Nyheter

Ljusföroreningar är ett stort problem i vårt moderna samhälle. Utomhusbelysning, såsom gatlyktor, sprider ljus uppåt och förstör natthimlen för människor och djurliv. Förr var Vintergatan synlig och tillgänglig för alla, men idag har nästan ingen boende i städer skådat de tusentals stjärnor som annars syns en mörk och klar natt, tillsammans med Vintergatan som en vacker båge över himlavalvet.

Astronomisk Ungdom arbetar med att påverka politiker och opinion i riktning att ge frågan om ljusföroreningar mer uppmärksamhet och på sikt få till en förändring. Men nyligen bildades en fristående utbrytargrupp från Astronomisk Ungdom, av tidigare medlemmar som inte tycker att Astronomisk Ungdom tar frågan på tillräckligt stort allvar.
Här följer en intervju med en företrädare för utbrytargruppen, exklusivt för AU:s hemsida.

Reporter: Vilka är ni?

AU(r): Vi är en radikal utbrytargrupp som bildats därför att Astronomisk Ungdom är alldeles för mesiga. De vill påverka i frågan kring ljusföroreningar på demokratiska vis, men det tycker vi kommer att gå alldeles för sakta. Därför valde vi att bilda en autonom förening kallad AU(r), där ”r” står för revolutionärerna, som genom direkt aktion tänker göra något åt problemet med ljusföroreningar på riktigt.

Reporter: Direkt aktion? Vad är det?

AU(r): Kasta sten. På gatlyktor, alltså. På så sätt så gör vi något åt problemet på riktigt! I vårt samhälle finns ingen plats för ljusförorenande gatlyktor.

Reporter: Men det är ju skadegörelse?

AU(r): Ljusföroreningar är den riktiga skadegörelsen i sammanhanget. Det är så vi för oss själva rättfärdigar det vi gör. Vår vision är det ljusföroreningsfria samhället. Precis som i Nordkorea.

Reporter: Jag…tror att det är dags att knyta ihop säcken för den här intervjun. Har ni något mer ni slutligen vill förmedla?

AU(r): Tack för det här tillfället för oss att synas! Sympatisörer till vår sak kan kontakta oss för anonymt medlemskap via aprilapril@au(r).se

Snart är det dags igen – den 26:e april går Astronomisk Ungdoms årsmöte av stapeln och det är dags för alla medlemmar och föreningar att bege sig in i en ny rymlig  mandatperiod! Redan nu börjar valberedningens arbete med att lägga fram ett förslag på en förbundsstyrelse som kan leda Astronomisk Ungdom in i framtiden på bästa möjliga sätt. Så sätt dig tillrätta med en kopp varm choklad under stjärnhimlen och fundera över vår tids stora frågor: Finns det utomjordiskt liv i universum, och är det just du som sitter i AU:s nästa förbundsstyrelse? Ansökningsperioden för att kandidera till förtroendeposter i Astronomisk Ungdom har äntligen öppnat!

Inför årsmötet den 26:e april söker valberedningen som vanligt en förbundsordförande och flertalet ledamöter till förbundsstyrelsen, en revisor, en revisorssuppleant och 3-4 personer som vill sitta i valberedningen. Sista dag att skicka in en kandidatur är 15:e mars – men kandidera gärna så fort som möjligt så underlättar du valberedningens arbete. 

Sittande förbundsstyrelse (Kajsa Toftner frånvarande) under ett av årets styrelsehelger.

Förbundsstyrelsen i Astronomisk Ungdom arbetar hårt för att utveckla förbundet med långsiktighet i fokus och jobbar för att 2020 ska bli det bästa året hittills, och för att alla år därefter ska bli ännu bättre! Den 26:e april kommer nästa förbundsstyrelse att ta över stafettpinnen, och valberedningen strävar efter en balanserad mix av erfarenhet och nya förmågor som kan tillföra nya idéer och engagemang. Kanske är det just dig vi söker?

