Efter försvarsbeslutet 2020 fick flygvapnet ansvar för att utforma och utveckla ett svenskt rymdförsvar. I slutet av 2019 etablerade USA sin rymdstyrka US Spacecom som redan består av över 16 000 personer. Den svenska rymdsatsningens mål kan sammanfattas till en produktion av en rymdlägesbild. I samarbete med andra aktörer såsom Esrange, USA och den kommersiella marknaden kommer man i ett första steg ta reda på vilka satelliter som passerar över Sverige, när de gör det och vilket syfte de har.
I Sverige har chefen för flygvapnet i uppdrag att utveckla rymdförmågorna för hela Sveriges försvar. Öv. löj. Christoffer Edin, stridskraftföreträdare för flyg och rymd vid ledningsstabens inriktningsavdelning, berättar för forsvarmakten.se varför rymden är intressant ur ett försvarsperspektiv:
- Alla domäner som kan nyttjas för att bedriva militära operationer är intressanta ur ett försvarsperspektiv. För att Försvarsmakten ska kunna utveckla någon form av förmåga kopplade till rymddomänen krävs en förståelse för den, samt för hur en motståndare kan tänkas använda den.
Rymddomänen har länge haft en stödjande roll för övriga domäner, exempelvis för tjänster som navigation, kommunikation samt bild- och signaldata för underrättelsebearbetning. Enligt öv. löj. Edin var det redan när rymdkapplöpningen började under 60-talet som rymden blev en arena för konflikt, med system för detektering av kärnvapenavfyrning.
- Rymden har främst varit en arena till stöd för andra domäner. Dock finns det numera system som kan störa eller förstöra satelliter som används direkt eller indirekt av militära förband, berättar Edin.
Nationer såsom Ryssland och Kina har visat att de kan skicka robotar från marken för att förstöra satelliter i rymden, eller att lägga egna satelliter nära andras skyddsvärda satelliter för att kunna påverka och störa deras funktioner. Dessa förmågor har gjort att Försvarsmakten identifierat behovet att skydda och försvara egna rymdsystem.
Edin berättar vidare att hotbilden kan delas upp i två komponenter. Ena delen handlar om andra länders utnyttjande av rymdsystem för att spana mot Försvarsmaktens förband och dess verksamhet och installationer. Andra delen handlar om påverkan på satelliter genom att påverka dess genererade data eller helt bekämpa satelliten.
Kent Andersson, Öv. Löj. och forskningschef vid flygstaben berättar för Rymdpolitiska gruppen att det kan finnas fördelar med att kunna skjuta upp egna satelliter, i de banor som möter Försvarsmakten unika behov, och att det är något de undersöker möjligheten till i framtiden.
- Det är särskilt intressant med den potential i framstående rymdteknikkompetens vi har nationellt och med den resurs som Esrange utgör. Hur vi avvärjer hot mot satellittjänster är en mycket viktig fråga och är en av de frågor de bedriver utveckling och forskning inom, berättar Andersson.
Sedan tidigare har Försvarsmakten inom rymdområdet forskat, utvecklat tekniken och abonnerat kommersiella tjänster. I april i år ingick Försvarsmakten ett avtal med US Spacecom. Genom avtalet får Försvarsmakten information om satelliters position och beräknade banor. I närtid är målet att införa spaning och följning av satelliter från markbaserade sensorer, bland annat för att bidra med egen följning i samarbetet med US Spacecom. Defensiva förmågor kommer föregå offensiva förmågor.
Alltså kommer vi i närtid nog inte märka av satsningen så mycket, förutom i form av spännande jobbannonser och utökade internationella samarbeten. När krig blir mer och mer digitala och cyberattacker blir vanligare blir det allt viktigare att ligga i framkant och att satsa på rymdsektorn är ett viktigt sådant beslut. Oavsett hur satsningen utvecklas får vi hoppas att rymden skonas från krig och fler antisatellitmissiltest för att undvika ett alltför omfattande problem med Kessler-syndromet.
Flygvapnet, “Samarbete i rymddomänen”, Försvarsmakten, 2022. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2022/07/samarbete-i-rymddomanen/
Högkvarteret, “Rymden – den nya frontlinjen”, Försvarsmakten, 2022. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2022/07/rymden-den-nya-frontlinjen/
Oscarsson, Tea, “Sveriges rymdförsvar: ‘den nya frontlinjen’”, Svenska dagbladet, 2022. https://www.svd.se/a/0G5a0G/sveriges-rymdforsvar-den-nya-frontlinjen