I år, under Rymdåret 2019, hade NK rymdtema på sin anrika julskyltning. Så roligt att rymden som tema passar på precis allt! Astronomisk Ungdom fick innan skyltsöndagen (den dag då julskyltningen avtäcks och invigs) i uppdrag av NK att ordna en rymdutställning med tillhörande quiz på insidan av varuhuset. Ett ärofyllt uppdrag!

På sju platser i NK:s varuhus i Stockholm placerades montrar innehållandes olika rymdobjekt. Föremålen lånades in från bl.a. Rymdbolaget, KTH, Naturhistoriska riksmuseet, Rymdstyrelsen, och Christer Fuglesangs privata samlingar. Utställningen kurerades av AU:s generalsekreterare Mikael Ingemyr.

Så här skriver NK själva i sitt pressmeddelande:

– Rymden inspirerar barn och unga som inget annat. Oändligheten, svarta hål, det stora äventyret, galaxer och utomjordiskt liv är exempel på saker som många funderar över. Därför vill vi att alla barn och unga ska ha möjlighet att utveckla sitt rymdintresse och lära sig mer tillsammans med andra, säger Mikael Ingemyr, generalsekreterare för Astronomisk Ungdom.

För alla nyfikna barn finns även en möjlighet att göra ett rymdquiz vid ett besök i varuhuset. Mikael Ingemyr på Astronomisk Ungdom har lånat ihop olika historiska rymdföremål med tillhörande frågor som placerats ut runt om i NK:s varuhus. Barn är välkomna att göra rymdquizet och varje vecka dras en vinnare som får en roligt pris.

Här kommer nu quiz-frågorna, informationstexten som satt vid varje föremål, bilder på montrarna med själva föremålen, och lite bilder från den guidade visningen av utställningen som anordnades för AU:s medlemmar.


1. Rymdraket & experimentmodul

Vid Sveriges rymdbas Esrange utanför Kiruna bedrivs rymdverksamhet i världsklass. Rymdbasen ägs av det statliga rymdbolaget Swedish Space Corporation, SSC, och där utförs uppskjutningar av rymdraketer, uppsläpp av höghöjdsballonger och nedladdning av viktig information från satelliter via stora parabolantenner. Den första uppskjutningen av en raket ifrån Esrange gjordes redan år 1966. Här syns toppen av en modern rymdraket som skjutits upp därifrån; bucklorna i nosen uppstod vid landningen efter rymdfärden.

Med ombord på raketerna finns olika vetenskapliga experiment som behöver utföras i tyngdlöst tillstånd, utan påverkan av jordens gravitation, vilket är intressant för en stor mångfald av forskningsområden. Exempelvis har experimentmodulen här flugit till rymden med en raket från Esrange, och i tyngdlösheten undersökt hur mänskligt blod flödar. Experimentet syftade till att ge oss större förståelse för hur blodceller transporteras och rör sig i våra blodkärl. Denna kunskap är viktig för att i framtiden kunna förebygga hjärt- & kärlsjukdomar och ta fram bättre behandlingsmetoder.

Utlånad av: Swedish Space Corporation, SSC

Fråga: Hur högt upp börjar rymden?
1: 40 km över havet
X: 100 km över havet
2: 400 km över havet

 

 

 

 


2. Meteorit

Meteoriter är stenar med utomjordiskt ursprung som nått jordens yta, efter att ha lyst som meteorer på himlen när de i mycket hög hastighet farit in i jordens övre atmosfär. Oftast är de fragment från kollisioner mellan asteroider eller rester från kometkärnor. Asteroiderna och kometerna i sin tur bildades samtidigt som planeterna och solen, så meteoritstenar är lika gamla som solsystemet självt. De är därför de äldsta objekt som vi människor har möjlighet att studera i laboratorium.

Här ligger en meteorit som kommer från det allra första dokumenterade meteoritfallet i Sverige. Strax efter lunchtid den 1 januari 1869 hördes en stor explosion över Uppland, och vid Hessle gård utanför Enköping uppstod ett stort nedslagsområde där man fann över 700 stenfragment från fallet. Många vittnesskildringar som beskriver den historiska händelsen finns bevarade. Hesslemeteoriten är en stenmeteorit av typen kondriter. Det yttre mörka lagret är en smältskorpa som bildades i fallet.

Utlånad av: Naturhistoriska riksmuseet

Fråga: Hur gammalt är solsystemet?
1: 10 000 år
X: 13,8 miljoner år
2: 4,6 miljarder år

 

 

 


3. Fuglesangs armbandsur

Även astronauter behöver veta vad klockan är. Under NASA:s månprogram bar astronauterna armbandsur av modellen Omega Speedmaster, då de klarade av de extrema temperaturer, vakuum, strålning, g-krafter, stötar och annat som armbandsur kan utsättas för under rymdfärder. NASA:s tradition att utfärda armbandsur av just denna modell har fortsatt även efter månlandningarna; här är det exemplar som Christer Fuglesang bar ombord på rymdstationen ISS, som går i omloppsbana kring jorden.

Ända sedan Albert Einstein publicerade sin speciella relativitetsteori år 1905 har vi vetat att tiden är relativ, och beror på observatörens rörelse och hastighet. Det finns alltså ingen absolut tid, utan tiden kan rent fysiskt gå i olika hastighet för olika observatörer. För den som vill resa i tiden är detta viktigt att känna till.