Som ledamot är du med och ansvarar för den strategiska utvecklingen av ett stort ungdomsförbund som utvecklas i raketfart. Du ansvarar bland annat för kansliets personal, 50 medlemsföreningar och flera stora nationella projekt, och leder tillsammans med övriga styrelsen Sveriges coolaste ungdomsförbund in i framtiden. Tveka inte att skicka in en kandidatur om du tycker att det låter som en utmaning som passar dig! Att sitta i förbundsstyrelsen och representera Astronomisk Ungdoms högst beslutande organ mellan årsmöten är väldigt roligt, lärorikt och socialt. Det är ett perfekt sätt att skaffa kontakter i rymdbranschen och en merit till CV:t samtidigt som du utvecklar kompetens på flera nya områden. Erfarenhet av projektledning och ledarskap är meriterande, men tveka inte att söka även om du inte tagit ett lika stort ansvar förut – med rätt inställning och motivation kan du lära dig det mesta du behöver på vägen. Det allra viktigaste är att du brinner för Astronomisk Ungdoms syfte och vill vara med och bidra till att förbundet når sin absoluta potential!

Att representera AU är kul! Här håller Theresia Hestad, styrelseledamot 2016-2018, ett föredrag om Sveriges coolaste ungdomsförbund.

Vad innebär uppdraget?

Förbundsstyrelsen i Astronomisk Ungdom arbetar uteslutande med strategiska frågor (vill du anordna verksamheter, skriva rymdartiklar, arbeta med våra sociala medier eller annat operativt är du varmt välkommen att kontakta kansliet eller leta efter ett passande uppdrag här). Som förbundsstyrelseledamot arbetar du med visioner kring förbundets utveckling och framtid och ser till att förbundet utvecklas och byggs upp på ett sätt som är tryggt, stabilt och långsiktigt hållbart. Du överser arbetet med den dagliga verksamheten, som sköts av kansliets personal och alla ideellt aktiva i våra projekt. Som ledamot i förbundsstyrelsen är du arbetsgivare med yttersta ansvar för kansliets arbete. Uppdraget är ideellt och pågår fram till nästkommande årsmöte. Att sitta i förbundsstyrelsen är både roligt och givande, du får vänner för livet och arbetar på ett tydligt sätt för att ge barn och unga i Sverige möjligheter att utveckla sitt rymdintresse. Uppdraget är även ett bra sätt att utvecklas som person och skaffa nya färdigheter som du kommer att ha nytta av i många olika sammanhang.

Uppdragsbeskrivningen till uppdragen som förbundsordförande och förbundsstyrelseledamot finns här:

• Uppdragsbeskrivning – förbundsstyrelseledamot och förbundsordförande

Om du har några frågor kring vad det innebär att sitta i Astronomisk Ungdoms förbundsstyrelse ska du inte tveka att kontakta sittande styrelseledamöter och ställa frågor om uppdraget. Du kan också ställa frågor till kansliet på kansli@au.se och till valberedningen på valberedning@au.se.

Så kandiderar du till förbundsstyrelsen (ordförande eller ledamot): 

Du kandiderar till förbundsstyrelsen genom att fylla i formuläret på denna länk. Observera att detta gäller såväl nya kandiderande som sittande förbundsstyrelseledamöter som vill fortsätta ännu en mandatperiod. Glöm inte att läsa igenom uppdragsbeskrivningen så att du vet vad uppdraget innebär. 

Så kandiderar du till revisor eller valberedare:

Du kandiderar till revisor eller valberedare genom att fylla i formuläret på denna länk. 

Skicka in dina nomineringar!

Vet du vem som skulle passa utmärkt som förbundsstyrelseledamot eller någon annan förtroendepost? Vi vill veta vad du tycker! Om du vill komma med förslag på någon som du tror skulle passa för någon av posterna kan du skicka in en nominering via denna länk. Alla nomineringar är väldigt värdefulla, så tveka inte att hjälpa oss att lokalisera alla drivna och entusiastiska talanger som finns där ute bland alla fantastiska medlemmar i Astronomisk Ungdom.

Formulären för att kandidera är öppna fram till 15 mars 2020, men skicka gärna in era kandidaturer så snart som möjligt. Valberedningen kommer att sätta ihop ett förslag till en förbundsstyrelse som vi tror kommer att kunna leda arbetet nästa mandatperiod på bästa möjliga sätt, och det är sedan upp till årsmötet att fatta det slutgiltiga beslutet om val av förtroendeposter den 26 april.  Vid frågor är det bara att kontakta valberedningen via valberedning@au.se. Vi svarar på alla möjliga frågor om uppdragen, så tveka inte att höra av dig vid minsta fundering! Vi ser fram emot just din ansökan!

