Nyheter

Tävling: De första, historiska stegen på Mars

I år har det gått 50 år sedan Neil Armstrong tog de första stegen på månen och yttrade orden som skulle komma att gå till historien: ”Ett litet steg för en människa, ett jättekliv för mänskligheten”. Ett halvt sekel senare lever drömmen om att nå ännu längre ut i solsystemet kvar, och såväl nationella rymdmyndigheter som privata aktörer arbetar för att människan inom de närmsta decennierna ska ta de första stegen på Mars. I denna tävling beger vi oss framåt i tiden till den första bemannade Marsresan!

SpaceX:s Elon Musk har planer på att människan ska kunna nå den röda planeten så tidigt som på 2020-talet, och NASA arbetar för att människan inom en snar framtid ska återvända till månen för att testa avancerad teknologi inför mänsklighetens nästa jättekliv – bemannade uppdrag till Mars och så småningom ännu mer avlägsna himlakroppar.

Föreställ dig att du är den första att sätta fötterna på Mars yta. På himlen syns jorden som en avlägsen, ljusblå prick; hem för hela mänskligheten. Miljarder människor väntar på sändningen. Dina ord kommer att höras över hela världen, inspirera framtida generationer att nå ännu längre, och leva kvar i historien under lång tid framöver. Vilka ord väljer du? Hur känns det att ta de första stegen på den röda planeten, och hur reagerar omvärlden?

I denna tävling beger vi oss framåt i tiden till den första bemannade Marsresan. Din uppgift är att beskriva eller illustrera denna fantastiska milstolpe i mänsklighetens historia. Tävlingen är uppdelad i två ålderskategorier:

Logotypen för Apollo-programmets 50-årsjubileum har inspirerats av programmets ursprungliga logotyp från 1965. I den nya logotypen, som är skapad av NASA:s grafiska designer Matthew Skeins, ryms även glimtar av NASA:s visioner för det kommande halvseklet – såsom framtida resor till Mars!

För dig som går i låg- eller mellanstadiet:

Illustrera människans första steg på Mars med en bild! Bilden skapar du på valfritt sätt – den kan vara ritad för hand, målad med vattenfärg, skapad digitalt eller på ett helt annat sätt. Låt kreativiteten flöda! Bilden får gärna inkludera de första orden på Mars, till exempel i en pratbubbla.

För dig som går i högstadiet eller gymnasiet:

Illustrera människans första steg på Mars med en berättelse! Texten ska vara 100-800 ord lång och inkludera de första orden på Mars. Den får gärna vara skönlitterär, men texttyp, genre och hur du disponerar texten är helt upp till dig. Låt kreativiteten flöda! Texten får gärna inkludera de första orden på Mars.

Regler: 

Oavsett vilken kategori du tävlar i ska ditt bidrag illustrera det historiska ögonblicket på ett sätt som förmedlar vilken fantastisk och historisk bedrift de första stegen på Mars kommer att vara. Vilken aspekt av den första bemannade resan till Mars du vill illustrera är upp till dig – du kan till exempel fokusera på:

  • känslan av att vara den första människan på Mars
  • den vetenskapliga och tekniska bedriften
  • den spännande berättelsen om hur landningen går till
  • hur landningen påverkar omvärlden
  • vem är den första människan på Mars?
  • hur landningen påverkar framtiden
  • egen idé!

Ditt bidrag kommer att bedömas både utifrån kreativitet och kvalitet.

Det är tillåtet att skicka in flera bidrag per person. För att delta i tävlingen ska du gå i rätt årskurs för din ålderskategori och vara medlem i Astronomisk Ungdom. Om du inte redan är medlem kan du bli det gratis här innan du skickar in ditt bidrag.

Priser:

Minst en vinnare i varje kategori belönas med två biobiljetter och en spännande rymdbok. Dessutom kommer vinnarbidragen att publiceras i nästa nummer av Populär Astronomi! De böcker som finns att välja på är:

Klicka dig vidare på länkarna för att läsa mer om böckerna. Bland titlarna ovan finns såväl faktaböcker som skönlitteratur, och böcker som passar såväl barn som ungdomar och unga vuxna. Det finns även möjlighet att komma med eget önskemål om en spännande rymdbok du alltid önskat dig.

