Trots att coronaviruset i fjol satte käppar i hjulet för turistindustrin i stort lyckades en typ av turism ändå explodera i popularitet, nämligen rymdturismen. Företagen Virgin Galactic, Blue Origin och SpaceX skickade år 2021 civila människor till rymden. Men vad är egentligen grejen med rymdturism och varför har folk så starka åsikter om det?
I somras åkte Richard Branson till rymden med sitt bolag Virgin Galactic och kort därefter sköt Blue Origin upp dess ägare Jeff Bezos. Några av de mest uppmärksammade rymdturisterna var alltså miljardärer som lade enorma summor på denna unika upplevelse. Detta väckte starka reaktioner eftersom många såg det som onödiga lyxresor finansierad av pengar som borde spenderats på annat. Rymdturismen har på så vis fått symbolisera klyftor i samhället.
Samtidigt var det många med intresse för rymden som lyfte fram att pengarna som rymdturismen drar in kan användas för att finansiera andra delar av rymdsektorn. Exempelvis kan framtida rymdteleskop eller marsresor gynnas av att raketföretag drar in stora vinster på turismen och kan bygga nya, mer kapabla raketer. Dessutom kan det inspirera en ny generation av framtida astronauter, astronomer och raketingenjörer.
Ytterligare en intressant kritik mot rymdturismen kommer från ett miljöperspektiv. Vid en raketuppskjutning följs raketen av ett enormt avgasmoln, vilket för tankarna till alla de andra avgaser som vi vet bidrar till den globala uppvärmningen. Är det verkligen ansvarsfullt allt släppa ut så, till synes, kolossala mängder avgaser bara för att ge några få människor en trevlig resa?
För att få klarhet i den frågan behöver man lära sig mer om drivmedlen och vilka avgaser de producerar. SpaceX:s raket Falcon 9, som de nyligen använde för en turistuppskjutning, använder sig av det populära bränslet RP-1 som bränns med flytande syre. RP-1 är, likt jetbränsle, en mycket raffinerad typ av fotogen. När det förbränns i en raketmotor skapar det huvudsakligen koldioxid och vatten. En Falcon 9 uppskjutning släpper ut drygt 400 ton koldioxid. Det är nästan så mycket som 90 personbilar släpper ut på ett helt år.
Detta kan ställas i kontrast mot den raket Blue Origin använder, som går på flytande väte och flytande syre. Dess avgas består huvudsakligen av vattenånga med en liten mängd restprodukter. Vattenånga har visserligen en större växthuspåverkan än koldioxid, men eftersom den släpps ut relativt nära marken återvänder den snart till kretsloppet vilket resulterar i en mindre klimatpåverkan på lång sikt.
SpaceX inspiration 4 uppdrag. Foto: flickr.com/people/spacex
Utsläppen kan alltså variera dramatiskt. Siffrorna kan dock sättas i perspektiv till utsläppen från flygsektorn. Innan pandemin gjordes nästan 40 miljoner flygturer i världen per år, medan det endast gjordes 146 raketuppskjutningar till omloppsbana. Vad som räknas som en acceptabel mängd utsläpp kan dock diskuteras.
Är det kanske aktuellt med rymdturism i Sverige? Vi har faktiskt förhållandevis goda förutsättningar. Rymdbasen Esrange ska utöka sin kapabilitet för att stödja större raketer, vilket sannolikt gör det möjligt för Blue Origin att göra sina turistuppskjutningar härifrån. Detta skulle innebära att Sveriges position i rymdindustrin stärks samt att nya jobbmöjligheter skapas. Dock så är den tidigare nämnda kritiken fortfarande relevant. Det finns många olika åsikter om rymdturismen, men oavsett vad du tycker är det bra att ha en god bild av situationen.
/ Simon Holmqvist, AU:s Rymdpolitiska grupp
Referenser
financesonline (2021) Number of flights performed by the global airline industry from 2004 to 2022, https://www.statista.com/statistics/564769/airline-industry-number-of-flights/, uppdaterad 2022
Ed Kyle (2021) 2021 Space Launch Report, https://spacelaunchreport.com/log2021.html uppdaterad 31-12-2021
NASA (2018) Space Launch Report, https://sma.nasa.gov/LaunchVehicle/assets/spacex-falcon-9-v1.2-data-sheet.pdf, uppdaterad 22-02-2018