Med vänlig hälsning, Valberedningen

Astronomisk Ungdom syftar till att främja ungas intresse för astronomi och rymdteknik, och vi gör det genom att skapa en fantastisk gemenskap mellan unga rymdintresserade – bland stjärnor, teleskop och svarta hål. Var med och arbeta för att uppfylla barns rymddrömmar och göra rymden till ett självklart fritidsintresse för unga du också!

I år skulle Space Camp bli något alldeles extra. Bara grejen att få vara och bo på ett riktigt observatorium – kan man tänka sig något häftigare ställe?! Med höga förväntningar anlände deltagarna till Plönninge observatorium en efter en på fredagskvällen. Efter te och smörgås satte vi oss alla i ring för att lära oss varandras namn, och mycket namn blev det med hela 21 deltagare och 5 ledare! Därefter var det dags för ledarna att berätta lite om sig själva. På grund av dåligt väder avslutades första kvällen på lägret med visning av filmen Järnjätten, en science fiction-film om en jätterobot från yttre rymden.

På lördagsmorgonen vaknade ledarna tidigt, övertygade om att vara uppe först. När de kom ner märkte de dock att flera deltagare redan var vakna och stod och tecknade ekvationer om svarta hål och raketer på svarta tavlan. Ivriga om att få fortsätta sitt sökande efter universums yttersta beskaffenhet kastade de i sig frukosten och återgick till arbetet vid svarta tavlan. Efter att alla fått frukost höll ledarna i föreläsningar: först om exoplaneter, astrobiologi och utomjordisk liv, sedan om svarta hål och astrofysik, och efter en paus även om kosmologi och universums begynnelse. I pausen gick vi ned till de stora fastmonterade teleskopen och lärde oss om skillnaden mellan olika teleskop samt hur interstellära asteroider far kring solen.

Efter en välsmaklig lunch började det pysslas, klippas och ritas – nu var det raketbygge som gällde! Med en kort genomgång av aerodynamik och Newtons lagar som grund tillverkade deltagarna helt egna modellraketer av PET-flaskor som sedan skulle flyga mot molnen. Därefter var det nämligen uppskjutning som stod på schemat. Genom att fylla flaskorna med vatten och pumpa dem fulla med tryckluft kunde raketerna få en väldig fart och flyga uppemot hundra meter upp i luften! Uppskjutningen blev väldigt lyckad, och efter en kort fruktpaus fick deltagarna springa av sig genom några rundor kull. Till slut blev det dags för en överraskningsmiddag, då ledarna hade köpt pizza! Efter denna riktiga festmåltid fick deltagarna lyssna på en riktigt häftig föreläsning om partikelfysik, och slutligen avslutades lägrets sista kväll med en riktigt klassisk rymdfilm: The Martian.

Söndagen började något lugnare än dagen innan då deltagarna var trötta efter ett hittills intensivt och rymdigt läger. När frukosten var över hade vi turen att få göra en mängd experiment med Science Safari, en buss med hela 150 olika experiment för unga vetenskapsentusiaster! Vi fick bevittna relativitet, lära oss kryptera meddelanden, se magneter verka sväva, köra månbil och mycket mer. En perfekt avslutning helt enkelt! Slutligen bjöds på goda hemlagade quesadillas till lunch i samband med att föräldrarna kom för att hämta upp sina rymdlingar. Det är verkligen hemskt när vuxna säger att man ska sluta när man har som roligast, men även denna gång blev det så. Som tur är finns det en tröst. Nämligen att det blir ett Space Camp att se fram emot igen nästa år.

/Niklas

Varje nyår sedan 2015 skriver AU:s förbundsordförande en krönika över det år som gått. Det ger varje medlem möjlighet att få inblick i hur den högste förtroendevalde ser på Astronomisk Ungdom och den utveckling som skett under året. I år är det återigen dags för Måns Holmberg att dela med sig av sina tankar, och här kommer de!

AU:s högkvarter i Stockholms centrum.

