Rymdtekniken och kriget
Fyra månader har gått sedan Ryssland invaderade Ukraina. På den tiden har miljontals liv vänts upp och ner, folk har tvingats på flykt och tusentals har fått sätta sina liv till. Astronomisk Ungdoms syfte är inte att ta ställning i frågor rörande internationella relationer, men i prövande tider kan vi finnas där med en gemenskap för de som behöver det. Vi enas i vårt gemensamma intresse för rymden och fortsätter verksamheten som vanligt när andra saker inte längre är som vanligt. Vi är inga experter på diplomati eller konfliktanalys, men det vi kan diskutera är rymden.
I alla krig som någonsin förts har vapen spelat en central roll. Den som har bättre vapen har en stor fördel, och därför är det kanske inte förvånande att den tekniska revolution världen upplevt det senaste århundradet fört med sig en enorm vapenutveckling. 1900-talet inleddes med ridande soldater på öppna slagfält och avslutades med kärnvapenbestyckade rymdraketer. Det är i denna nya verklighet som kriget i Ukraina utspelar sig.
En av Rysslands mest kända raketer är RS-28 Sarmat, eller “Satan 2” som den ofta kallas. Raketen, som kan bära 10 ton nyttolast, drivs enligt analytiker av raketmotorer av typen RD-263 som går på NTO och UDMH. Denna kombination av drivmedel är mycket önskvärd för missiler eftersom den är relativt enkel att förvara under längre tid och kan användas med kort varsel. Vätskorna är hypergola, vilket innebär att oxidationsmedlet (NTO) och bränslet (UDMH) antänds spontant när de kommer i kontakt. I videor som Ryssland släppt kan man se hur Satan II i samband med testuppskjutningar accelererar snabbt uppåt efter avfyring. Detta är till missilens fördel eftersom det minskar fönstret där den kan slås ut av boost-fas anti-missil vapen. Dessa vapen är speciellt lämpade för att genskjuta missiler på deras väg upp i rymden, men behöver vara mycket nära missilerna, kanske till och med inne på fiendens territorium, för att hinna verka.
Väl i rymden lossar Satan II de vapen som missilen bestyckats med. Ett möjligt sådant vapen är en HGV (Hypersonic Glide Vehicle) som kallas Avangard. HGV:er skiljer sig från vanliga ballistiska missiler genom att de kan styras och färdas snabbt nära markytan. Och snabbt blir det. Efter att ha färdats från rymden ner mot jorden kan en Avangard HGV nå hela 20 gånger ljudets hastighet (Missile Threat, 2021). Ännu har detta vapen inte använts, men kriget befaras vara långt ifrån över. Ett vapen som däremot har använts är ryska Kh-47M2 Kinzhal, också känd som “dagger” eller “Killjoy”. Kinzhal är en ballistisk missil med en topphastighet på runt 10 gånger ljudets hastighet (Missile Threat, 2022). Det är så snabbt att luften framför den blir till en sköld av plasma som absorberar radiovågor. Kinzhal kan bäras av ett flygplan, antingen Tu-22M3 eller MiG-31K.
Efter att Ukraina lämnade Sovjetunionen förstörde de alla sina gamla kärnvapen och det var därför inte längre lönsamt med dyra raketer i stil med Satan II. Intressant att notera är dock att dess föregångare, SS-18 Satan (även kallad R-36M), utvecklades i Sovjetiska Ukraina. Även om Ukraina inte skjuter upp raketer från deras egen mark så har de bidragit till utvecklingen av exempelvis raketen Antares. Det ukrainska företaget Yuzhnoye SDO designade stora delar av raketens första steg och det starkt kopplade företaget Yuzhmash producerar dem. Antares används bland annat av NASA för att skicka förnödenheter till den internationella rymdstation. Att raketer både används till krig och forskning skapar ett svårt dilemma. Samma raketer som skjuter upp viktiga väder- och navigeringssatelliter skjuter också upp spionsatelliter, och i vissa fall har raketer utvecklats direkt från missiler (se Atlas och Redstone). Att föra utvecklingen i rätt riktning är alltså ett stort och tungt ansvar.
Krigets grymma vapen påverkar inte bara vem som vinner en strid, utan bidrar till en mardrömslik tillvaro för alla som befinner sig i Ukraina. Samtidigt som den moderna tekniken ger oss nya uppfinningar, mediciner och medel för att utforska främmande världar så leder den också till de värsta och mest skräckinjagande vapen en människa kan föreställa sig. Rymd- och raketteknik är tyvärr inga undantag.
Referenser
Klimov 2013, “RD-33-family”, klimov.ru, hämtad 20 maj 2022,
https://www.klimov.ru/en/production/aircraft/RD-33-family/
Lendon, B 2022, “What to know about hypersonic missiles fired by Russia at Ukraine”, CNN,
hämtad 20 maj 2022, https://edition.cnn.com/2022/03/22/europe/biden-russia-hypersonic-missiles-explainer-intl-hnk/index.html
Missile Defense Project 2018, “Kh-47M2 Kinzhal”, Missile Threat, hämtad 20 maj 2022, https://missilethreat.csis.org/missile/kinzhal/
TASS 2018, “Russian strategic bomber to extend Kinzhal hypersonic missile’s range — source”, tass.com, hämtad 20 maj 2022, https://tass.com/defense/1013794
Missile Defense Project 2017, “RS-28 Sarmat”, Missile Threat, hämtad 20 maj 2022, https://missilethreat.csis.org/missile/rs-28-sarmat/
The Telegraph 2022, “Putin tests ‘Satan II’ nuclear rocket that can hit ‘anywhere in the
world’”, The Telegraph, hämtad 20 maj 2022, https://youtu.be/YfkiIb7bTtg
Missile Defense Project 2019, “Avangard”, Missile Threat, hämtad 20 maj 2022, https://missilethreat.csis.org/missile/avangard/
Missile Defense Project 2017, “SM-65 Atlas”, Missile Threat, hämtad 20 maj 2022, https://missilethreat.csis.org/missile/atlas