Valet närmar sig och partierna satsar stort på att sprida sitt budskap. Trots detta hörs det väldigt lite om deras rymdpolitik. Så, vad har de olika partierna för rymdambitioner?
För att få klarhet i detta ämne har den rymdpolitiska gruppen frågat samtliga riksdagspartier hur de ställer sig i olika rymdpolitiska frågor. Alla partier förutom S och V gav svar på frågorna. De partier som svarade gjorde så på mejl, med undantag av C som intervjuades över telefon. Direkt nedanför finns en lista över personerna som svarade för respektive parti, efter det följer en sammanfattning och därefter börjar frågorna. Av formatskäl har svaren sammanfattats och formatanpassats, med bevarande av budskapet och innehållet i noga beaktning. Kontakta rymdpolitik@au.se om originalsvaren önskas.
Svarande
C: Fredrik Christensson (telefon)
KD: Pia Steensland (mejl)
L: Lars Granath (mejl)
M: Kristina Hulting (mejl)
MP: Lena Jutdal (mejl)
SD: Robert Stenkvist (mejl)
Sammanfattning
C och L är eniga i att det inte blir mer astronomi i skolan om inte undervisningstiden ökar. MP håller med om att det inte finns rum för mer astronomiundervisning i dagsläget men vill inte öka undervisningstiden.
När der gäller försvarets rymdsatsning betonar C hur detta påverkar inte bara Sverige utan även våra internationella samarbeten, i positiv bemärkelse. KD, SD och L betonar hur satsningen hjälper oss att identifiera andra länders verksamhet och förmågor, och därmed eventuella hot. M skriver att det är viktigt och stärkande främst för Sveriges egen säkerhet och försvar.
Sveriges framträdande position i rymdindustrin bevaras bäst med nationella satsningar, såsom Esrange, enligt C, SD och KD. Men de tre och L vill också jobba mer med internationella samarbeten. L lyfter även rymdturism och bemannad rymdfart som framtida framgångsfaktorer. KD, M och MP framhåller forskning och innovation som de viktigaste pusselbitarna för Sveriges framgång.
Gällande frågan hur rymden i stort gynnar samhället är alla partierna eniga i att det är bra för miljöövervakning och -forskning. C, KD och L framhäver också rymdindustrins bidragande faktor gällande forskning, företagande och diplomati. C, KD och MP lyfter hur rymdindustrin gynnar innovation och produktutveckling.
Att ge unga chansen att leva ut sitt astronomiintresse görs bäst i skolan enligt C, M och SD. KD, L och MP framhåller föreningar och fritidsaktiviteter. De vill ha ett rikt föreningsliv och MP skriver att de vill ge civilsamhället mer årliga medel.
Rymdmiljön vill C, L och MP värna om med internationella riktlinjer och samarbeten. C, MP och SD lyfter rymdskrot som en viktig fråga att arbeta mer med. KD och SD vill att rymdsektorn ska bidra till miljöforskning och MP har unika förslag på hur man ska arbeta mer hållbart med vilka partiklar man släpper ut i atmosfären. M lyfte inga förslag.
Under övrigt lyfter C hur de vill öka diskussionen om rymden och hur Sverige ska stärka sin förmåga, både som enskild nation och inom europeiska samarbeten. L betonar igen vikten och ambitionen om fler svenska astronauter. De skriver även att de vill ha en asteroidlag, öka anslagen till rymdstyrelsen samt ökat rymdengagemang i EU. M håller med om att rymdstyrelsen behöver ökade anslag. M vill också undersöka möjligheten att bistå med personal åt NATOs rymdavdelning i Frankrike. MP betonar att de vill se fokus på en civil, fredlig utforskning av rymden.
Frågor
Har ni en person ansvarig för rymdfrågor?
C: Fredrik Christensson, som intervjuades över telefon av den rymdpolitiska gruppen, är riksdagsledamot för centerpartiet och är även partiets rymdtalesperson.
KD: Pia Steensland är KD:s ansvarig för rymdfrågor, forskningsfrågor och högre utbildning.
L: Maria Nilsson är ledamot för Liberalerna i utbildningsutskottet. Eftersom rymdfrågor hör till riksdagens utbildningsutskott är hon talesperson för rymdfrågor, forskning och högre utbildning.
