Raketer – Från krut till fission
2025/03/04
Raketer har i olika former funnits i tusentals år. Innan vi använde dem för att utforska universum användes de dels för att föra krig men också för att fira högtider. I modern tid har flera viktiga upptäckter inom astrofysiken gjorts av instrument uppskjutna på jättelika rymdraketer. Forskarna och instrumentet, ofta ett rymdteleskop som Hubble eller James Webb, får mycket av äran, medan bärraketen som satte instrumentet på sin bana ut i kosmos faller i glömska. Nedan följer en sammanfattning av rymdraketens existens, vart de kom ifrån, hur de fungerar och hur det går till när forskarnas prisade mätinstrument går igenom de initiala faserna av deras uppdrag under uppskjutningen. Det här inlägget av FEYNMAN News är en kortad version av en föreläsning som under januari hölls av vår vice ordförande Noa Lungström för föreningen Gauss i Göteborg.
Historia
Raketens roll
Motorer
Uppskjutning
Higgsbosonen
2025/01/24
Om man tänker på CERN så är förmodligen det första som kommer upp dess flagskeppssanläggning LHC, utan tvekan världens största partikelaccelerator. Men utöver att ett av forskningens och ingenjörskunskapens moderna under så är LHC också extremt viktigt i den teoretiska fysikens historia. Detta utav den enkla anledningen att LHC ligger bakom upptäckten av Higgsbosonen, som upptäcktes 2012. Men detta var inte en slumpmässig upptäckt, utan existensen av Higgsbosonen och dess medföljande fält, Higgsfältet, hade förutsatts flera årtionden tidigare av den teoretiska fysikern Peter Higgs, faktiskt redan så tidigt som 1964! I den här upplagan av Feynman News så går vi in på fysiken bakom Higgsbosonen och vilken roll den har i partikelfysikens underbara värld.
Universums legobitar
Limmet och skruvarna
Sista pusselbiten
FEYNMAN News – Christmas Edition
2024/12/01
Teoretisk fysik är utan tvekan det mest spännande området inom naturvetenskapen, med ämnen som svarta hål, kvantmekanik, strängteori och multiversum. Därefter följer den övriga fysiken och astronomin – områden som uppmuntrar oss att tänka bortom det uppenbara och utforska verklighetens mest grundläggande frågor. Vad är tid och rum? Vem dirigerar universums storslagna symfoni? Och var finns mörk materia och mörk energi? Vad passar bättre i vinterkylan än att dyka ner i just detta? Under varje advent i december kommer vi i FEYNMAN att släppa resurser inom fysik och astronomi så att du får bästa möjliga förutsättningar att fylla de kalla och mörka vinterdagarna med ljus och glädje. Förvänta dig allt från häpnadsväckande artiklar till podcasts med de senaste nyheterna från fysikens värld! Tänk dig att utforska universums mest fascinerande mysterier med en kopp te, kaffe eller varm choklad – allt från din egen soffa. Låter inte det helt fantastiskt?
Första advent 🕯
Andra advent 🕯
Tredje advent 🕯
Fjärde advent 🕯
Naturens inre fraktala struktur
2024/08/24
För många personer som inte studerar matematik eller fysik så kan ordet “fraktal” låta som ett mystiskt ord som bär lite information. För andra personer så kan ordet vara synonymt med otroligt komplexa och detaljrika bilder som uppkommer när huvudkaraktären i en film missbrukar psykedeliska substanser. I själva verket så är fraktaler mycket fundamentala i naturen och är praktiskt taget överallt. Från mönster i blomkål och ormbunkar till simpla upprepbara algoritmer och till med i kaosteorin, så tillför den “taggiga” egenskapen hos fraktaler ett mycket kraftfullt verktyg för att beskriva organiska strukturer respektive komplexa mönster. Visste du till exempel att kustlinjen mellan Gävle och Oxelösund kan även beskrivas som en fraktal? I dessa tre artiklar går vi igenom vad i hela tusan en fraktal är för något och i vilka områden dyker dessa upp.
1. Vänta, vad pratade vi om igen..?
2. Flyg till Mandelbrotöarna
3. Fjärilseffekten
