Tjenare alla rymdälskare! Idag var det den fjärde dagen av Rymdforskarskolan, och liksom alla andra dagar var den spännande och fylld med mycket aktiviteter.
Dagen började som vanligt med en väckning av den PTSD-inducerande låten ”Jag är en astronaut”. Tyvärr blev det ingen sovmorgon, men det skulle snabbt kompenseras av de roliga planerna som väntade för dagen. Frukosten serverades mellan 7-8 och sedan var det dags för en samling utanför NTI-skolans entré. Därifrån begav vi oss sedan till Chalmers, där handledarna hade gett oss lyxen att åka en alldeles privat buss till Onsala observatorium! Bussresan tog ungefär 40 minuter, och jag tror att de flesta av oss sov på ditresan (inklusive mig). Alla var nämligen trötta från att ha fått för lite sömn, då vi hade dragit ut på Louise och Theresias handledarpresentationer kvällen innan genom att bombardera dem med frågor.
När vi väl kom fram till observatoriets grindar fick vi sätta på flygplansläge på våra mobiltelefoner och datorer, för att inte störa radioteleskopen som var igång. Bussen körde längre in och vid parkeringen möttes vi av forskaren och Onsala Rymdobservatoriums kommunikatör, Robert Cumming. Han gav oss en snabb presentation om sig själv och visade oss sedan in i den stora vita kupolen; en så kallad radom (engelskans ”radar” + ”dome”), som skyddade deras 20-meters radioteleskop. På grund av pågående underhåll var teleskopet inte i gång när vi gjorde vårt besök, men vi fick ändå gå runt och kika på andra coola instrument, samt kontrollrummet där data från rymdobservatoriets andra teleskop samlades.
Efter den lilla rundvandringen i radomen tog vi alla en kort promenad ut mot havet där flera andra teleskop var stationerade. Bland annat fick vi se och höra om tvillingteleskopen, som olikt det första radioteleskopet var igång! Alla vi blev lika fascinerade varje gång de vred sig, vilket jag själv fann lite komiskt också. Robert berättade att tvillingteleskopen var en del av ett internationellt nätverk av teleskop, och förklarade hur de upptog signaler från avlägsna kvasarer. Vi gick sedan vidare till 25-metersteleskopet som låg några meter bort. Detta teleskop har varit i bruk sedan 1960-talet, berättade Robert, men just idag var det tyvärr inte så vi fick nöja oss med några bilder helt enkelt (som förresten blev väldigt snygga!).
I alla fall gick vi vidare ner till en av Onsalas mareografer, som inte heller låg så långt bort. Igår fick vi lära oss att mareografer används för att mäta skillnader i havsnivån. När vi kom fram till anläggningen berättade Robert mer om hur de fungerade samt visade oss den lilla stugan där datan analyserades med toppmodern utrustning. Detta tyckte jag själv var väldigt coolt, och mareografen fick även pluspoäng i mitt hjärta för dess fina utsikt.
Efter detta gick vi tillbaka till parkeringen. Där väntade bussen på oss och tillsammans med Robert tog vi oss till observatoriets LOFAR-station som låg på ett fält i skogen. LOFAR står för Low Frequency Array och är en stor samling av många mindre radioteleskop som finns runtom i Europa. Rymdobservatoriet i Onsala är faktiskt Sveriges enda LOFAR-anläggning, och består av nästan 200 antenner! När vi var klara tackade vi Robert för studiebesöket och åt våra egengjorda wraps från gårdagen innan vi begav oss tillbaka till bussen och åkte hemåt.
Vi kom fram till Chalmers vid 14-tiden och då var det dags för laboration 2! Denna gång fick vi programmera sensorer till Arduinosen. Sensorerna som vi använde var en accelerometer (ADXL345) och en temperatur- och fuktsensor (DHT11). Vi fick även lära oss att skriva ett program som kunde spara ner data till ett SD-kort. Denna laboration tyckte jag var lite svårare än gårdagens, men när man väl förstod koderna kändes det mycket enklare!
När vi hade programmerat klart gick vi tillbaks till NTI-skolan för att äta middag. Vädret var bra så vi åt ute som vanligt, där det serverades potatismos med korv. Efter det höll de resterande handledarna sina presentationer eftersom de inte hann det igår. Eli höll den första, och han var faktiskt den enda handledaren som någorlunda lyckades hålla sin tid. Som en tidigare norrlänning var det roligt att höra om hans uppväxt och studier där! Andra att presentera var Niklas, som berättade om sin passion för astrofotografi och fysik. Det var jättefascinerade att se alla coola bilder han har tagit, och som någon som själv vill läsa fysik på universitetet var det väldigt upplyftande att lyssna på. Sist men inte minst höll Gabriel sin presentation, som liksom de andra var väldigt inspirerande. Vi blev alla rörda av hans ord, speciellt när han berättade om hur han ”spammade 200 forskare på CERN via mejl” för att få göra ett skolarbete.
Men skämt åsido var det extremt kul och lärorikt att lyssna på alla presentationerna. Själv kände jag mig väldigt inspirerad och rörd av våra kära handledares presentationer, och jag skulle säga att denna kväll var en enorm vändpunkt i mitt liv. Jag hoppas att ni läsare också en dag får uppleva samma sak som jag har gjort här på RFS för jag kan garantera er att det är en upplevelse som ni aldrig kommer att glömma av.
Tack och hej, leverpastej!
MVH Chrys