M: ”Ja det har vi,” svarar Moderaterna.
MP: Camilla Hansén sitter som Miljöpartiets talesperson för forskning och högre utbildning. Hon har även ansvar över rymdfrågor.
SD: Robert Stenkvist är Sverigedemokraternas ansvarig för rymdfrågor. Även han är ledamot i utbildningsutskottet.
Vill ni öka mängden astronomi i grundskolan och gymnasiet?
C: “Nej, det är ingenting som vi i dagsläget har några skarpa förslag på” säger Christensson. Han lyfter problematiken med att en utökad mängd undervisning på ett område leder till minskning i ett annat, så vida man inte lägger till fler timmar. Samtidigt berättar han om vikten av att löpande revidera undervisningen för att möta de behov som finns i samhället.
KD: “Vi har inga förslag för det”.
L: Svarar att de vill “förlänga grundskolan med ett år genom att den nuvarande förskoleklassen bli det första året i en tioårig grundskola”. På detta vis vill de att Sverige kommer upp i den genomsnittliga undervisningstiden i EU-länderna. Huruvida just mängden astronomi- eller rymdundervisning kommer att öka framkommer ej tydligt i svaret.
M: Har “inget sådant förslag i nuläget.”
MP: Likt KD och M har inte heller Miljöpartiet ett sådant förslag. “Vi är försiktiga med att öka innehållet i skolans ämnen eftersom det är redan svårt för skolan att hinna med allt som ska göras idag” svarar politisk sekreterare Lena Jutdal, vilket ger genklang på vad Christensson svarade för Centerpartiet.
SD: Stenkvist svarar “ja gärna”, men poängterar att det ingår i fysikämnet. “Skall vi öka undervisningen i astronomi är vi tvungna att förändra lärarutbildningen och lägga in mer av ämnet där,” fortsätter han och berättar om hur han själv skrev ett specialarbete om Big Bang-teorin. När han lämnade in det fanns det ingen lärare som kunde bedöma arbetet, vilket enligt honom visar på att det behövs mer kunskap bland lärare om ämnet.
Vilken riktning vill ni att försvarets rymdsatsning tar?
C: Rymdsatsningars betydelse för såväl svenskt försvar samt försvar för de länder sverige samarbetar med betonas. En gemensam utveckling menar Centerpartiet är mycket viktig för försvar och säkerhet, med “såväl det offentliga som privat finansiering.” Även forsknings- och generella utvecklingsändamål nämns.
KD: “Sverige bör fortsatt slå vakt om internationella konventioner och det faktum att rymden inte får bli föremål för militarisering,” inleder Steensland. Hon betonar att försvarsmaktens rymdverksamhet borde rikta in sig på att identifiera andra staters rymdverksamhet “som kan påverka våra möjligheter att försvara Sverige.” Som exempel lyfter hon att man kan “följa och analysera ryska spaningssatelliters kapacitet och omloppsbanor.” Vidare skriver hon att även “möjligheterna att förstärka våra sambandssystem med stöd av satelliter undersöks och utvecklas där det kan anses vara ändamålsenligt. Detta område är allvarligt eftersatt och skulle med tämligen små medel kunna ges en radikalt ökad förmåga redan i närtid.”
L: Skriver att de delar försvarsmaktens prioritering “fullt ut” och bifogar följande punkter:
“– Försvar mot underrättelsehot där andra länder kan utnyttja rymdsystem för att spana mot svenska förband, installationer och verksamhet och därmed uppnå ett informationsöverläge mot oss. […]
– Hot mot satelliter. Genom att tillfälligt eller permanent bekämpa en satellit, alternativt påverka dess genererade data, förnekar man de tjänster och förmågor som den bidrar till“
M: Ser positivt på en ökning och skriver att de “samarbetar mellan Näringsutskottet, Utbildningsutskottet och Försvarsutskottet för att stärka rymdsatsningarna.” Moderaterna anser att exempelvis “positionsbestämning, spaning och dataöverföring” kan bidra till att “stärka svensk försvarsförmåga även på en generell nivå.” De menar också att det behövs satsas mer på rymden för att kunna “upprätthålla och utveckla svensk kompetens och kunna delta i internationella samarbeten.” Dessutom har de föreslagit att upprätta “ett strategiskt innovationsprogram för militära och civila applikationer av rymdbaserade system.”