Det gångna året började storslaget med att Stockholms gamla observatorium blev AU:s nya högkvarter. Byggnaden färdigställdes 1753 och blev Kungliga Vetenskapsakademiens första byggnad, och var under en lång period Sveriges vetenskapliga centrum för inte minst meteorologis och astronomisk vetenskap. Idag bedrivs inga astronomiska observationer på grund av ljusföroreningar i staden, men i och med AU:s inflytt är nu byggnaden återigen bas för en viktig astronomisk verksamhet. Här sitter nu vår kanslipersonal om dagarna och fortsätter att driva AU framåt, och främja astronomin och rymdvetenskap bland unga i Sverige. Observatoriet kommer att vara AU:s slutgiltiga hem. Under samma period fick även AU:s Stockholmsdistrikt tillgång till Stockholms gamla observatoriums västra flygel, även kallat Magnethuset, vilken är fri att använda för alla föreningar och medlemmar i Stockholm. Inflytten vid observatoriet har redan lett till stora framgångar. Vi bjöd bland annat in till öppet hus där fler än 1000 personer kom, vi såg livesändningen av den tyvärr misslyckade landningen av den Israeliska månlandaren Beresheet, vi firade 50-årsjubiléet av månlandningen där, och vi kollade på uppskjutningen av Jessica Meir där både SVT och TV4 var på plats och intervjuade AU:are.

Marsresenärer i mars 2019.

År 2019 var rymdåret då vi firade 50 år sedan människans första steg på månen samt att både Svenska Astronomiska Sällskapet, AU:s moderförening, och Internationella Astronomiska Unionen grundades för 100 år sedan. Under året anordnade AU tillsammans med andra organisationer många roliga jubileumsaktiviteter runt om om i Sverige. Stort tack till Josefin Karlsson från förbundsstyrelsen som varit ansvarig för rymdåret från AU:s sida!

AU:s verksamheter har utökats och växt ofantligt på senare år, men trots det är läger fortfarande en av våra kärnverksamheter. Årets första läger var som alltid Norrskenslägret för gymnasieelever i Kiruna. Utan förvåning fick deltagarna uppleva ett fantastiskt norrsken, samt andra roliga aktiviteter. Stort tack till projektledare Hatai Buekuson Engkvist med projektgrupp för ett mycket välarrangerat läger!

Därefter följde AU:s andra Marsresa, som den här gången gick till mot både gamla och moderna astronomiska observatorier i Mellansverige. Deltagarna åkte bil mellan flera observatorier och fick därmed ett smakprov på hur det var att vara astronom förr och hur det skiljer sig mot idag. Jag vill tacka projektledare Scott Green för en väl planerad och utförd resa!

Kongressmiddagen 2019.

I maj gick sedan den årliga kongressen av stapeln, i Uppsala. Här samlades ungdomar från hela landet för att ses, diskutera, underhållas, lära sig saker, samt delta i AU:s årsmöte. Kongressen är en viktig samlingsplats för medlemmar, båda nya och aktiva, där alla kan bidra med tankar och idéer kring förbundets utveckling. Nytt för i år var att kongressmiddagen på Värmlands nation avslutades med disco & dans, något som var en stor succé! Kongressen avslutades med årsmöte, där den nuvarande förbundsstyrelsen valdes: Josefin Karlsson (vice ordförande), Louise Drevinger (ständig sekreterare), Kajsa Toftner (skattmästare), Gabriel Delerin (ledamot), Robin Djerv (ledamot och lägerlegend), och jag. Återigen vill jag tacka den föregående förbundsstyrelsen för det enastående år samt för en väl anordnad kongress!

I slutet på juli drog AU:s andra Gastronomiläger igång; ett läger med fokus på extra god mat och extra mycket lägerkänsla. I år befann sig deltagarna på scoutgården Frustunaby utanför Gnesta/Södertälje. Lägret är mer avslappnat än andra AU-läger, för fokus ligger på att både skapa en naturlig umgängesplats för aktiva i AU och att ge nya medlemmar en möjlighet att komma in i gemenskapen. Lägret visade verkligen på den unika gemenskap som finns i AU. Jag vill passa på att rikta ett stort tack till Axel Öhman Wiberg och tillhörande gastronauter för ett väl utfört läger i sann AU-anda!

Besöker på CERN under Rymdresan.

I augusti gick den årliga Rymdresan av stapeln, i år till Genève i Schweiz. Där besökte medlemmarna CERN, världens forskningscentrum för partikelfysik och hem till väldens största partikelaccelerator; Large Hadron Collider. Här fick deltagarna en guidning de sent kommer att glömma och de fick även chansen att experimentera med dimkammare för att visualisera joniserande strålning. Deltagarna besökte även FNs Europasäte Palais des Nations. En stor eloge till projektledaren Leo Samuelsson och tillhörande projektgrupp för ett väl genomförd rymdresa.