Tävla genom att fylla i nedanstående formulär senast 20:e april 23.59: 

Tävlingsformulär: De första, historiska stegen på Mars

  • ååååmmdd-nnnn
    Beskrivning av böckerna hittar du på länken högst upp. Du kan ange flera alternativ - i så fall blir vilken bok du får en överraskning!
  • Om det finns en rymdbok du alltid önskat dig kan du ange den här, så kan det finnas möjlighet att vinna den (endast böckerna i listan ovan kan dock garanteras).
  • Kan vara samma som deltagarens namn, eller till exempel en förälder eller CO.
  • Vinstutskick görs endast inom Sverige.
  • Dra filer hit eller
    Accepterade filtyper: pdf, jpg, png.
    Texter laddas upp som PDF och bilder laddas upp som jpg eller png.
    Om du inte redan är medlem, kan du bli det gratis här: https://www.astronomiskungdom.se/bli-medlem/
    Vi behandlar dina uppgifter enligt den nya personuppgiftslagen, GDPR. Det innebär att uppgifterna enbart kommer att användas i det syfte som beskrivits, och därefter raderas ur våra register.
  • Om du har övriga, relevanta kommentarer.

Vill du sitta i Astronomisk Ungdoms förbundsstyrelse 2019/2020?

Den 12:e maj är det dags för Astronomisk Ungdoms årsmöte! Därför drar valberedningen nu igång sitt arbete med att sätta ihop en förbundsstyrelse som kan leda Astronomisk Ungdom in i framtiden på bästa möjliga sätt. Kanske är det just du som sitter i nästa styrelse? Nu är tiden inne att börja fundera på det – ansökningsperioden för att kandidera till förtroendeposter inom Astronomisk Ungdom har äntligen öppnat!

Inför årsmötet den 12:e maj söker valberedningen som vanligt en förbundsordförande och flertalet ledamöter till förbundsstyrelsen, en revisor, en revisorssuppleant och 3-4 personer som vill sitta i valberedningen. Sista dag att skicka in en kandidatur är 7:e april – men kandidera gärna så fort som möjligt.

Sittande förbundsstyrelse under finmiddagen på AU:s årliga konferens.

Förbundsstyrelsen i Astronomisk Ungdom arbetar hårt för att utveckla förbundet med långsiktighet i fokus och jobbar för att 2019 ska bli det bästa året hittills, och för att alla år därefter ska bli ännu bättre! Den 12:e maj kommer nästa förbundsstyrelse att ta över stafettpinnen, och valberedningen strävar efter en bra blandning mellan erfarenhet och nytt blod som kan tillföra nya idéer och engagemang. Kanske är det just dig vi söker?

Som ledamot är du med och ansvarar för den strategiska utvecklingen av ett stort ungdomsförbund som utvecklas i raketfart. Du ansvarar bland annat för kansliets personal, 50 medlemsföreningar och flera stora nationella projekt, och leder tillsammans med övriga styrelsen Sveriges coolaste ungdomsförbund in i framtiden. Tveka inte att skicka in en kandidatur om du tycker att det låter som en utmaning som passar dig! Att sitta i förbundsstyrelsen och representera Astronomisk Ungdoms högst beslutande organ mellan årsmöten är väldigt roligt, lärorikt och socialt, och ett perfekt sätt att skaffa kontakter i rymdbranschen och en merit till CV:t samtidigt som du utvecklar kompetens på flera nya områden. Erfarenhet av projektledning och ledarskap är meriterande, men tveka inte att söka även om du inte tagit ett lika stort ansvar förut – med rätt inställning och motivation kan du lära dig det mesta du behöver på vägen. Det allra viktigaste är att du brinner för Astronomisk Ungdoms syfte och vill vara med och bidra till att förbundet når sin absoluta potential!

