Astronomisk Ungdom fick 40 platser till ett av de häftigaste evenemangen under hela rymdåret 2019. Nobelveckan invigdes med ett unikt livesamtal mellan några av årets Nobelpristagare och astronauter på den internationella rymdstationen ISS, och AU:s medlemmar var särskilt inbjudna!
Hur ser man som astronaut på människans plats i universum? Kan det finnas liv på exoplaneter? Hur fungerar litiumjonbatterier i rymden? Årets Nobelpris i fysik och kemi belönade upptäckter som är avgörande för arbetet just nu på den internationella rymdstationen. Astronauterna Jessica Meir (som är svensk medborgare!) och Luca Parmitano berättar om den forskning som bedrivs på rymdstationen och utmaningarna med deras rymdpromenader i ett samtal med två av fysikpristagarna, Didier Queloz och Michel Mayor, som gjorde den första upptäckten av en exoplanet, samt kemipristagaren Stanley Whittingham, som belönas för utvecklingen av litiumjonbatteriet.
Samtalet med astronauterna på rymdstationen modererades av astronauten Christer Fuglesang. Anna Sjöström Douagi, programchef på Nobel Prize Museum, inledde programmet med en frågestund med Nobelpristagarna, som precis hade anlänt till Stockholm för att delta i en händelserik Nobelvecka.
Hur används årets Nobelpris i rymden?
Årets fysikpris belönar ny förståelse av universums uppbyggnad och historia, samt den första upptäckten av en planet i bana kring en solliknande stjärna utanför vårt solsystem. Kosmologi och exoplaneter är huvudteman i Europeiska rymdorganisationens (ESA:s) forskningsprojekt. Nobelpristagaren Didier Queloz är själv ordförande i det projekt som särskilt ska studera exoplaneter med hjälp av rymdteleskopet Cheops, som sänds upp i mitten av december.
Nobelpriset i kemi belönar utvecklingen av det lätta, laddningsbara och kraftfulla lithiumjonbatteriet som vi har i allt från mobiltelefoner till elbilar. Batteriet kan lagra stora mängder energi från sol- och vindkraft, och möjliggör ett fossilfritt samhälle. NASA-astronauten och Jessica Meir kan själv berätta om hur hon nyligen under en rymdpromenad har installerat litiumjonbatterier för att uppgradera stationens energikapacitet.
ESA-astronauten Luca Parmitano har gjort flera komplexa rymdpromenader i samband med underhållet av stationens största vetenskapliga instrument Alpha Magnetic Spectrometer (AMS-02). Instrumentet har studerat universum och letat efter mörk materia sedan 2011. Den forskning som belönas med årets fysikpris visar att bara fem procent av universums innehåll är materia som vi känner till, den som bygger upp stjärnor, planeter, växter och oss. Resten, 95 procent, är okänd mörk materia och mörk energi. Huvudforskaren för AMS-02 är Nobelpristagaren i fysik 1976, Samuel Ting. Han menar att resultatet hittills har gett unik information till fysiker som handlar om potentiella upptäckter av sällsynt mörk materia som tagit sig långt genom kosmos.
Paneldeltagare
På Internationella rymdstationen:
- ESA-astronauten Luca Parmitano
- NASA-astronauten Jessica Meir
På Nobel Prize Museum, Stockholm
- Didier Queloz, Nobelpristagare i fysik 2019
- Michel Mayor, Nobelpristagare i fysik 2019
- Stanley Whittingham, Nobelpristagare i kemi 2019
- Christer Fuglesang, ESA-astronaut
- Anna Sjöström Douagi, programchef, Nobel Prize Museum
Information
Plats: Nobel Prize Museum, Stortorget 2, Gamla stan
Datum: Fredag 6 december 2019
Tid: 14.45-15.30
Kostnad: Gratis
Arrangör: Nobel Prize Museum och European Space Agency