Direkt efter Rymdresan anordnades Rymdlägret på Ven; ett läger för lågstadieelever. Här kunde de unga deltagarna fördjupa sitt intresse inom astronomi och rymdteknik. Dagen därpå anordnades Astronomilägret för högstadieelever, även det på Ven. Under båda lägren fick deltagarna ta del av den fantastiskt vackra sommarmiljö som Ven har att erbjuda. Stort tack till Sara Salaymeh och tillhörande projektgrupp för två riktigt bra sommarläger i en historiskt viktig miljö.

Årets konferens gick av stapeln i oktober vid Kvistabergs Observatorium utanför Bro. På plats fanns ungefär 70 ungdomar från hela landet redo att diskutera kosmos alla mysterier och dela med sig av sina erfarenheter av föreningslivet. Det blev en intensiv helg för alla deltagare men de åkte hem med nya kunskaper och insikter om förbundet, redo att driva sina lokala verksamheter till nästa nivå. Under lördagen delades även Astronomisk Ungdoms hederstipendium ut till Populär Astronomins redaktör, Robert Cumming. Jag vill tacka förbundsstyrelsen och kansliet för det fantastiska arbete som gjorde konferensen möjlig, samt skicka ett extra grattis till vår nya hedersstipendiat Robert Cumming!

Medlemmar från hela lander samlade på Kvistabergs observatorium under konferensen 2019.

Nästa läger utfördes i november och då var det dags för Space Camp, ett läger för mellanstadieelever. Lägret gick av stapeln vid Plönninge Observatorium, ett observatorium strax utanför Halmstad i Halland. Under lägret bjöds deltagarna på roliga labbar, fascinerande föreläsningar, samt roliga lekar och filmvisning. Jag vill tacka Niklas Engelhardt Önne och övriga i projektgruppen för ett fantastiskt läger!

Utöver läger, resor och andra sammankomster deltog AU även i flera temadagar. I år deltog vi i Rymdforum i Trollhättan, Vetenskapsfestivalen i Göteborg, Kulturfestivalen Stockholm & WeAreSthlm, Almedalsveckan, Lise Meitner-dagarna samt Berzelius-dagarna. Att AU åkte till Almedalsveckanm, världens största demokratiska mötesplats för samhällsfrågor, är otroligt stort! Återigen tack till projektledare Josefin Karlsson. Sist men inte minst var andra upplagan av vår astronomikonferens för gymnasieelever, Knut Lundmark-dagarna, i Lund. Här vill jag rikta ett tack till Linnea Rosenbecker, Linnea Björk och Gabriel Delerin!

AU:s Moa Nowakowski i ett panelsamtal under Almedalen, tillsammans med bl.a. Rymdministern och Rymdstyrelsens generaldirektör.

Sedan år 2016 har AU anordnat Rymdforskarskolan (RFS) och detta år var inget undantag. I somras genomfördes återigen tre upplagor av Sveriges coolaste sommarforskarskola i Stockholm, Kiruna och Göteborg. Eleverna fick en unik chans att delta på många häftiga föreläsningar, spännande laborationer och studiebesök. Nytt för i år var projektet CanSat som går ut på att bygga en liten satellit som sedan ska flyga med en raket eller ballong. Ombord satelliten finns mätinstrument som samlar data under flygningen som eleverna slutligen ska analysera. I samband med introduktion av CanSat var laborationerna under RFS speciellt anpassade för att på en vecka bygga upp tillräckligt med kunskap för att konstruera och programmera satelliten. Jag vill rikta ett enormt tack till projektledare Moa Skan för det otroligt hårda arbete som har krävts för att planera och utföra alla tre upplagor med enastående kvalité och entusiasm! Nästa års projektledare var handledare i år och är ingen mindre än Carl Tysk. Återigen ser framtiden för RFS ljus ut och jag tvekar inte en sekund på att Carl och den framtida handledargruppen kommer göra ett fantastiskt arbete.

AU:s Måns och Moa tillsammans med partners, bl.a. Christer Fuglesang, inför månlandaren Beresheets landningsförsök.

Något annat häpnadsväckande som hände i år var att AU visade på stort inflytande på Skolverket. Under hösten lade nämligen Skolverket ett förslag på en ny läroplan för grundskolan och gymnasiet till regeringen, där bl.a. astronomiämnet berördes, och ett flertal kunskapskrav var antingen omformulerade till det sämre eller helt borttagna. AU och andra organisationer tog ställning emot dessa försämringar, och det ledde till resultat. Jag kan med glädje säga att Skolverkets förslag till försämringar i läroplanen angående astronomi inte längre är med i det slutgiltiga förslaget till läroplan som lämnades in nu i december. Jag vill rikta ett enormt tack till Cornelia Ekvall som drivit denna fråga å AU:s vägnar!