 

Att representera AU är kul! Här håller Theresia Hestad, styrelseledamot 2016-2018, ett föredrag om Sveriges coolaste ungdomsförbund.

Vad innebär uppdraget?

 

Förbundsstyrelsen i Astronomisk Ungdom arbetar uteslutande med strategiska frågor (vill du anordna verksamheter, skriva rymdartiklar, arbeta med våra sociala medier eller annat operativt är du varmt välkommen att kontakta kansliet eller leta efter ett passande uppdrag här). Som förbundsstyrelseledamot arbetar du med visioner kring förbundets utveckling och framtid och ser till att förbundet utvecklas och byggs upp på ett sätt som är tryggt, stabilt och långsiktigt hållbart. Du överser arbetet med den dagliga verksamheten, som sköts av kansliets personal och alla ideellt aktiva i våra projekt. Som ledamot i förbundsstyrelsen är du arbetsgivare med yttersta ansvar för kansliets arbete. Uppdraget är ideellt och pågår fram till nästkommande årsmöte. Att sitta i förbundsstyrelsen är både roligt och givande, du får vänner för livet och arbetar på ett tydligt sätt för att ge barn och unga i Sverige möjligheter att utveckla sitt rymdintresse. Uppdraget är även ett bra sätt att utvecklas som person och skaffa nya färdigheter som du kommer att ha nytta av i många olika sammanhang.

Uppdragsbeskrivningen till uppdragen som förbundsordförande och förbundsstyrelseledamot finns här:

Om du har några frågor kring vad det innebär att sitta i Astronomisk Ungdoms förbundsstyrelse ska du inte tveka att kontakta sittande styrelseledamöter och ställa frågor om uppdraget. Du kan också ställa frågor till kansliet på kansli@au.se och till valberedningen på valberedning@au.se.

Så kandiderar du till förbundsstyrelsen (ordförande eller ledamot): 

Du kandiderar till förbundsstyrelsen genom att fylla i formuläret på denna länk. Observera att detta gäller såväl nya kandiderande som sittande förbundsstyrelseledamöter som vill fortsätta ännu en mandatperiod. Glöm inte att läsa igenom uppdragsbeskrivningen så att du vet vad uppdraget innebär. 

Så kandiderar du till revisor eller valberedare:

Du kandiderar till revisor eller valberedare  genom att fylla i formuläret på denna länk. 

Skicka in dina nomineringar!

Vet du vem som skulle passa utmärkt som förbundsstyrelseledamot eller någon annan förtroendepost? Vi vill veta vad du tycker! Om du vill komma med förslag på någon som du tror skulle passa för någon av posterna kan du skicka in en nominering via denna länk. Alla nomineringar är väldigt värdefulla, så tveka inte att hjälpa oss att lokalisera alla drivna och entusiastiska talanger som finns där ute bland alla fantastiska medlemmar i Astronomisk Ungdom.

Formulären för att kandidera är öppna fram till 7:e april 2019, men skicka gärna in era kandidaturer så snart som möjligt. Valberedningen kommer att sätta ihop ett förslag till en förbundsstyrelse som vi tror kommer att kunna leda arbetet nästa mandatperiod på bästa möjliga sätt, och det är sedan upp till årsmötet att fatta det slutgiltiga beslutet om val av förtroendeposter den 12:e maj.  Vid frågor är det bara att kontakta valberedningen via valberedning@au.se. Vi svarar på alla möjliga frågor om uppdragen, så tveka inte att höra av dig vid minsta fundering! Vi ser fram emot just din ansökan!

Med vänlig hälsning, Valberedningen

Astronomisk Ungdom syftar till att främja ungas intresse för astronomi och rymdteknik, och vi gör det genom att skapa en fantastisk gemenskap bland stjärnor, teleskop och svarta hål. Var med och arbeta för att uppfylla barns rymddrömmar och göra rymden till ett självklart fritidsintresse för unga du också!

