Kriget i Ukraina och rymden (1 av 3):

Internationella rymdsamarbeten

Två månader har gått sedan Ryssland invaderade Ukraina. På två månader har miljontals liv vänts upp och ner, folk har tvingats på flykt, och tusentals har fått sätta sina liv till. Astronomisk Ungdoms syfte är inte att ta ställning i frågor rörande internationella relationer, men i prövande tider kan vi finnas vid med en gemenskap för de som behöver det. Vi enas i vårt gemensamma intresse för rymden och fortsätter verksamheten som vanligt när andra saker inte längre är det. Vi är inga experter på diplomati eller konfliktanalys, men det vi kan diskutera är rymden.

Internationella rymdstationen (ISS) är ett exempel på ett internationellt samarbete där flera länder opererar i samklang över nationsgränser och världsdelar. Eftersom forskning om astronomi och rymdfart kräver stora ekonomiska resurser och stor kunskap sker en majoritet av stora uppdrag genom just internationella samarbeten av olika slag. På grund av det rådande kriget har till exempel ISS hamnat i konflikt. Flera uttalanden har gjorts, framför allt via chefen för Rysslands rymdmyndighet Roscosmos, Dmitry Rogozin, på Twitter. Han uttryckte sig bland annat att sanktionerna som införts är till för att fälla den ryska ekonomin och låta människor lida, och att de inte ser en framgångsrik framtid för rymdstationen om inte de illegala sanktionerna lyfts. Endast då kan de kooperera, skrev Rogozin. Den 30 april kom till slut beskedet om att Ryssland bestämt sig för att lämna samarbetet, men om det kommer verkställas eller inte återstår, och i så fall skulle det inte ske förrän om ungefär ett år.

Trots det hårda tonläget sedan krigets utbrott har verksamheten på rymdstationen fortgått som vanligt. En grupp beståendes av både astronauter och kosmonauter arbetade nyligen tillsammans uppe i rymden, för att sedan landa utan komplikationer. Den trettionde mars återvände NASA-astronauten Mark Vande Hei i en rysktillverkad Soyuz-kapsel tillsammans med ryssarna Pyotr Dubrov och Anton Shkaplerov. 

Arbetet med att fösa ut just den rysktillverkade raketen Soyuz, som är den mest använda någonsin, har på grund av läget snabbats på betydligt av USA. Med större kommersiell konkurrens från bland annat SpaceX menar analytiker vid Quilty Analytics i en rapport att det är troligt att beroendet av den ryska raketen är nära sitt slut. Det återger CNBC i artikeln “U.S. space companies poised to benefit as Russia cuts ties to industry, analyst says” (2022-03-21). Nya viktiga och dyra avtal som tidigare gått till Ryssland finns alltså nu tillgängliga för flera privata rymdbolag, vilket ytterligare skapar tillväxt i rymdsektorn.

Förutom ISS har den europeiska rymdorganisationen (ESA) tillkännagivit att man avbryter flera ryska samarbeten, bland annat ett antal uppdrag till månen med Luna-25, 26 och 27. Vad detta hittills inneburit är att ESA i stället vänt sig till NASA för att med hjälp av amerikanska månsonder uppnå sina forskningsändamål. Expeditionen Exomars var tänkt att skicka iväg en rover till Mars i samarbete med rysslands rymdmyndighet i september i år – ett datum som redan skjutits på innan. Nu återstår det att se vad som komma skall och när uppdraget går av stapeln. Exomars är tänkt att bl.a. spåra vatten på planeten Mars, och ESA hoppas kunna skicka iväg uppdraget även utan rysk hjälp.

Hur denna plötsliga förändring av omvärldsläget kommer att påverka möjligheten till framtida ryska rymdsamarbete är svårt att säga. David Burbarch, professor vid U.S. Naval War College, säger till tidningen Space.com i artikeln “What does the Ukraine invasion mean for US-Russian partnership in space?” (2022-02-24) att tanken med den internationella rymdstationen varit att ha ett program där länderna var så beroende av varandra att en konflikt skulle vara otänkbar. Ändå har viss konflikt uppstått även innan kriget i Ukraina. Till exempel genomförde Ryssland ett test av en anti-sattelit-missil i november förra året – något som blev mycket omtalat och kritiserat då fragment från satelliten utgjorde en fara för ISS.

En tänkbar händelseutveckling är att det ryska samarbetet som sedan kalla kriget varit så viktigt kan komma att minska betydligt. Kanske kommer kriget som pågår vara första stora steget för länder som USA att säga upp sitt beroende av Ryssland? Kanske är det vad som får de kommersiella spelarna att träda in i arenan på riktigt och överta ansvaret som Ryssland så länge haft? Om detta är positivt eller negativt är inte lätt att säga, men det går oavsett vad att konstatera ett enkelt faktum: att vad som händer bortom vår planet fortfarande är helt beroende av vad som sägs och görs här nere på jorden. Kanske kommer det inte alltid vara så – men ännu har vi i alla fall inga självstyrande rymdkolonier.

Referenser

Chelsea, G 2022, “What does the Ukraine invasion mean for US-Russian partnership in space?”, Space.com, 24 feb, hämtad 23 april 2022, https://www.space.com/russia-ukraine-invasion-us-space-partnership-impacts

N° 16–2022: Redirecting ESA programmes in response to geopolitical crisis 2022, The European Space Agency, hämtad 23 april 2022, https://www.esa.int/Newsroom/Press_Releases/Redirecting_ESA_programmes_in_response_to_geopolitical_crisis

Sheetz, M 2022, “U.S. space companies poised to benefit as Russia cuts ties to industry, analyst says”, CNBC, 21 mars, hämtad 9 maj 2022, https://www.cnbc.com/2022/03/21/us-space-companies-to-benefit-from-russia-pullback-quilty-analytics.html

Wall, M 2022, “Russia threatens to leave International Space Station program (again)”, Space.com, 3 april, hämtad 23 april 2022, https://www.space.com/russia-threatens-leave-international-space-station-program-rogozin

Varukorg