Jag vill jag även tacka Sakke Teerikoski med flera för ett fantastiskt arbete med tidsskriften Populär Astronomi. Sakke är nämligen som ungdomsredaktör ansvarig för att fylla de sidor AU har i varje nummer.

Rymdåret 2019 var som ni märker ett minst sagt händelserikt år. Det har hänt och gjorts mycket mer i AU under året än vad jag redogjort för ovan. Det är idag nyårsafton och vi har bara goda minnen att blicka tillbaka på. Det är svårt att nämna allt som hänt, men mycket var det och vi har äntligen överstigit 5000 medlemmar! Detta är en milstople som vi är enormt stolta över! Precis som vårt medlemsantal förra året så gör det AU till Sveriges största ungdomsförbund inom naturvetenskap, vilket är jättestort för oss.

Deltagare i Rymdforskarskolan 2019 i Göteborg.

Så var befinner sig AU om 5 år, 10 år eller 100 år? Jag tror att förbundet har långt kvar tills vi når vår fulla potential. AU befinner sig ständigt i utveckling och har gjort det från dag 1. Det uppstår hela tiden nya möjligheter. Mycket är en fråga om resurser och jag kan redan nu säga att nästa år ser väldigt bra ut. Hittills ser vi inga tecken på en minskad utveckling då varje år har varit mer framgångsrikt efter det andra. Vi kommer att växa tills dess att alla rymdintresserade ungdomar i Sverige är nådda och fått ta ställning till medlemskap i Sveriges gemenskap för unga rymdintresserade. Alla ska få chansen att utveckla sitt rymdintresse! Vi kommer nästa år att utöka personalen på kansliet; något som kommer ge oss större möjlighet att utveckla nya verksamheter och ge bättre stöd till alla medlemsföreningar. Jag kan även med glädje säga att vi har inlett ett långsiktigt samarbete med skolkoncernen NTI-gymnasiet, vilket kommer gynna inte minst Rymdforskarskolan och utvecklingen av gymnasieföreningar. Med fler samarbeten, större kansli och mer resurser ser 2020 ut att kunna bli ett fantastiskt år.

Måns Holmberg, förbundsordförande.

Ni har väl inte heller missat att årets tema för NK:s julskyltning var rymden och att AU bidrog med en tipspromenad & utställning inne i köpcentret. Riktigt kul och stort tycker vi!

Till sist vill jag tacka alla fantastiska medlemmar, medlemsföreningar, aktiva och kanslipersonal för detta år! Precis som alla tidigare år var Rymdåret 2019 var ett fantastiskt och händelserikt år. Låt 2020 bli lika underbart! Vi är ett ungt förbund med mycket potential. Vi är Astronomisk Ungdom och vi är på väg mot oändligheten och vidare!

Måns Holmberg
Förbundsordförande
Astronomisk Ungdom

Astronomisk Ungdom har fått 40 platser till ett av de häftigaste evenemangen under hela rymdåret 2019. Var med när Nobelveckan invigs med ett unikt livesamtal mellan några av årets Nobelpristagare och astronauter på den internationella rymdstationen ISS! Läs mer och anmäl dig här nedan!

Astronauterna Jessica Meir och Luca Parmitano.

Hur ser man som astronaut på människans plats i universum? Kan det finnas liv på exoplaneter? Hur fungerar litiumjonbatterier i rymden? Årets Nobelpris i fysik och kemi belönar upptäckter som är avgörande för arbetet just nu på den internationella rymdstationen. Astronauterna Jessica Meir (som är svensk medborgare!) och Luca Parmitano berättar om den forskning som bedrivs på rymdstationen och utmaningarna med deras rymdpromenader i ett samtal med två av fysikpristagarna, Didier Queloz och Michel Mayor, som gjorde den första upptäckten av en exoplanet, samt kemipristagaren Stanley Whittingham, som belönas för utvecklingen av litiumjonbatteriet.

Samtalet med astronauterna på rymdstationen modereras av astronauten Christer Fuglesang. Anna Sjöström Douagi, programchef på Nobel Prize Museum, inleder programmet med en frågestund med Nobelpristagarna, som precis har anlänt till Stockholm för att delta i en händelserik Nobelvecka. Samtalet hålls på engelska.

