Stort tack för alla högkvalitativa och intressanta ansökningar vi tagit emot till Rymdstipendiet 2022! Juryn har haft ett oerhört svårt uppdrag att välja ut två vinnare, men nu står det klart att en av dem blir Emilia Nilsson från Växsjö som får ta emot det heltäckande resestipendiet till European Space Camp på Andøya Space Center i Norge i augusti. Hon ansökte om stipendiet med ett gymnasiearbete där hon tittade efter en exoplanet med transitmetoden. Inför lägret har AU pratat med henne och värmt upp!
Hej Emilia! Först och främst, stort grattis till Rymdstipendiet 2022! Berätta om dig själv! Vem är du och vad har du gjort för rymdrelaterade saker fram tills nu?
Hej och stort tack! Jag är 17 år gammal och bor i Växjö. Jag har sedan jag var liten intresserat mig för naturvetenskaplig forskning. I tvåan av gymnasiet upptäckte jag hur mycket jag faktiskt tycker om fysik. Jag ansökte till rymdforskarskolan 2021 efter att blivit tipsad om det av en lärare på skolan. Jag deltog sedan på upplagan i Lund. Rymdforskarskolan övertygade mig om att jag ville forska inom astronomi i framtiden och introducerade mig även till AU och såklart trevliga människor. Efter sommaren blev jag inspirerad till att starta en astronomiförening på skolan, vilket jag gjorde tillsammans med två kompisar. Under detta året har jag läst astronomi som en av mina programfördjupningar vilket har varit väldigt givande kunskapsmässigt. I kursen har vi fått genomföra olika laborationer, bland annat mätt vintergatans rotationshastighet. Jag har även under det senast året lagt ner mycket tid på mitt gymnasiearbete, som kom till finalen i utställningen Unga forskare. I våras deltog jag även på Knut Lundmarksdagarna.
Berätta lite om ditt projektarbete. Vad har du forskat om och vad har du kommit fram till?
I mitt gymnasiearbete har jag gjort en detektion på en Exoplanet med transitmetoden. Transitmetoden går ut på att studera förändringen i en stjärnas ljusstyrka när en exoplanet passerar framför den. Syftet med arbetet var att testa på transitmetoden och undersöka hur data från fotometeriska observationer kan reduceras. Genom fjärrstyrning av ett optiskt teleskop lokaliserat i Kalifornien tog jag en tidsserie, det vill säga många bilder efter varandra, på en stjärna med en exoplanetpassage. För att avläsa stjärnans ljusstyrka ur bilderna skrev jag en kod i Python. Programmeringen användes för att extrahera stjärnsignalen och reducera brus ur bilderna. Brus är allt som inte tillhör stjärnsignalen, t.ex. ljusföroreningar från andra stjärnor eller elektriskt brus från kamerautrustningen. Resultatet jag fick fram var en ljuskurva med en dipp på ca 1-2% när planet förväntades passera framför stjärnan. Emellertid hade min ljuskurva en hög brusnivå vilket gjorde att jag inte med säkerhet kunde dra slutsatsen att det var just exoplaneten som orsakat ljusdippen. En av anledningarna till den höga brusnivån kan ha varit att teleskopet var för litet för att detektera en ljusdipp på 1% (det teoretiska värdet för transiten). Det går att räkna ut ett teoretiskt värde på om teleskopet är tillräckligt stort och det är något jag hade velat göra för att utveckla mitt arbete. Jag har under arbetes gång kunnat ställa frågor till Nicholas Borsato som är doktorand i Lund och var en av föreläsarna under rymforskarskolan.
Vad ser du mest fram emot med att delta i European Space Camp i sommar?
Jag ser framemot att lära mig mycket om rymdteknik, men det ska också bli kul att få träffa ungdomar från hela Europa.
Vilket är ditt favoritområde inom astronomi eller rymdteknik?
Det är en svår fråga. Jag tycker om att läsa om det mesta inom astronomi men om jag är tvungen att välja ett område så får jag nog säga stjärnor och deras levnadsstadier. Kosmologi är också intressant då det täcker den stora frågan om universums skapelse. Det är särskilt intressant att läsa om olika metoder som används för att upptäcka nya fenomen, tillexempel hitta osynlig materia, som leder till att teoretiska modeller stämmer överens med verkligheten.
Hur ser din närmsta framtid ut?
Jag har ansökt till Civilingenjörs programmet i teknisk fysik i Lund till hösten och jag ser mycket fram emot det.
Om du får beskriva rymden med tre ord, vilka ord väljer du då?
Stor, häftig, överraskande.
Har du några tips till gymnasieelever som funderar på att söka Rymdstipendiet 2023?
Mitt tips är att skriva ett gymnasiearbete inom ett ”rymdigt” ämne som man tycker är intressant. Man ska inte vara rädd vara för att ge sig på något som verkar svårt till en början eller något som man kanske inte har så bra koll på. Om man tycker det är intressant kommer man vilja lära sig mer om det (men måste då också vara beredd på att lägga ner tid på det). Det kan emellertid bli komplicerat, och om man känner att man fastnar kan man pröva att mejla en forskare. De är ofta glada att kunna hjälpa till.