Stockholms gamla observatorium är från och med nu AU:s högkvarter

I början av AU:s historia hade vi ingen egen lokal eller kontor. AU:s adress i Skatteverkets register var samma som ordförandens hemadress, och möteslokaler för styrelsehelger och andra aktiviteter fick vi låna tillfälligt. Under hösten 2014 påbörjades arbetet med att anförskaffa egna lokaler för kansli och som högkvarter. Det arbetet är äntligen helt färdigställt, för AU har nu nått sitt slutgiltiga hem.

Innanför fönstret till vänster på andra våningen, där ligger AU:s nya högkvarter.

Nyttan för en organisation att ha egna lokaler, ett eget kansli för personal och utrymme för inventarier, är svårt att överskatta. När det under hösten 2014 stod klart att AU inom några år kanske skulle ha råd och stort behov av ett eget kansli för personal och inventarier (som teleskop och profilprodukter), så påbörjades ett långsiktigt arbete med att anförskaffa en lokal lämplig för detta ändamål.

Redan då såg ordföranden att Stockholms gamla observatorium på Drottninggatan 120 vore den högsta drömmen. Observatoriemuseet där var ganska nyss stängt, och det pågick en utredning inom Kungliga Vetenskapsakademien (KVA), som ägde fastigheten, om vad som skulle hända med byggnaden. I början av januari 2015 skickades ett mail till KVA:s ledning om att AU var intresserade av att på sikt hyra in sig i lokalen, men svaret som kom var att inga besked kunde ges innan utredningen kring byggnaden var färdig (något som skulle dröja till februari 2018).

En illustration av Observatoriet ur Kungliga Vetenskapsakademins handlingar från 1751, när fasaden av färdig.

Sonderingar fortsatte på andra håll och från första januari 2016 satt vår första personal på The Castle, ett företagshotell på Slottsgatan 8 i Gamla stan. Där skulle vi dock inte bli långvariga, då vi redan i april fick tillgång till 18 egna kvadratmeter samt ett källarförråd i KTH:s lokaler på deras campus. Processen med att få den lokalen hade pågått ända sedan våren 2015, men det lossnade till slut och vi fick ett kontor där, gratis dessutom. Det berodde på många faktorer, varav en var ett mail till Christer Fuglesang i ärendet. Hursomhelst så blev Brinellvägen 24 på KTH vårt kansli och högkvarter i nästan 3 hela år, och åren där utgjorde de kanske mest omväljande, i positiv bemärkelse, i AU:s historia så här långt. Vi är KTH evigt tacksamma för stödet vi fått av dem.

 

År 1871 tillbyggdes observatoriet norrut (den lägre delen till höger i bild tillkom). Även kupolen på taket tillkom då.

I februari 2018 släpptes ett pressmeddelande om att Stockholms gamla observatorium skulle säljas av KVA till Stockholms stad, för att användas som ett centrum för lärande och engagemang. Enligt stadens avsiktsförklaring skulle Observatoriemuseet åter öppnas, Vetenskapens hus skulle komma att hålla skolprogram i huset för lärare och elever, och ideella organisationer som sysslar med populärvetenskap och lärarfortbildningar skulle få möjlighet att hyra kontorslokaler i huset. Samma kväll som pressmeddelandet om detta gick ut skickades ett antal mail från AU:s generalsekreterare till Stockholms stad och andra inblandade aktörer, och med det påbörjades ett arbete med att komma in i huset och få hyra lokaler.

 

Innanför fönstret längst till höger på andra vången, strax till höger om mitten av byggnaden, ligger AU:s nya högkvarter. Delen till höger är från 1753 och delen till vänster (samt kupolen) är från 1871.

För att göra en lång historia kort så gick arbetet med detta under februari till december 2018 mycket bra. Den 13:e december skrev vi på förstahandsavtal på två kontorsrum och ett pentry, totalt 42 kvadratmeter, på andra våningen. Från den 1:a januari 2019 är så Stockholms gamla observatorium AU:s högkvarter! Där sitter nu vår kanslipersonal om dagarna och fortsätter att driva AU framåt. Dessa lokaler kommer är helt perfekta för Astronomisk Ungdom, och Drottninggatan 120 kommer att vara AU:s slutgiltiga hem.