Nobelpristagare i fysik 2019, Didier Queloz och Michel Mayor, för den första upptäckten av en exoplanet kring en sollik stjärna.

Hur används årets Nobelpris i rymden?
Årets fysikpris belönar ny förståelse av universums uppbyggnad och historia, samt den första upptäckten av en planet i bana kring en solliknande stjärna utanför vårt solsystem. Kosmologi och exoplaneter är huvudteman i Europeiska rymdorganisationens (ESA:s) forskningsprojekt. Nobelpristagaren Didier Queloz är själv ordförande i det projekt som särskilt ska studera exoplaneter med hjälp av rymdteleskopet Cheops, som sänds upp i mitten av december.

Nobelpriset i kemi belönar utvecklingen av det lätta, laddningsbara och kraftfulla lithiumjonbatteriet som vi har i allt från mobiltelefoner till elbilar. Batteriet kan lagra stora mängder energi från sol- och vindkraft, och möjliggör ett fossilfritt samhälle. NASA-astronauten och Jessica Meir kan själv berätta om hur hon nyligen under en rymdpromenad har installerat litiumjonbatterier för att uppgradera stationens energikapacitet.

Nobelpristagare i kemi 2019, Stanley Whittingham, för uppfinningen av litiumjonbatterier.

ESA-astronauten Luca Parmitano har gjort flera komplexa rymdpromenader i samband med underhållet av stationens största vetenskapliga instrument Alpha Magnetic Spectrometer (AMS-02). Instrumentet har studerat universum och letat efter mörk materia sedan 2011. Den forskning som belönas med årets fysikpris visar att bara fem procent av universums innehåll är materia som vi känner till, den som bygger upp stjärnor, planeter, växter och oss. Resten, 95 procent, är okänd mörk materia och mörk energi. Huvudforskaren för AMS-02 är Nobelpristagaren i fysik 1976, Samuel Ting. Han menar att resultatet hittills har gett unik information till fysiker som handlar om potentiella upptäckter av sällsynt mörk materia som tagit sig långt genom kosmos.

Paneldeltagare

På Internationella rymdstationen:

• ESA-astronauten Luca Parmitano
• NASA-astronauten Jessica Meir

På Nobel Prize Museum, Stockholm

Astronaut Christer Fuglesang.

• Didier Queloz, Nobelpristagare i fysik 2019
• Michel Mayor, Nobelpristagare i fysik 2019
• Stanley Whittingham, Nobelpristagare i kemi 2019
• Christer Fuglesang, ESA-astronaut
• Anna Sjöström Douagi, programchef, Nobel Prize Museum

Information

Plats: Nobel Prize Museum, Stortorget 2, Gamla stan
Datum: Fredag 6 december 2019
Tid: 14.45-15.30
Kostnad: Gratis
Arrangör: Nobel Prize Museum och European Space Agency

Samtalet visas live på ESA Web TV. Antalet platser för medlemmar i Astronomisk Ungdom är begränsat till 40. Först till kvarn gäller! Om du anmäler dig men får förhinder; maila kansli@au.se så att någon på reservlistan kan gå istället.

Även om AU:s platser är slut så kan det hända att Nobelprismuseets ordinarie anmälningsportal för allmänheten fortfarande har platser kvar. Kontrollera här!

Anmälan

Onsdagen den 25 september blir Jessica Meir den första svenska kvinnan i rymden, och Sverige får sin andra astronaut. Detta är något som vi i Astronomisk Ungdom givetvis vill följa och fira

Vi kickar igång ett coolt event klockan 15:00 uppe vid Observatoriekullen och klockan 15:57 är det dags för uppskjutningen, som följer via livestream. Anmälda medlemmar och särskilt inbjudna VIP-gäster är välkomna att delta.

På programmet står presentationer av våra VIP-gäster, mingel och slutligen beskådar vi tillsammans uppskjutningen av vår astronaut via NASA:s livestream, samt skålar för att ännu en del av svensk rymdhistoria har skrivits.

Missa inte att fira den första svenska kvinnan i rymden med oss! Eventet har ett begränsat antal platser, så först till kvarn gäller. Anmälan är bindande.

Varmt välkommen!

/Astronomisk Ungdom

Anmäla är tyvärr stängd till eventet kl. 15! Men om du fortfarande är intresserad så kom gärna efter kl. 17 och häng med oss när vi fortsätter att kolla på livesändningen kvällen ut!