Gymnasiearbete inom astronomi och rymden

Astronomisk Ungdom vill stödja dig som vill göra ett rymdrelaterat gymnasiearbete. Det kan så klart handla om astronomi och rymdteknik för dig som går Naturvetenskaps- eller Teknikprogrammet, men det finns också goda möjligheter att göra ett bra arbete med fokus på rymden även utanför den vetenskapliga och tekniska sfären. Det kan t.ex. vara saker som rymdkultur, filosofi, rymdhistoria, rymdjournalistik och vetenskapskommunikation eller något annat rymdrelaterat. På denna sida finner du tips och trix kring val av ämne och frågeställningar, inspiration från tidigare gymnasiearbeten inom rymden, information om hur du kan strukturerar din rapport och förslag på hur du kan gå vidare och nå ännu längre med ditt gymnasiearbete när du till slut har det färdigt i din hand.

Innehållsförteckning:

För dig som vill göra ett projekt inom naturvetenskap och teknik

Välj ett ämne som fascinerar dig, och avgränsa din frågeställning!

Det finns hur många frågeställningar som helst kopplade till rymden! Att välja ett ämne som verkligen intresserar dig kommer att underlätta mycket i ditt arbete! I början är det lätt att tänka stort; det finns så mycket att lära sig mer om och så mycket som är intressant. Vill du kanske arbeta med kosmologi, relativitetsteori eller svarta hål? Astrobiologi och livsbetingelser i universum, stjärnornas födelse och död, raketer och satelliter, eller kometer och asteroidkollisioner? Vill du konstruera något, utföra ett experiment/mätning eller arbeta teoretiskt? Frågorna är många, men du tjänar på att lägga tid på att utforska vilka möjligheter som finns. Det går att göra många fler olika typer av gymnasiearbeten än man kanske tror från början

När du vet vilket ämne som fascinerar dig och som du vill arbeta med är det dags att avgränsa din frågeställning. Och när du avgränsat ditt område – ja då ska du avgränsa det lite till. Ett gymnasiearbete ska nämligen gå att färdigställa på 100 timmar, och för att kunna göra en bra, välskriven och strukturerad rapport måste frågeställningen vara tydlig, koncis och kortfattad.

Google and you shall find – att googla på nyckelord och t.ex. läsa wikipediaartiklar om bredare ämnen kan ge bra inspiration till avgränsningar av din frågeställning. Små frågor är dessutom oftast mycket mer intressanta än stora, då du kan komma fram till mycket tydligare svar. ”Finns det utomjordiskt liv i universum?” är till exempel en väldigt intressant fråga som engagerar forskare världen över. Den är dock alldeles för bred, och det är omöjligt att svara på den på ett bra sätt i ett gymnasiearbete. Avgränsar du dig till enskilda himlakroppar i solsystemet, och t.ex. analyserar någon smal frågeställning kring livsbetingelserna på Jupiters måne Europa, får du genast ett mer greppbart gymnasiearbete där du faktiskt kan svara på de frågor du ställer. Om du har en tydlig och smal frågeställning från början blir det också mycket lättare behålla kontrollen över ditt arbete – du riskerar inte att sväva ut och svara på sådant som egentligen inte faller inom ramarna för ditt gymnasiearbete.  Ju smalare och konkret frågeställning – desto bättre.

Försök göra någonting som ingen annan tidigare har gjort – hitta en ny infallsvinkel på en tidigare studie, eller undersök någonting som inte tidigare undersökts. Det är oftast mycket roligare – gör du någonting som ingen gjort tidigare kommer du att få resultat som ingen tidigare fått. Då utmanas vetenskapen och du tillför ny kunskap!

Tipsbanker och idéer till ditt gymnasiearbete

Tycho Brahe-observatoriet, som också erbjuder handledning till gymnasiearbeten, listar flera tips på projekt. Med deras fjärrstyrda teleskop kan du bl.a. göra ett arbete om kortperiodiska variabla stjärnor, undersöka ytstrukturer på månen eller studera supernovor i andra galaxer än Vintergatan. Tipsen täcker också asteroid- och kometprojekt, studier av galaxhopar, dvärgplaneten Pluto, kvasarer och gravitationslinser.