Byggnaden i sig förtjänar ett eget inlägg längre fram. Kortfattat så byggdes det av Kungliga Vetenskapsakademien som deras första byggnad, och färdigställdes år 1753. Det utgjorde högkvarteret för Stockholms professionella astronomer fram till 1931, då de flyttade ut till Saltsjöbaden, då ljusföroreningarna inne i stan blivit för kraftig och instrumenten föråldrade. I och med AU:s inflytt är nu byggnaden återigen bas för viktig astronomisk verksamhet, och det är ett unikt historiskt arv som Astronomisk Ungdom kommer att förvalta.

Årskrönika: Astronomisk Ungdoms 2018

Varje nyår sedan 2015 skriver AU:s förbundsordförande en krönika över det år som gått. Det ger varje medlem möjlighet att få inblick i hur den högste förtroendevalde ser på Astronomisk Ungdom och den utveckling som skett under året. I år är det dags för Måns Holmberg att dela med sig av sina tankar, och här kommer de!

Bästa medlem i Astronomisk Ungdom! Ännu ett varv runt solen har passerat. År 2018 har varit ett spännande och händelserikt år i Astronomisk Ungdom, fyllt av rymd. Låt oss blicka tillbaka på året som gått, utifrån mitt perspektiv som förbundsordförande för detta fantastiska förbund.

Vi har nu funnits i lite mer än sex år, men precis som tidigare förbundsordförande Jennifer Andersson skrev förra året, så känns det mycket längre. Det är så mycket som händer i förbundet och vi växer så att det knakar. Men trots all utveckling så finns det en konstant, vår gemenskap, som är något alldeles unikt för Astronomisk Ungdom. Denna gemenskap har alltid funnits med oss, ända sedan det första lägret, Ungdomens Star Party 2013. Det är något alldeles speciellt när likasinnade ungdomar samlas och delar sina tankar kring rymden. Därför är det en stor ära att få skriva om det gångna året. Tidigare förbundsordförande och nuvarande generalsekreterare Mikael Ingemyr beskrev 2015 som året då allt hände och de må vara sant, men det kom även att bli sant för alla år därefter, inklusive 2018. Här kommer min sammanfattning av 2018, året då allt hände, igen.

Låt oss börja i januari 2018. Astronomisk Ungdom har 3155 medlemma och 26 medlemsföreningar. Året inleddes med Norrskenslägret, där hela 32 deltagare fick uppleva en vecka i Sveriges rymdstad, Kiruna. Lägret bjöd på bland annat föreläsningar, studiebesök och, som namnet antyder, ett skådespel av dansande norrsken. En stor eloge till projektledaren Scott Green och tillhörande projektgrupp för ett mycket väl genomfört läger.

I mars begav sig ett gäng ungdomar iväg på Astronomisk Ungdoms allra första Marsresa, i ledning av Josefin Karlsson (nu vice ordförande i förbundsstyrelsen). Resan gick till Danmarks första certifierade Dark Sky Park, vilket är en plats där man aktivt arbetar för att minska ljusföroreningar. Något vi i Sverige borde ta efter om ni frågar mig. På schemat stod bland annat spännande föreläsningar och studiebesök vid Tycho Brahe-observatoriet. Deltagarna fick även träffa medlemmar från Astronomisk Ungdom Danmark. Ett stort tack till Josefin och projektgruppen för ett föredömligt genomförande.

I april var det det premiär för Knut Lundmark-dagarna på AlbaNova, i Stockholm. Knut Lundmark-dagarna är inspirationsdagar i astronomi och rymdteknik för fysik- och teknikintresserade gymnasieelever, som syftar till att inspirera och utmana deltagarna, samt ge dem information om vilka utbildnings- och karriärmöjligheter som finns på dessa områden. Knut Lundmark-dagarna kommer att ske årligen, så håll utkik nästa år.

