I mer än ett decennium har Astronomisk Ungdom samlat Sveriges rymdnyfikna ungdomar, och tillsammans visar vi inte enbart att rymden är magisk, utan också att rymden är ett avgörande område för innovation, forskning och framför allt utbildning. I det syftet blev jag, som förbundsordförande för Astronomisk Ungdom, inbjuden till att delta i ett symposium organiserat av Kungliga Vetenskapsakademien – ”Rymden i Skolan”. Jag deltog i detta tillsammans med min vice förbundsordförande Hasti Khodabakhshi. Att Astronomisk Ungdom fick vara representerade i den anrika Beijersalen, bland alla fantastiska förebilder våra medlemmar ser upp till, var ett privilegium och något som fick både mig och Hasti att känna oss oerhört hedrade. Vi har tagit med oss värdefulla lärdomar och byggt nya relationer liksom byggt vidare på gamla. Vi vill rikta ett särskilt stort tack till organisationskommittén, som med Hedersledamot Bengt Gustafsson i spetsen och Observator Marie Rådbo i gruppen tog initiativet att bjuda in Astronomisk Ungdom. Tack!
Hasti och jag ankom strax innan programmets start, vid vilken professor emeritus Bengt Gustafsson hälsar oss välkomna. För mig var detta första gången i dessa fina salar, och att stå precis utanför sessionssalen (där vetenskapsakademien tillkännager nobelpristagarna inför pressen) var en mäktig känsla. Jag tycker i allmänhet ofta att platser man ser i verkligheten för första gången, efter att ha sett samma plats på tv-rutan många gånger tidigare, är häftigt. Men detta, må jag säga, var graden häftigare än när jag för några veckor sedan var vid junibacken och såg Tilde de Paulas filmteam rigga scenen. Förväntningarna på en själv, men också symposiet i stort, sattes redan vid ingång, och gladeligen överträffades även dem!
Den första föreläsningen, ”Rymden är bättre än hamburgare”, framförd av Urban Eriksson och Marie Rådbo var både engagerande och informativ. Den betonade vikten av att integrera astronomi/rymdundervisning i skolan i syfte att stimulera nyfikenhet och lärande, vilket skapade en stark och passande början för symposiet.
Innan lunch hann vi även med Jennifer DeWitts distansföreläsning på Zoom om ”Promises and Pitfalls in Studying Astronomy and Space: Insights from science capital research”. Därefter följde ett engagerande föredrag av Jenny Jansson, en prisbelönt lärare från Ludvika, där hon delade med sig av sina erfarenheter och insikter i hur man bäst engagerar eleverna i klassrummen genom att låta rymden utgöra kontexten i undervisningen. Vi fick även ta del av ett globalt perspektiv på astronomiundervisning och läroplanen genom Saeed Salimpour från Deakin University och International Astronomical Union Office of Astronomy for Education. Efter kaffepausen fick vi höra från Vetenskapens Hus och Tanja Nymark, innan dagen avslutades med en interaktiv paneldiskussion som gav många intressanta samtalsämnen att bryta isen med när det väl var dags för dagens sista måltid och mingel.
Den andra dagen inleddes med ”NTA Skolutveckling och rymden i skolan”, där Veronica Bjurulf, Sara Wennergren och Tina Häggholm presenterade NTA:s verksamhet och metoder. Sedan tog Magnus Oskarsson och KG Karlsson plats på scenen i Beijersalen för att hålla föredraget ”Hur känns det att vara tyngdlös? Frågor om naturvetenskap och teknik som intresserar våra elever”. Det var en föreläsning som gav många svar, men inte utan att ställa allt fler frågor att fundera vidare på. För mig och Hasti var just denna föreläsning av extra stort intresse, ty ämnet är särskilt relevant för Astronomisk Ungdoms syfte. Även del av vårt förbunds verksamhet fick synas i nästa föreläsning där Cecilia Kozma, från ESERO Sverige, berättade om deras olika projekt som tar universum in i klassrummet. Bengt Gustafsson inledde därefter en slutdiskussion med konferensens deltagare, och sammanfattade slutligen symposiet i en välformulerad monolog som gav en optimistisk syn på framtidens förutsättningar.
Det var ett privilegium att närvara vid detta symposium och se alla dessa briljanta individer dela sin passion, engagemang och kunskap. De gav oss alla en djupare förståelse för den roll som rymdforskning och -undervisning spelar i utbildningen. Symposiet gav oss också en möjlighet att nätverka med andra inom rymdområdet, vilket alltid är ovärderligt. De två dagarna var fyllda med intellektuella diskussioner, spännande möten och en unik känsla av gemenskap som bara kan komma från att dela ett gemensamt intresse och mål.
Att säga att Kungl. Vetenskapsakademins symposium ”Rymden i skolan” var välarrangerad är en underdrift. Som Astronomisk Ungdoms förbundsordförande sedan 2021 har jag haft förmånen att ta del av konferenser och evenemang, nationellt liksom internationellt, i världsklass, men detta var något alldeles extra. Varenda föreläsning var relevant, och programmet var omsorgsfullt utarbetat för att se till att varje programpunkt bygger vidare på det som tidigare varit. Moderatorerna, Bengt Gustafsson (första dagen) och KG Karlsson (andra dagen), samt alla andra som bidrog i olika kapacitet till att organisera konferensen, gjorde detta till den mest effektiva konferensen jag varit del av. Ett astronomiskt stort eloge till organisationskommittén och ordf. Bengt Gustafsson, samt vår Observator Marie Rådbo, som inte enbart stod bakom en fantastisk konferens, utan också faktumet att Astronomisk Ungdom får vara representerade i dessa fina sammanhang.
Nu tar vi med oss alla lärdomar till förbundsstyrelsen och fortsätter bygga vidare på Sveriges bästa ungdomsförbund, det kan ju trots allt inte vara kontroversiellt att påstå att rymden är bland det bästa som finns, även bättre än den bästa hamburgaren (så länge vi inte frågar Harold & Kumar).
Föreläsningarna från symposiet spelades in och du kan själv lyssna på de via denna länk.
//Gabriel Delerin, förbundsordförande