Webbplatsen Science Buddies ger flera tips på intressanta science fair-projekt med anknytning till astronomi och rymdteknik. Du kan t.ex. använda röntgen-data från NASA:s Chandra X-ray Observatory telescope för att skapa falskfärgade bilder av astronomiska objekt, eller beräkna djup och diameter av nedslagskratrar på Merkurius med hjälp av data från NASA:s MESSENGER mission.

Här hittar du tips på ett gymnasiearbete där du bygger ett enkelt teleskop. Teleskopet är lätt att bygga, så hur väl du formulerar din frågeställning kommer att vara avgörande för ditt arbetes kvalitet. Du kan t.ex. ta reda på vilken upplösning du kan få med det teleskop du bygger, eller hitta på något helt eget.

Inspireras av tidigare gymnasiearbeten!

Här hittar du ett urval av gymnasiearbeten som elever har gjort tidigare. Här hittar exempel på arbeten om mikroskopiska svarta hål och verifikation av vintergatans struktur med hjälp av radioastronomi. Tycho Brahe-observatoriet, som också erbjuder handledning till gymnasiearbeten, presenterar ett urval av gymnasiearbeten som tidigare gjorts i samarbete med dem.

Här kan du läsa ett urval av andra AU-medlemmars gymnasiearbeten:

Sök projektbidrag till ditt gymnasiearbete från Astronomisk Ungdom!

Astronomisk Ungdom delar två gånger per år ut projektbidrag till medlemmar som vill genomföra ett projekt med anknytning till rymden. Det är ett perfekt tillfälle för dig som gymnasieelev att få pengar och resurser till det just du vill göra med ditt gymnasiearbete! Det finns två ansökningsperioder med deadlines 15:e februari och 15:e september, där totalt 10 000 kr delas ut.

Läs mer om projektbidraget och ansök här

Senast den 1:a september varje år kan du också söka projektstöd från Svenska Astronomiska Sällskapets planetariefond. För att söka måste du vara medlem i Svenska Astronomiska Sällskapet; det är du automatiskt om du genom AU prenumererar på Populär Astronomi. Läs mer om Svenska Astronomiska Sällskapets bidrag här.

Ta ditt gymnasiearbete ännu längre med en professionell handledare!

Många bra projektarbeten genomförs i samarbete med exempelvis forskare, universitetsstudenter, eller andra med stor kunskap inom det område du vill arbete. Du kan själv ta kontakt med enskilda personer vid företag och universitet, men kom ihåg att de flesta yrkesaktiva är upptagna och du kan behöva försöka flera gånger innan du hittar någon som har möjlighet att handleda dig. I speciella fall kan det finnas möjligheter för elever att arbeta nära en forskargrupp, även om detta inte går att genomföra systematiskt. Chanserna är dock större att hitta forskare och universitetsstudenter att diskutera specifika frågeställningar med. Ibland är det också möjligt att låna utrustning och på andra sätt få hjälp av professionella forskare och yrkesaktiva.

Här följer några tips på hur du kan gå tillväga för att få stöd och handledning i ditt gymnasiearbete:

  • Vetenskapens hus erbjuder elever handledning under gymnasiearbetet. På Vetenskapens hus kan du till exempel göra ett arbete om kosmisk strålning, där du får låna hem partikeldetektorer och göra mätningar på egen hand. Vad du undersöker väljer du själv, och du kan t.ex. jämföra dina mätningar med de mätningar som Christer Fuglesang gjort på ISS. Läs mer om projektet här.
  • Delta i en sommarforskarskola! Genom att delta i en vetenskaplig sommarforskarskola får du dels komma i kontakt med forskare och andra som arbetar inom de områden du är intresserad av, dels lär du dig mycket om forskningsmetodik, och dels får du mycket inspiration till ditt gymnasiearbete och tips kring val av frågeställningar och hur du ska avgränsa ditt ämne. Du kan t.ex. delta i Astronomisk Ungdoms Rymdforskarskola, där du får lära dig mer om det mesta inom astronomi och rymdteknik, eller söka till sommarforskarskolan Research Academy for Young Scientists , där du genomför ett eget forskningsprojekt tillsammans med en personlig handledare.
  • Tycho Brahe-observatoriet erbjuder gymnasieelever möjligheter till handledning och teleskoptid vid genomförande av gymnasiearbetet. Till observationerna får du använda observatoriets teleskop och en elektronisk CCD-kamera. Teleskopet kan fjärrstyras via internet.