Senare i april gick Astronomisk Ungdoms årliga kongress av stapeln i Uppsala. Under helgen samlades medlemmar från hela Sverige, för att diskutera Astronomisk Ungdoms verksamheter, framtid, gå på kongressmiddag och umgås. Kongress avslutades med årsmöte, där den nuvarande förbundsstyrelse valdes: Josefin Karlsson (vice ordförande), Edvin Lindkvist (ständig sekreterare), Hugo Kvanta (skattmästare), Filippa Larsson (ledamot), Robin Djerv (ledamot och lägerlegend), och jag. Jag vill passa på att återigen tacka den föregående förbundsstyrelse för det enastående arbete som ligger till grund för vad vi gör idag, och inte minst för en mycket bra överlämning.

Maj infaller och kommer med goda rymdnyheter. Sveriges regering släpper en rymdstrategi och därmed skrivs rymdhistoria. Strategin innehåller bland annat en del fokus på ungdomars möjligheter i rymdbranschen, något som vi i Astronomisk Ungdom tycker är särskilt viktigt. Detta står i linje med som det brev den tidigare förbundsstyrelse skrev till rymdministern i februari angående rymdstrategin. Jag ser rymdstrategi som en stor milstolpe för Sverige att bli en framträdande nation inom rymd, något vi i Astronomisk Ungdom självklart ska vara en del av.

Under sommaren genomfördes återigen tre upplagor av Sveriges coolaste sommarforskarskola – Rymdforskarskolan, i Stockholm, Kiruna och Göteborg. Hela 73 ungdomar från hela Sverige fick chansen att delta på många häftiga föreläsningar, spännande laborationer och studiebesök. Tack till årets projektledare Mikael Ingemyr, rektor Christer Fuglesang och alla entusiastiska handledare. Efter nu totalt sju upplagor av Rymdforskarskolan, sedan uppstarten år 2016, har vi lärt oss massvis och jag är oerhört positiv till nästa års upplagor, som kommer att ledas av Moa Skan. Framtiden för Rymdforskarskolan ser ljus ut och jag är fullständigt övertygad om att Moa och alla framtida handledare kommer att göra ett fantastiskt jobb. Ett bevis på att Rymdforskarskolan uppfyller sitt syfte kom i juni, då beskedet om att båda RSI-stipendiater till MIT var tidigare deltagare, nämligen Julia Berndtsson och Simon Thor.

I juni gick den årliga rymdresan till Roque de los Muchachos Observatory på La Palma. Jag hade lyckan att kunna delta och jag måste säga att det kom att bli en oförglömlig resa. La Palma är en mycket ovanlig ö, mitt i atlanten, med klimat som både liknar regnskog och Mars yta och där alla gatlamporna lyser natriumgult. Toppen har teleskop så lång ögat når och när solen går ner under horisonten så fylls himlen av ett skådespel som inte kan beskrivas med ord. Vintergatans band sträckte sig över hela himlen, lika klart som om det vore moln. Var vi än riktade kikaren kunde vi se nebulosor, stjärnhopar och galaxer. Tack till Mikael ingemyr och alla deltagare för en magisk resa. Jag längtar redan tillbaka.

Senare i augusti anordnades Astronomilägret på Ven 2018, där ca 30 barn med stort intresse för rymden deltog. Med föreläsningar, workshops och studiebesök fick deltagarna chansen att utveckla sina intressen inom astronomi, rymdteknik och vad Astronomisk Ungdom har att erbjuda. Tack till projektgruppen och alla handledare: Mikael Ingemyr, Jennifer Andersson, Sadaf Timori, Julia Klint och Gabriel Delerin, för ett oerhört bra läger som deltagarna sent kommer att glömma.