Utlånad av: NASA & Rymdstyrelsen

Fråga: Hur snabbt går tiden ombord på rymdstationen ISS jämfört med nere på jorden?
1: Något saktare.
X: Precis lika fort.
2: Något snabbare.


4. Partikeldetektor

Världens minsta beståndsdelar kallas för elementarpartiklar, exempelvis kvarkar, elektroner eller neutriner. Vi kan använda olika detektorer och instrument för att mäta elementarpartiklarnas förekomst och egenskaper, och på så sätt lära oss mer om hur naturen fungerar på fundamental nivå.

Detta instrument heter Particle Flux Demonstrator, ”Fluxen”, och är tvilling till ett identiskt instrument som Christer Fuglesang använde under sin andra rymdfärd. Ombord på rymdstationen kunde han mäta flödet av kosmisk strålning i olika delar av stationen och beroende på instrumentets riktning i förhållande till jordens magnetfält. Vi här nere på marken är skyddade från kosmisk strålning utav jordens atmosfär och magnetfält, men uppe i rymden finns inte det skyddet för astronauterna.

Vissa partiklar med ursprung i rymden flödar dock igenom oss på marken ändå hela tiden, utan att vi märker eller påverkas av det. Ett exempel är så kallade myoner; laddade partiklar som bildas i jordens övre atmosfär när den träffas av kosmisk strålning, och som fortsätter mot jordytan i nära ljusets hastighet. Fluxens LED-lampor lyser upp varje gång som en myon eller annan laddad partikel far genom den och träffar dess detektor.

Utlånad av: Kungliga Tekniska högskolan & Christer Fuglesang

Fråga: Ungefär hur många myoner flödar genom din kropp varje sekund?
1: Ca 10 st per sekund
X: Ca 1 000 st per sekund
2: Ca 10 000 000 st per sekund


5. Rymdfrisbee

Christer Fuglesang var med och introducerade frisbee som tävlingsform i Sverige. 1978 blev han svensk mästare i grenen Maximum Time Aloft, vilket går ut på att kasta en frisbee upp i luften och sedan fånga sitt eget kast efter så lång tid som möjligt. Världsrekordet utomhus ligger på 16,72 sekunder.

Under sin första rymdfärd hade Christer med sig sin frisbee, och utförde ett kontrollerat världsrekordförsök ombord på rymdstationen genom att släppa den och låta den snurra fritt i tyngdlösheten i hela 20,52 sekunder, innan han fångade den igen. Därmed slog han världsrekordet, åtminstone i rymden. I montern finns en likadan frisbee som han hade med sig upp 2006, samt en liten röd frisbee som var med till rymdstationen under hans andra rymdfärd dit, 2009.

Utlånad av: Christer Fuglesang

Fråga: Om du befinner dig i en rymddräkt utanför rymdstationen och kastar iväg en frisbee, vad händer med frisbeen?
1: Den far rakt ut i rymden, i all oändlighet.
X: Den faller snabbt ner till jorden.
2: Den hamnar i en egen omloppsbana runt jorden i många år.

 


6. Tellurium

Detta instrument visar hur systemet solen (representerad av ett stearinljus), jorden och månen fungerar. Om man vevar runt handtaget så går jorden runt solen, jorden snurrar runt sin egen lutande axel, och månen går runt jorden. Det tillverkades i Stockholm av Fr. J. Berg Matematisk Instrumentfabrik AB under andra halvan av 1800-talet, och används än idag som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisning.

Utlånad av: Astronomisk Ungdom

Fråga: Varför har vi årstider?
1: För att jordens rotationsaxel lutar i förhållande till sin omloppsbana kring solen.
X: För att jordens avstånd till solen varierar under året.
2: För att månens dragningskraft påverkar jordens temperatur olika under året.

 

 

 


7. Fuglesangs flygoverall & Flight notebook

Människan har i historien utforskat och befolkat kontinenterna, därefter världshaven, och nu senast rymden. Vår utbredning i världsrymden började med Jurij Gagarins rymdfärd den 12 april 1961, och har sedan fortsatt. Den 20 juli 1969 landade Neil Armstrong och Buzz Aldrin på månen, och idag pågår en andra rymdkapplöpning tillbaka till månen, sedan till Mars, och vidare. Astronauter är hjältar som riskerar sina liv och sin hälsa för mänsklighetens framtids skull.

Här syns Christer Fuglesang flygoverall med tygmärken som bland annat visar hans nationalitet, vilka uppdrag han genomfört och vilka rymdmyndigheter han arbetat för. Anteckningsblocket är från STS-128, hans andra rymdfärd år 2009, och innehåller instruktioner, check-listor och personliga anteckningar om precis allt viktigt som hörde det uppdraget till. På utsidan sitter kardborreband så att den kunde fästas mot rymdstationens väggar av praktiska skäl.

Utlånad av: Christer Fuglesang

Fråga: Hur många människor har varit i rymden?
1: 1 410 st
X: 195 st
2: 565 st

 

 

 

 

 

Facit:

FrågaSvar
1X
22
31
41
52
61
72

 

Utställningens kurator, Mikael, fick i alla fall träffa Jultomten efter all möda kring utställningen. Roligt!