passade utmärkt eftersom Sagan om de två tornen: extended edition är 3 timmar och 42 minuter. Det är med den där mysiga äventyrskänslan hos Tolkiens Midgård som jag vill berätta om min destination: det astronomiska observatoriet i Saint Barthelemy, i de italienska alperna. Där skulle ESO Astronomy Camp 2017 gå av stapeln och jag hade endast blogginlägg som dessa för att skapa en uppfattning om vad som väntade.
Vad som sedan skedde under lägret är däremot svårare att beskriva med den begränsade kommunikationen som det skrivna ordet erbjuder. Tack vare föreläsningarna och workshopsen kan jag nu beräkna avståndet till och mellan stjärnor och andra objekt i rymden (temat var Distances in the Universe ). Men när jag nostalgiskt drömmer tillbaka är det framförallt alla människor som tankarna riktas till. Dels är det deltagarna och de nya vännerna för livet men även alla otroligt entusiastiska föreläsare – dessa doktoranders ansikten lös verkligen upp när de såg entusiasmen hos oss ungdomar. Det är nog enklare att beskriva lägret med anekdoter och bilder som kan indikera helheten.
Vanligtvis är jag väldigt morgontrött och en hel dag blir lätt förstörd av lite dålig sömn. Under lägret klarade jag mig på makalöst lite sömn och det är först efteråt som jag inser hur få timmar jag faktiskt sov. Allt var helt enkelt för trevligt och intressant för att sömnen skulle vara värt timmarna. Jag såg fram emot varenda punkt på schemat – till och med de tidiga morgonföreläsningarna. Det var även en upplevelse i sig att som snövan svensk få se spanjorer som aldrig upplevt fruset regn förut.
Till de som funderar på att ansöka nästa år: om jag har skjutit era förväntningar upp i taket så är det inte tillräckligt. Ibland är litteraturens och filmens äventyr verkliga och för min del var ESOAstronomy Camp 2017 en av dessa fall!
/Fabian Lundell