Bara några dagar efter Astronomilägeret anordnades det allra första Gastronomilägret. Ett läger med extra allt. Lägret var mer avslappnat än andra AU-läger, och fokus låg på att både skapa en naturlig umgängesplats för aktiva i AU, och att ge nya medlemmar en möjlighet att komma in i gemenskapen ordentligt. Lägret visade verkligen på den unika gemenskap som finns i Astronomisk Ungdom. I samband med Gastronomilägret delades även Astronomisk Ungdoms hedersstipendium 2018 ut till Petter Bragée, programchef på SVT Malmö och skaparen av bland annat TV-serierna Vintergatan. Jag vill passa på att rikta ett stort tack till arrangörsgruppen (så kallade gastronauterna): Rebecka Mähring, Sofia Danielson Damne, Ludvig Nordqvist och Alma Martinsson, för ett oerhört väl genomfört läger, i sann AU-anda.

Efter en hektisk sommar var det tur för våra medlemsföreningar att glänsa lite extra, som för övrigt alltid glänser. Under Astronomins dag och natt (ADON) anordnade och deltog ett flertal av våra föreningar i aktiviteter runt om i Sverige. Jag vill tacka Scott Green för ett mycket bra arbete i projektgruppen för Astronomins dag och natt. Därefter skedde Astronomisk Ungdoms värvarvecka 2018, som kom att bli en stor succé. Många föreningar deltog och totalt lyckades vi få hela 209 nya medlemmar! Saturnus värvade 48 medlemmar och vann därmed tävlingen med flest nya medlemmar. SU Astronomisällskap växte däremot med 200 % och vann i klassen störst relativ ökning. Cosmos utmärkte sig även med 25 nya medlemmar. En stor applåd till dessa! Det är helt ofattbart att vi idag har så många fantastiska föreningar. Tack till alla er. Ni är fler än vad som får plats att nämnas här.

I oktober var det dags för 2018 års upplaga av den årliga AU-konferensen. Konferensen fick rekordmånga deltagare; över 70 medlemmar samlades i Uppsala! Det var en helt fantastisk helg, fylld med informativa och intressanta föreläsningar, finmiddag och skratt. Det var oerhört fint att få se oss alla samlade på en plats, resande från alla delar av Sverige, i alla åldrar och med olika uppdrag. Under den fina konferensmiddagen på Värmlands nation delade jag och resten av förbundsstyrelsen ut förtjänstmedaljer till aktiva som utmärkt sig. En mycket ärofylld ceremoni att få delta i. Tack till alla som deltog och gjorde AU-konferensen 2018 så underbar. Ett extra tack till förbundsstyrelsen och Mikael för allt det hårda arbetet som låg bakom. Jag ser redan fram emot AU-konferensen 2019.

Måndagen efter AU-konferensen var Astronomisk Ungdoms medlemmar speciellt inbjudna att delta på ett seminarium med temat Sparking Interest in Science through Space. Evenemanget anordnades för att fira 150 år av diplomatiska relationer mellan Japan och Sverige, och inga mindre än vår egen Christer Fuglesang och Japans första kvinnliga astronaut Chiaki Mukai deltog. Ca 30 medlemmar från Astronomisk Ungdom var på plats och fick chansen att ställa utmärkta frågor till astronauterna, om allt från hur man ökar sin chans att bli astronaut, till hur det känns det att titta på jorden från rymden. Senare i programmet deltog jag i en paneldiskussion tillsammans med alla talare. Något som var otroligt lärorikt och inte minst roligt. Tack till alla som deltog och tack till Josefin Karlsson och Filippa Larsson som hjälpte till under dagen.

