”Svensk rymdindustri har fastnat i fel bana”

INSKICKAD ARTIKEL av Fredrik Bruhn och Aaron Dinardi, tidigare publicerad i Elektroniktidningen nr 11, oktober 2023

Trots Sveriges framstående teknologi och historiskt stora investeringar i rymdverksamhet, så framträder en tydlig bild som även identifierats av Riksrevisionen (RiR 2013:1). Svenska skattebetalare får i princip ingen återbäring på sina rymdsatsningar.

Sverige ligger förvånansvärt långt efter
när det kommer till att skapa affärer och
tillväxt inom rymdsektorn. Många europeiska grannländer, flera med mindre befolkningar och rymdbudgetar, har framgångsrikt navigerat sig in i ”NewSpace”-eran, ett kommersiellt drivet rymdinitiativ som bygger på innovativa upphandlingsmetoder som skapar nya förmågor och marknader.

Medan andra europeiska länder har förstått och anpassat sig till nya förhållanden har Sverige fortsatt att prioritera satsningar som inte kan ge någon tillväxt. Man kan notera att Riksrevisionens rapport kom 2013, alltså för ett decennium sedan och baserades därför på data från tidig 2000-talet. Det finns således en långtgående strukturell utmaning som sträcker sig tillbaka minst 20 år i tiden.

Det finns två kärnproblem som hindrar Sveriges tillväxt inom rymdområdet:

1. Kontinuerligt fokus på fel områden
Istället för att prioritera signifikanta kommersiella möjligheter, investerar Sverige främst i grundforskning och enstaka vetenskapliga projekt, områden utan kommersiell potential.

2. Brist på förståelse av marknads-förändringar
Det råder en utbredd missuppfattning i Sverige om vad ”NewSpace” verkligen innebär och vilka förutsättningar som krävs för att skapa en framgångsrik kommersiell rymdindustri. NewSpace utvecklas tyvärr inte spontant och kan inte skapas enbart av kommersiella aktörer själva. Snarare kan det bara uppnås när myndigheter beslutar sig för att aktivt skapa och främja den – genom att implemetera radikalt förändrade upphandlingsmetoder.

Dessutom finns det ett flertal strukturella
hinder som förvärrar situationen i Sverige:

3. Avsaknad av en nationell strategi
Utan en enhetlig nationell plan (som tydliggör vikten av kommersiella satsningar för att skapa förutsättningar för att effektivt uppfylla nationella och internationella mål) arbetar svenska myndigheter oberoende av varandra, vilket leder till splittrade och ineffektiva initiativ.

4. Ofördelaktig implementering
av rymdinvesteringarna

Sveriges nuvarande styrning av Rymdstyrelsen, under forskningsministern på utbildningsdepartementet, ger högst prioritet åt vetenskaplig forskning och deltagande i europeiska rymdorganisationen (ESA)-projekt snarare än kommersiell innovation. Cirka
70 procent av Sveriges rymdinvesteringar
skickas till ESA, där Sveriges roll i utvalda
projekt oftast bestäms av andra länders behov. Denna strategi har inte skapat

positivt tillväxt under åtminstone 20 år. Det inses av statliga utredningar likväl som en snabb titt i årsredovisningarna från svensk industri och forskningsinsitut.

5. Motstånd från etablerade aktörer
Istället för att anpassa sig till den nya verkligheten, fortsätter större rymdföretag i Sverige att försvara status quo – för att skydda sina ”garanterade” marknadsandelar inom den befintliga finansieringsstrukturen och således den nästan obefintliga tillväxten.

Vår bedömning är att utmaningarna inte ligger i brist på teknisk förmåga, utan snarare i att svenska beslutsfattare inte har anpassat inriktningen av investeringarna till det förändrade landskapet. Sverige måste helt enkelt byta (rymd)bana. Det handlar inte bara om nationell stolthet – det är avgörande för vår ekonomiska framtid.

Fredrik Bruhn
Rymdkonsult,
rymdserieentreprenör i NewSpace-segmentet
och forskare bland annat från NASA.
Aaron Dinardi
Rymdkonsult och rymdingenjör, med erfarenhet från utvecklingen av NewSpace i USA (bland annat på SpaceX).

Vill du också få din röst hörd på vår opinionssida? Skicka in din artikel till rymdpol@au.se!

Detta är en inskickad artikel och, liksom alla inskickade artiklar, reflekterar den inte nödvändigtvis den rymdpolitiska gruppens, AU:s eller relaterade organisationers ståndpunkter.

Varukorg