Stort tack för alla högkvalitativa och intressanta ansökningar vi tagit emot till Rymdstipendiet 2019! Juryn har haft ett oerhört svårt uppdrag att välja ut en vinnare, men nu står det klart att det blir Ellen Hammarstedt från Göteborg som får ta emot det heltäckande resestipendiet till European Space Camp på Andøya Space Center i Norge i augusti. Hon ansökte om stipendiet med ett gymnasiearbete om detektion Cherenkovstrålning med mobiltelefon, och hela hennes rapport går att läsa här. Inför stipendieresan har AU pratat med henne och värmt upp!

Ellen Hammarstedt är mottagare av Rymdstipendiet 2019.

Hej Ellen! Först och främst, stort grattis till Rymdstipendiet 2019! Berätta om dig själv! Vem är du och vad har du gjort för rymdrelaterade saker fram tills nu?
– Hej och tack!! Jag är en simpel fysiknörd från Göteborg som tack vare mitt fysikintresse fick möjligheten genom mitt gymnasium att få delta i Knut Lundmark-dagarna 2018. Där insåg jag att man faktiskt kan forska som yrke, och det gjorde att när jag några dagar innan sista ansökningsdatum upptäckte Rymdforskarskolan och bestämde mig för att söka dit, vilket var det bästa valet jag gjort med tanke på alla dörrar som öppnades efter det. Ganska direkt efter Rymdforskarskolan startade jag en rymdblogg här på AU:s hemsida, samt började engagera mig i GAUSS, vilket är Göteborgs egen lokalförening! De senaste månaderna har jag även agerat projektledare för det nystartade rymdprogrammet, vilket är ett samarbete mellan AU och Warp space program, och innebär främst att jag tillsammans med de andra i programmet driver Instagramkontot “Spaceyoungsters by warp”. Det senaste året har jag även hållit på med mitt gymnasiearbete, vilket genom Utställningen unga forskare tog mig till Intel ISEF i Phoenix samt CASTIC i Kina, och nu även det här Rymdstipendiet!

Berätta lite om ditt projektarbete. Vad har du forskat om och vad har du kommit fram till?
– Mitt projekt handlar om Cherenkovstrålning och hur man kan detektera fenomenet med en mobiltelefon. Cherenkovstrålning bildas kort sagt genom att en laddad partikel rör sig snabbare än ljuset i ett visst medium. I vatten är ljushastigheten runt 225 000 km/s, vilket en partikel kan överskrida, varpå den här Cherenkovstrålning skapas likt en ljudvall – alltså kan man kalla det för en slags ljusvall! Man använder den här strålningen för att hitta neutriner och håller nu på att utveckla metoder för att använda Cherenkovstrålningen för optisk skanning av vävnad, varpå vi kommer kunna identifiera tumörer och andra avvikelser i biologisk vävnad på ett mycket enklare och billigare sätt än de metoder vi använder idag. Trots hur viktigt fenomenet är för modern forskning vet få ens vad det är, och än färre är medvetna om dess inflytande. Mitt projekt går därför ut på att skapa en enkel detekteringsmetod för Cherenkovstrålning med hjälp av en mobilkamera, med syftet att skapa en labb att integrera i gymnasieutbildning för att öka kunskap men framförallt intresse för Cherenkovstrålningen som fenomen i synnerhet likväl som för partikelfysik i allmänhet. Detta gjorde jag genom att först etablera hur alla yttre faktorer som bakgrundsbrus och felmarginaler i mätutrustning påverkade förmågan hos mitt system, sedan samla in data av Cherenkovstrålning genom att placera strontium i ett vattenglas (energirika sönderfallspartiklar skapar Cherenkovstrålning i vattnet), mörklägga detta med diverse lådor och filtar och spela in videor på strålningen samt på bakgrundsbruset. Mitt program analyserade sedan det blå ljuset i varje video och jag kunde då dra slutsatsen att det oftast var en större mängd blått ljus i videor med Cherenkovstrålning än videor av bara bakgrundsbruset. Det jag kom fram till är alltså att det faktiskt går att detektera Cherenkovstrålning med en mobiltelefon. Dels möjliggör det praktisk utbildning om partikelfysik på lägre utbildningsnivåer, men det erbjuder också en superenkel identifieringsmetod för cancer och andra viktiga sjukdomar vilket är relevant för utvecklingen av medicin inom rymdfart.

Vad ser du mest fram emot med att delta i European Space Camp i sommar?
– Dels att få lära mig mer om hur vi kan utforska rymden, men framförallt att få lära känna ännu fler trevliga rymdnördar från andra ställen än Sverige. Det ska bli kul!

Vilket är ditt favoritområde inom astronomi eller rymdteknik?
– I stort sett allt som vi inte vet något om än och hur vi kan gå tillväga för att ta reda på det. Jag tycker allra mest om hur man kan använda det lilla för att beskriva det stora, alltså till exempel hur vi försöker ta reda på hur mörk materia funkar genom att söka efter små, mystiska partiklar.

Hur ser din närmsta framtid ut?
– Först och främst ska jag fokusera på CASTIC, som är min nästa tävling, och jag har en del saker jag vill vidare utforska i min metod och resultat innan dess. Till hösten är min plan att plugga fysik i Uppsala, fortsätta engagera mig inom AU och typ fortsätta lära mig så mycket som möjligt om världen runt omkring oss!

Om du får beskriva rymden med tre ord, vilka ord väljer du då?
– Stor, mystisk och dundercool.

Har du några tips till gymnasieelever som funderar på att söka Rymdstipendiet 2020?
– Mitt tips är (originellt nog) att göra ett projekt inom ett ämne som du verkligen är intresserad av, och att sedan låta din genuina passion för projektet och området lysa igenom i det personliga brevet.