MP: “Vi följer Försvarsmaktens arbete på området och anser att satsningar på vår rymdförmåga bör ingå i de budgetsatsningar som görs på försvaret,” svarar de.
SD: Lyfter vikten av att försvaret är “aktivt i de rymdprogram den kan deltaga i” och nämner speciellt “inhämtning av upplysningar”. Stenkvist poängterar tydligt att SD på denna punkten skiljer sig från regeringen som han menar “inte vill militarisera rymden.”
Hur planerar ni förvalta och utveckla Sveriges framträdande position i rymdindustrin? Har ni exempelvis planer på att utveckla rymdbasen Esrange?
C: Framhäver återigen vikten av att inte bara utveckla Sveriges egna kapacitet, utan även “ta en stark position i de europeiska samarbeten inom EU men också ESA.” Skriver fortsatt att de har varit med och gett ökade pengar till Esrange, bland annat för att kunna skjuta upp “mindre raketer”. Centerpartiet motiverar denna rymdsatsning med att det innebär en positiv kraft för “forskningen, för innovationsförmågan, näringsliv, miljö och klimat.”
KD: Sverige bör, enligt KD, vara agendasättande inom rymden. De anser att “nationella initiativ bör prioriteras, även om rymdpolitik i sig är internationell med samarbeten på europeisk och global nivå.” Att sverige ska vara en efterfrågad samarbetspartner med “inflytande i internationell samverkan” lyfts också, och för att nå detta mål anser de att Esrange och övrig svensk rymdindustri bör utvecklas.
L: NATO-medlemskap kommer ”betyda ett rejält uppsving för rymdverksamheten vid Esrange” , svarar liberalerna. De vill att Sverige tar till vara på denna möjlighet. Vidare skriver de att “Sverige bör tillföra pengar inom Europeiska rymdstyrelsen (ESA) till programmet med bemannad rymdfart, men också möjliggöra för rymdturism genom att ge Rymdstyrelsen i uppdrag att verka för det och ta fram en tillståndsprocess.” De vill även att Esrange byggs ut “för att möjliggöra uppskjutningar av satelliter”.
M: Skriver att de “vill inom ramen för såväl det långsiktiga arbetet att stärka svensk säkerhet, arbetet med tekniska innovationer och klimatarbete säkerställa att svensk rymdforskning ligger i framkant.” De lyfter bland annat att de arbetar med att utveckla rymdindustrin genom svensk rymdstrategi och att ansvarig moderat ledamot för rymdfrågor i västsverige “arbetat för att [få] till en västsvensk rymdstrategi tillsammans med Chalmers, GKN (Trollhättan) och flera rymdföretag samt BRG – Business Region Göteborg AB.” Dessutom nämner de att de arbetar med EU-samarbeten kring rymden. Vidare skriver de att “Sverige behöver en ny nationell flygstrategi som syftar att stärka och ställa om istället för att som idag fasa ut, flytta över och lägga ner.”
MP: Betonar forskning och innovation i sitt svar. De skriver att Sverige har en världsledande position inom dessa områden och att de vill att vi behåller denna status. “Vi förespråkar ett aktivt internationellt rymdsamarbete, där Sverige bidrar med vår spetskompetens” skriver de fortsatt. Rent konkret nämner de att de, när de satt i regering, var med och tog fram en “strategi för svensk rymdverksamhet” samt såg till att det, från och med i år, “satsas 100 miljoner kronor extra per år på rymd- och klimatforskning.”
SD: Esrange har en fördel genom genom sitt läge rent geografiskt, vilket Stenkvist lyfter i sitt svar. Bland annat därför anser han att det är “oerhört viktigt” att utveckla Esrange. Likt flera andra partier lyfter SD även vikten av internationella rymdsamarbeten “för att utveckla vår rymdindustri.”
Hur tror ni att man genom rymden (forskning, företag, diplomati) kan gynna samhället i stort?