Hur skriver man en vetenskaplig/teknisk rapport?

När du skriver ditt gymnasiearbete är det viktigt att du följer reglerna för hur en vetenskaplig rapport ska utformas. Rapporten ska oftast innehålla: titelsida, sammanfattning/abstract, innehållsförteckning, inledning, bakgrund och teori, metod och material, resultat, samt diskussion och slutsatser. I slutet följer källförteckning och eventuella bilagor.

Några fler tips hittar du i nästa sektion. Bemöda dig om att skriva en bra och korrekt rapport – du kommer att ha stor nytta av det i framtiden. Här hittar du en utförlig guide som hjälper dig steg för steg genom rapportens alla delar.

Allmänna tips och råd:

  • Fundera över om du ska vara ensam eller genomföra ditt arbete i grupp. Det är ofta en fördel att arbeta själv; rapporten blir mer strukturerad och du har själv koll på alla delar. 
  • Försök hitta en frågeställning där det är möjligt att göra minst en egen fysikalisk mätning. Litteraturstudier kan absolut vara intressanta, men generellt sett tillför nya undersökningar, experiment och frågeställningar mer till vetenskapen än att sammanställa redan befintligt material.
  • Behandla mätdata på ett korrekt sätt, ange mätosäkerheten och presentera dina mätdata på ett snyggt och korrekt sätt, med osäkerheter/standardavvikelser och allt. Detta kan ofta vara någonting som tvingar dig som gymnasieelev att arbeta lite extra, då korrekt databehandling inte alltid ingår i en gymnasieutbildning. Stora tabeller är heller inte lättöverskådliga och tillför oftast ingenting i din rapport. Lägg dessa i Appendix, och presentera dina resultat i tydliga grafer istället. Om du planerar att studera vidare inom naturvetenskapen så är det värt att lära sig en del av detta redan nu och göra rätt på en gång. Det gör också att det färdiga gymnasiearbetet håller mycket högre kvalitet.
  • Utmana dig själv redan nu och gör ditt gymnasiearbete på engelska, det språk som vetenskapliga rapporter generellt skrivs på. Det är också en fördel om du planerar att fortsätta studera naturvetenskap eller teknik på universitetet, då rapporterna relativt tidigt i utbildningen skrivs på just engelska. Du lär dig också språkets tekniska och vetenskapliga termer, vilket kommer att ge dig mycket på vägen.
  • Bemöda dig om att strukturera din referenslista snyggt, och var noga med korrekt källhänvisning genom hela rapporten. Använd t.ex. Harvard-, Oxford-, eller Vancouversystemet, men blanda inte. Referenssystem finns beskrivna i rapportskrivningsguiden ovan.
  • Välgjorda och genomtänkta projekt är de roligaste att genomföra! Var noggrann, och försök hitta en frågeställning där du genomför ett experiment eller en variation av en undersökning som ingen annan tidigare har gjort. Då får du resultat som ingen annan tidigare har fått – och det gör hela arbetsprocessen mycket mer intressant och rolig. Dessutom tillför det mer till vetenskapen.

Nå längre med ditt gymnasiearbete – delta i Utställningen Unga Forskare!

När du är klar med ditt gymnasiearbete har du möjligheten att delta i Utställningen Unga Forskare!  Det är ett tillfälle för dig att visa upp ditt projekt för allmänheten och andra gymnasieelever. Utöver presentationer av mängder av gymnasiearbeten i flera naturvetenskapliga och tekniska discipliner är utställningen fylld av sociala aktiviteter, föreläsningar och andra möjligheter att lära sig mer om mycket inom teknik och naturvetenskap. Inte minst kommer du att ha väldigt roligt och träffa många nya vänner!

