Årets konferens gick av stapeln den 18 oktober, vid Kvistabergs observatorium utanför Bro! På plats fanns uppemot 70 unga medlemmar från hela landet redo att diskutera kosmos alla mysterier och dela med sig av sina erfarenheter av föreningslivet. Året till ära firade dessutom Kvistabergs observatorium sitt 100-årsjubileum. Under ett helt sekel har många astronomer kommit till plasten för att blicka upp mot stjärnorna och leta efter svar. Platsen, liksom astronomin, har med andra ord en anrik historia bakom sig; en historia som jubileet till ära utforskades under Astronomisk Ungdoms årliga konferens.

Konstnären Nils Tamm vid sitt observatorium, år 1919. Bild: Kvistabergs Observatorium

Det var konstnären Nils Tamm, en känd frontfigur inom amatörastronomin i Sverige, som grundlade Kvistabergs observatorium år 1919. Nils Tamm studerade matematik och astronomi vid Uppsala universitet, och donerade senare sina ägor till universitetet. Idag ägs godset av Upplands-Bro kommun, med själva observatoriebyggnaderna förvaltas fortfarande av Uppsala universitet, som bland annat bedriver ett museum där. För att kunna ta del av så mycket historia som möjligt under en begränsad tid bjöds Dr. Eric Stempels, astronom vid Uppsala universitet, in för att ge deltagarna en rundvandring.

Under rundvandringen visade Stempels upp olika verktyg och tekniker som har använts inom astronomin det senaste seklet, och berättade hur utvecklingen fortlöpt över åren. Även om den första observatoriekupolen började byggas 1919, var det inte förrän mellan 1944 och 1963 som de nya delarna konstrueras. Under rundvandringen blev det oerhört påtagligt hur astronomin moderniserats under det senaste seklet. Vidare berättade Stempels att Nils Tamms aska finns inmurad i en av observatoriets grundpelare.

Historia var inte det enda fokuset för deltagarna under konferensen. Med inspiration från den anrika historien fick ungdomarna ta del av flertalet föreläsningar och workshops, med mål att diskutera och utbilda om föreningslivet. Två av föreläsarna var Susanna Lewenhaupt och Marcus Pettersson, som bedriver podcasten Har vi åkt till Mars än?. Lewenhaupt och Pettersson vill skapa en länk mellan forskning och allmänheten, och därav inspirera alla att lyfta blicken mot vetenskapens framsteg inom framförallt rymdområdet. Deras föreläsning fokuserade huvudsakligen på hur man kan framföra information på ett intresseväckande vis. Fortsättningsvis tog Dr. Johan Gärdebo vid och berättade om hur rymdteknik har bidragit till miljönytta i historien, och hur detta kan tolkas utifrån dagens förutsättningar.

Under lördagen delades även Astronomisk Ungdoms hederstipendium ut till Populär Astronomins redaktör Robert Cumming, med motiveringen:

Robert Cumming har som redaktör för tidskriften Populär Astronomi och som kommunikatör vid Onsala rymdobservatorium spridit intresse för rymden till en bred publik. Genom att kommunicera astronominyheter på ett populärvetenskapligt och lättillgängligt sätt har han bidragit till större kunskap och nyfikenhet för rymden bland unga i hela Sverige. Robert har även varit en känd förkämpe för jämställdhet och mångfald inom forskarvärlden. Dessutom myntade han termen Astronomisk Ungdom, för vilket Sveriges gemenskap för unga rymdintresserade är honom evigt tacksam.

Efter stipendieutdelningen föreläste Robert Cumming om populärvetenskaplig journalistik och dess påverkan på samhället. En av hans huvudpoänger berörde förmedlingen av vetenskap till allmänheten och hur en journalist alltid bör hålla en rimlig balansgång mellan vetenskap och populärvetenskap.

Alla deltagare utanför Kvistabergs Observatorium tillsammans med årets hedersstipendiat Robert Cumming. Bild: Mikael Ingemyr

Under dagen genomfördes även flertalet föreningspass där deltagarna fick möjlighet att diskutera många olika föreningsfrågor såsom; hur skapas en attraktiv marknadsföring och vad är viktigt att inkludera i planeringsfasen för ett större evenemang. Tanken med passen var att lyfta vanliga frågor som uppkommer bland medlemsföreningarna, och hur dessa frågetecken kan redas ut på bästa sätt.

Framåt kvällen vankades det långbord och finmiddag, tillsammans med medaljcermoni och sång. Förbundets eget sånghäfte utnyttjades flitigt. Tyvärr erbjöd vädret ingen stjärnskådning, men istället tändes en brasa nere vid sjön och marshmallows grillades över en sprakande låga.

Under söndagen vi konferensen besök av Ebba Kierkegaard från ESA BIC, och hon föreläste om entreprenörskap och hur nytänkande idéer kan skapas. Under hennes föreläsning fick deltagarna, individuellt och i grupp, testa på olika tekniker för att generera nya och kreativa idéer. Dessa idéer diskuterades sedan i grupp och tankar som växte fram relaterade bland annat till hur mineralbrytning på asteroider ska bli möjligt, hur mängden rymdskrotet runt Jorden kan minskas och hur flygtrafiken till rymden ska utvecklas.

Kort sagt, det var en intensiv helg för alla deltagare men de åkte hem med nya kunskaper och insikter om föreningslivet, redo att driva sina verksamheter till nästa nivå.

/Cornelia