C: Anser att rymden kan få stor betydelse för många delar av samhället. Exempelvis framhäver de hur övervakning av miljöförändringar och annat kan bidra till lantbruket. De nämner också att rymdsatsningar inte alltid leder till helt nya tjänster utan att det ofta resulterar i en mer generell produktutveckling. Christensson säger också att man historiskt sett att “ny teknik som utvecklas för rymden också kommer vi civila till nytta i andra avseenden senare, bland annat materialanvändning och så vidare.”
KD: Nämner tre huvudområden via vilka rymden påverkar samhället: forskning, företagande och diplomati. De skriver följande: “Rymdforskning kan bidra mycket till miljöforskningen och rymdindustri kan vara en förebild för nya visioner inom exempelvis flygindustrin. Satelliter och internationella rymdstationer skapar nödvändiga diplomatiska bindelser mellan världens länder.”
L: Lyfter också forskning, företagande och diplomati som områden som påverkas positivt av ökat internationellt samarbete kring rymden.
M: “Rymden är mycket viktig för vårt miljöarbete samt vår försvarsindustri,” svarar moderaterna. Just klimatforskning lyfts som ett viktigt område där rymden har stor påverkan. Med tanke på ”stenhård” global konkurrens vill de fortsatt satsa på rymden ”för att vi ska fortsätta att hålla en hög nivå.”
MP: Framhäver att rymdforskning “är viktig i sig själv” men nämner även att det leder till nya innovationer och kunskap inom andra områden, däribland klimatforskning. “Inom ramen för EU-samarbetet kan vi utöka det internationella vetenskapliga samarbetet, upprätthålla en oberoende tillgång till rymden och stärka astronautprogrammet” fortsätter de. MP tycker också det är viktigt att “tillgång till och utforskning av rymden inte förblir ett privilegium för ett fåtal länder, och att utrymmet förblir tillgängligt för kommande generationer.” Samarbeten kring observation av jorden menar de också är viktigt “eftersom mätningar är ett viktigt verktyg för att bekämpa klimatkrisen.”
SD: Lyfter att rymdverksamhet ger “spinoffeffekter” och poängterar speciellt EU:s jordobservationsprogram som låter oss “se förändringar i klimatet, jordbrukets utveckling, hur skogen mår och mycket annat.“
Vad gör ni för att unga människor som är intresserade av rymden ska kunna leva ut och utveckla sina intressen?
C: “Vi behöver öka nyfikenheten för rymden och astronomi och naturvetenskap generellt bland ungdomar” säger Christensson. Han tar upp svenska förebilder, såsom astronauter, som en viktig inspirationskälla. Skolan nämns också som en viktig faktor. Där vill Centerpartiet se till att lärare är utbildade i naturvetenskapliga och tekniska ämnen så att de kan “väcka just det lite bredare intresset för natur och teknik och därmed också rymden.” Även studie och yrkesvägledare anser de spelar en viktig roll eftersom de kan ta till vara på elevers rymdintresse genom att leda dem in i en rymdkarriär.
KD: “Alla unga människor ska ha möjlighet att delta i organisationer och aktiviteter, däribland de som är intresserade av astronomi” svarar Kristdemokraterna. De skriver också att de stödjer olika former av frivilliga engagemang som exempelvis “studentföreningar och ungdomsförbund.”
L: Skriver att de “stöttar ett rikt föreningsliv på såväl nationell som lokal nivå.”
M: Moderaterna vill att skolan ska påminna eleverna om hur rymden påverkar deras liv genom exempelvis GPS och mobiler. På detta vis vill de öka både medvetenhet och kunskap.
MP: “Miljöpartiet vill ge civilsamhället, inklusive ungdomsorganisationerna, bättre förutsättningar,” enligt deras svar. De lyfter fram ett behov av stöd till “föreningsliv, kultur- och studieförbund.” MP vill att fritidsaktiviteter och intresseorganisation ska finnas tillgängliga för barn och ungdomar. Dessutom vill de “bryta civilsamhällets beroende av projektstöd och se en riktad och långsiktig finansiering av hela sektorn:” Till detta ändamål har de föreslagit “en satsning på 1 miljard kronor som permanent förstärkning av civilsamhället varje år.”
