Årets två RSI-stipendiater till MIT är båda AU-alumner, del 1

Varje år skickar Sverige två stipendiater till Research Science Institute, RSI, på MIT i Boston, USA. Det är den mest prestigefyllda sommarforskarskolan i världen för gymnasieelever, och det är ingen slump att den hålls på ett av världens mest prestigefyllda akademiska institutioner; MIT. Den 6 veckor långa sommarforskarskolan samlar 80 av de mest begåvade ungdomarna i USA (ca 50 st) och resten av världen (ca 30 st), och under programmet får varje elev en egen forskningsmentor som den får genomföra ett riktigt forskningsprojekt tillsammans under handledning av. I programmet ingår också föreläsningar, bl.a. av Nobelpristagare, undervisningsmoment samt massor av sociala aktiviteter. De svenska sommarforskarskolorna Rays och Rymdforskarskolan är båda inspirerade av RSI på MIT.

Astronomisk Ungdom har en stolt tradition av att aktiva medlemmar lyckas vinna detta stipendium. Bland tidigare RSI-stipendiater som på något sätt deltagit i eller engagerat sig i AU:s verksamheter kan Mikael Ingemyr (grundare), Dennis Alp (bl.a. föreläsare), Elisabeth Werner (fd. sekreterare), Elias Waagaard (fd. vice ordförande), och Viktor Köhlin Lövfors (deltagare Rymdforskarskolan 2016) nämnas. I år är AU väldigt glada över att båda årets två RSI-stipendiater är AU-alumner! Simon Thor och Julia Berndtsson har nämligen båda deltagit i vår Rymdforskarskola och efteråt engagerat sig ideellt på olika sätt i AU. Här i del 1 följer en intervju med Simon. Se del 2 för att läsa intervjun med Julia!

Simon Thor med en poster över sitt senaste forskningsprojekt.

Vem är du? Berätta lite om dig själv!
Jag heter Simon Thor och går andra året på naturvetenskapslinjen på Kungsholmens gymnasium. Mina största intressen är partikelfysik och kosmologi. På fritiden löptränar jag och engagerar mig i föreningar.

Du deltog i Rymdforskarskolan 2017. Vad har du tagit med dig från den upplevelsen och hur har det påverkat dig eller betytt för dina val efteråt?
Förutom att jag fick lära mig mer om astronomi under Rymdforskarskolan så inspirerades jag till att engagera mig mer inom naturvetenskap. Detta ledde till att jag blev motiverad till att ansöka till fler liknande forskarskolor och läger, som exempelvis ESO Astronomy Camp i Italien och Research Science Institute. Under Rymdforskarskolan träffade jag även många nya vänner som jag fortfarande har kontakt med, och det är tillsammans med dem som jag har engagerat mig i föreningar. Det är tack vare de som jag är med i styrelsen i Unga Astropartikelfysikföreningen och min skolas vetenskapsförening Kungsholmen’s Young Scientists’ Society.

På vilka sätt har du engagerat dig i Astronomisk Ungdom efter Rymdforskarskolan, och varför valde du att göra det?
Jag har varit med i styrelsen för Unga Astropartikelfysikföreningen (UAPFF) sedan oktober 2017, vilket i princip är sedan föreningen skapades. UAPFF är en rikstäckande temaförening med fokus på astropartikelfysik, och vi har bland annat gått på öppna föreläsningar, anordnat en nobelmiddag och en studiecirkel som just nu håller på.

Vad är RSI och hur kommer det sig att just du får möjligheten att delta? Hur känns det att ha blivit utvald? Vad kan ditt tidigare deltagande i Rymdforskarskolan och andra saker (Rays, föreningsengagemang, osv) ha bidragit till att just du blev utvald?
RSI är ett tillfälle då man får äran att åka till Massachusetts Insitute of Technology i Boston, USA. Under de sex veckorna där kommer man att få genomföra ett forskningsprojekt tillsammans med en professionell forskare. Det är till stor del tack vare händelserna förra sommaren som jag fick erhålla detta stipendium. Under sommaren 2017 deltog jag i Rymdforskarskolan i Stockholm, samt genomförde ett forskningsprojekt vid KTHs institution för Rymd- och Plasmafysik. Där forskade jag, tillsammans med en lektor, om en interaktion mellan jordens magnetfält och solens magnetfält som kallas Flux Transfer Event. Detta var en mycket lärorik upplevelse, då fick lära mig mer om rymdfysik, programmering och även forskares arbetssätt. Då jag fick ett mycket gott intryck av detta forskningsprojekt ville jag fortsätta forska, vilket är en bidragande faktor till varför jag sökte till Research Science Institute.

Vad ska du gå göra på RSI? Berätta om ditt projekt och vilka förhoppningar du har inför sommaren. Vad ser du mest fram emot med sommaren?
Mitt forskningsprojekt kommer att handla om partikelfysik, mer specifikt om studien av ”jets”. Jets bildas vid kollisioner vid partikelacceleratorer och består av partiklar som hadroner och gluoner (bland annat protoner). RSI består dock inte enbart av forskning utan är även fullspäckat med andra evenemang. Utöver forskningen ser jag mest fram emot att få kunna träffa andra ungdomar intresserade av naturvetenskap. Att få träffa ungdomar från hela världen med samma intresse är ett exklusivt tillfälle som jag definitivt skulle vilja ta vara på. Då alla som deltar i RSI redan har mycket bakgrundskunskap tror jag att diskussioner med dem kan vara riktigt lärorika och roliga.

Vad är dina framtidsplaner efter RSI? Drömyrket?
Mitt absoluta drömyrke är att bli en forskare inom partikelfysik eller kosmologi. Jag tror att RSI kan hjälpa mig mot denna dröm genom att bland annat ge mig en djupare förståelse för forskarvärlden. Vem vet, jag kanske till och med träffar en framtida kollega där?

Vad är det med rymden som gör att det är så spännande och inspirerande, inte minst till intresse inom naturvetenskap generellt?
Jag har ingen speciell händelse som gjorde mig intresserad av astronomi, utan det har istället ökat gradvis. Jag har därför svårt att sätta ord på vad jag anser är det mest intressanta med rymden, men något jag gillar är hur nästan onaturligt det kan kännas. Universums storlek, galaxers rörelser och stjärnors livscykler kan låta som något ur en Fantasy-bok. Det jag gillar mest med partikelfysik är hur detta ämne lägger grunden till allt annat, eftersom det är studien av de mest fundamentala byggstenarna av allt i hela universum. En av de mest fascinerande sakerna med båda dessa ämnen är dock hur mycket som fortfarande är okänt. Det finns så många stora frågor som saknar svar, och tanken på att kunna bidra till lösningen på åtminstone en av dem motiverar mig till att fortsätta studera dessa ämnen.

Tack Simon, och lycka till i sommar!

Klicka här för att komma till del 2, med intervjun med Julia Berndtsson.

Varukorg