Under utställningen kommer du att presentera ditt arbete inför en jury som gör en bedömning av ditt arbete, och du har sedan chansen att vinna fantastiska priser, bl.a. resestipendier till Kina, USA och England. Utställningen inleds med en regional final, där du kan vinna fina priser och kvalificera dig till den nationella finalen i Stockholm. Finalveckan brukar vara fantastiskt rolig, och oavsett hur enkelt eller avancerat du tycker att ditt gymnasiearbete är så är det absolut värt det att ta chansen att anmäla dig. Här hittar du mer information och svar på vanliga frågor kring Utställningen.

För dig som vill göra ett projekt inom samhällsvetenskap och humaniora

Att göra ett gymnasiearbete med rymdtema behöver absolut inte innebära att arbetet är naturvetenskapligt eller tekniskt. Det finns otroligt många frågeställningar inom andra discipliner som angränsar till rymden och som är väldigt intressanta. Ett urval av sådana frågeställningar presenteras nedan. Använd frågorna som inspiration och kom ihåg att du kan behöva avgränsa frågeställningarna ytterligare för att få till ett så bra gymnasiearbete som möjligt.

Idéer och tips på frågeställningar

Filosofi och samhälle

  • Vad skulle upptäcker av mikrobiellt liv ha för inverkan på religion och samhället? Hur skulle möten med intelligenta, utomjordiska civilisationer påverka människan och samhället? Vad gör människan till människa, och kan/bör vi särskilja oss från andra varelser?
  • Vad skulle möten med intelligenta, utomjordiska civilisationer ha för inverkan på juridiken? Om människan i framtiden koloniserar andra planeter i och utanför solsystemet, kommer det i så fall att påverka samhällsjuridiken? Ställs vi inför oväntade problem? Vad ställer en ökad rymdverksamhet för krav på lagar och bestämmelser?

Vetenskapskommunikation, media och pedagogik

  • Hur kommunicerar vi vetenskap, särskilt astronomi, till allmänheten? Vilket intresse finns för att förstå vardagliga astronomiska koncept, och hur förklarar vi det för allmänheten på ett sätt som är lätt att ta till sig?
  • Hur kan vi göra astronomiundervisning spännande, lärorik och intresseväckande för att få unga att behålla sitt tidiga intresse för astronomi, vetenskap och teknik? Behöver skolundervisningen i astronomi förbättras, och i så fall hur och varför?

Konst, musik, teater och arkitektur

  • Skapa konst, film, musik, arkitektur eller show med rymdtema. Den kan t.ex. vara strikt estetisk, eller kommunicera ett djupare budskap med rymdanknytning. Kanske vill du göra något satiriskt och t.ex. tala till samhällets tendens att satsa mer resurser på kring än rymdverksamhet.
  • Konstprojektet Art by Space kan vara en inspirationskälla. Projektet gick ut på att låta rymden själv skapa ett konstverk, genom att sända upp en väderballong försedd med målarduk och färgfyllda ballonger högt upp i atmosfären. Ballongerna sprack p.g.a. tryckskillnader, varefter konstverket skapades.

Inspireras av tidigare gymnasiearbeten och andra projekt!

Frida Backjanis Persson – astronauters medierepresentation
Folkliga astronauter – en studie om medierepresentation ombord på rymdstationen ISS

Sammanfattning: ”Folkliga Astronauter” handlar om hur astronauterna ombord på rymdstationen ISS utvecklas till mediepersonligheter under sin vistelse i rymden samt hur detta påverkar varumärket `astronaut´ mot allmänheten. Arbetet är en uppsats på C-nivå men kan ge inspiration även till gymnasiearbeten.

Micaela Goldman – filosofi & religionsvetenskap
Finns det fler som oss i universum? – en kvalitativ studie om den existentiella betydelsen av föreställningen om utomjordiskt liv

Emil Karlsson – animation & filmatisering
Star Stuff – en rymdinspirerad film

Ivo Lundin-Hatje & Hannes Tomani – konst & teknik
Art by Space – konstverk skapat i rymden 

Varukorg