SD: Framhåller också betydelsen av en “välfungerande skola, från förskola och uppåt.” De anser att de redan idag satsar på det, men Stenkvist menar samtidigt att de kan satsa mer på astronomiämnet på högskolenivå. “Vi måste börja med att lyfta de naturvetenskapliga disciplinerna inom högskolesektorn” skriver han och lyfter att SD arbetar med detta aktivt.
Har ni några förslag kring rymdmiljön och rymdsektorns miljöpåverkan?
C: Även här lyfter centerpartiet hur viktigt det är med samarbeten med andra länder, framförallt för att hantera rymdskrot som de anser är ett “växande och stort problem.” Christensson anser att Sverige “behöver ta en ledande roll” eftersom rymdskrot kan “ställa till det för alla aktörer i rymden.”
KD: Har inte några “konkreta förslag relaterade till rymdmiljö och rymdsektorns miljöpåverkan.” Däremot anser de att “arbetet inom rymdsektorn bör bidra till arbetet med miljöforskningen och klimatpåverkan.”
L: Tar upp “internationella överenskommelser och lagstiftning” som verktyg för att “rymdverksamheten ska bedrivas på sätt som är långsiktigt hållbart för miljön och nyttjandet av rymden.”
M: Har inga sådana förslag i nuläget.
MP: Skriver att de vill att rymdverksamhet bedrivs på det sätt som är “långsiktigt hållbart för både miljön och nyttjandet av rymden”, och tycker därför det är bra att
det numer finns internationella riktlinjer gällande rymdskrot och att Rymdlagsutredningen föreslår att det ska införas en ny miljöbestämmelse. Rymdskrot lyfter de som ett viktigt problem som ska “städas upp snarast” och inte lämpas över på kommande generationer. De skriver även att när man utför “rymdrelaterade projekt, som att försöka påverka väder genom att till exempel släppa ut olika partiklar i atmosfären” bör försiktighetsprincipen råda eftersom de innebär stora risker för miljön.
SD: Lyfter att de stödjer EU:s och ESA:s arbete för att samla in rymdskrot. De beskriver också hur “rymdsektorn främjar miljöarbetet genom t.ex. jordobservationsprogrammet, vilket är mycket bra.” Vidare skriver de att “[m]iljöarbetet drar oerhört mycket fördelar av information från rymdverksamheten, vilket vi alla kan glädjas åt.”
Övrigt:
C: Vill “öka diskussionen om rymden och hur Sverige ska stärka sin egen rymdförmåga och hur vi ska stärka den tillsammans med andra inom de europeiska samarbetena”. Speciell vill de “lyfta fram just förutsättningar som rymden skapar för oss på jorden, allt ifrån miljöövervakning till nya tjänster och ny teknik som kommer flera människor till hjälp.”
KD: –
L: Liberalerna vill att Sverige ska ha fler astronauter. “Det är över tio år sedan Christer Fuglesang blev Sveriges första och hittills enda astronaut, även om svensk-amerikanen Jessica Meier också varit i rymden så representerade hon då USA. Dessa personer utför ett viktigt arbete i rymden, men är också förebilder för både ungdomar och andra.” De nämner också att de “ser fram emot propositionen om den nya rymdlagen” och att de kommer arbeta aktivt med den ifall makten skiftar till “en liberal borgerlig regering.” Utöver detta vill Liberalerna se en ny asteroidlag som “reglerar äganderätt av fyndigheter”. Vidare skriver att de under flera år har “anslagit extra pengar i vår skuggbudget för att ge Rymdstyrelsen resurser att vara proaktiva inom rymdområdet.” De vill också att Sverige “ökar sitt engagemang för rymdfrågor inom EU.”
M: Tror att “det skulle vara bra om rymdstyrelsens förmåga stärktes”. De fortsätter med att skriva att rymdområdet växer, såväl inom det civila som det militära, och att Rymdstyrelsen är en “central aktör som sitter mycket av kompetensen i Sverige”. Därför vill de “stärka myndighetens förmåga.” “Moderaterna har också lyft frågan att Sverige bör sondera förutsättningarna för att sekondera personal till Natos nya Center of Excellence för rymd i Toulouse,” berättar de.
MP: “Fokus framöver bör vara den civila, fredliga utforskningen av rymden.”
SD: –