I november så var det dags för en nylansering av Ungdomens Star Party (USP), som blev AU:s första läger för förbundets seniorer (19-25 år). Detta blev också AU:s första nationella evenemang att anordnas vid dem östgötska slätterna, Linköping stod som värdstad, och projektledaren var ingen mindre än Robin Djerv, en av Astronomisk Ungdoms mest långvariga veteraner, tillika lägerlegend som ovan nämnts. Detta USP var inte som något annat, inte nog med att det var Astronomisk Ungdoms första nationella evenemang i Linköping, det var också en milstolpe för att precis som 2017 var speciellt för att då firade AU 5 år så var också 2018 speciellt för då fyllde USP 5 år. För att fira detta anordnades en sittning i linköpingsk anda med en favorit i repris, ett bragdtal. Precis som Mikael Ingemyr en lördagskväll på en restaurang i Uppsala under AU:s första USP i mars 2013 annonserade att vi hade nått 100 medlemmar och det firades för att vi uppnått denna bragd så firades det lika mycket när Robin annonserade att vi hade nått 4000 medlemmar, med den siffran skulle snart vara alldeles för liten. Ett stort tack till Robin och projektgruppen för ett mycket väl genomfört star party.

Under höstlovet i november anordnades AU:s läger för barn i mellanstadiet, Space Camp, i Stockholm. Spacecamp innehöll föreläsningar, pyssel, laborationer, filmkväll, och inte minst ett rymddisco. Lägret har blivit omnämnt som höstens coolaste rymdäventyr. Ett stort tack till projektledaren Saga Nilsson och tillhörande projektgrupp.

Även december har varit händelsefylld. Vi har nämligen flyttat in till ett nytt kansli i Stockholms gamla observatorium! Observatoriet färdigställdes år 1753 och har varit centrum för Svenska meteorologiska och astronomiska observationer. Där har forskare bland annat observerat Venuspassagen den 6 juni 1761 och även uppmätt lufttemperaturen ända sedan 1756. Det finns inte många andra platser som skulle passa lika bra som Astronomisk Ungdoms högkvarter. Här har Astronomisk Ungdom plats att växa och jag hoppas innerligt att Stockholms gamla observatorium förblir vår permanenta plats i många år framöver. Låt oss återigen skapa rymdhistoria! Denna flytt hade inte varit möjlig utan det otroliga driv från vår generalsekreterare Mikael Ingemyr och inte minst de som hjälpte till under flytten. Stort tack! Stockholms gamla observatorium har även ett fullt fungerande teleskop, där vi planerar att vistas många stjärnklara nätter framöver. Vi ses där.

Något annat storskaligt som hände i december var att efter ca 3 års långsiktigt arbete, fick vi äntligen domänen au.se. En domän med endast två bokstäver! Tänk så mycket tid vi alla kommer att spara på att skriva @au.se istället för @astronomiskungdom.se. Även här tackar jag Mikael.

Nu är vi här, det är nyårsafton och vi blickar tillbaka på 2018. Jag har inte kunnat nämna allt, vi har gjort så mycket. Idag är vi totalt över 4800 medlemmar och 52 medlemsföreningar, varav 6 är distriktsorganisationer! Det är helt makalöst och det bådar gott för framtiden. Distriktsorganisationerna som i år startades är Stockholmsdistriktet, Göteborgsdistriktet, Luleådistriktet, Uppsaladistriktet, Malmödistriktet och Örebrodistriktet, och fler kommer att bildas nästa år. Dessa kommer att innebära att det blir lättare för föreningar att samarbeta på regional nivå och även möjliggöra mer finansiering av lokala evenemang. Det jag tycker är extra roligt är hur många nya och underbara föreningar som startar upp och ansluter sig. Den tillväxt vi fått under 2018 hade ingen kunnat förvänta sig. Fortsätter vi så här så kommer vi snart att nå ut till alla ungdomar i hela Sverige inom kort.

Foto: Oscar Larsson.

Så var ser jag Astronomisk Ungdoms framtid? Som så många andra har sagt så verkar det inte finnas någon gräns för vad vi kan uppnå. Tänk bara på vilken resa vi gjort för att hamna här idag. Astronomisk Ungdom fanns inte för lite mer än sex år sedan. Men det är med säkerhet som jag vet att vi har en mycket spännande tid framöver. Astronomisk Ungdoms går nu in i en ny tid, med ett nytt kansli, fler medlemmar och medlemsföreningar än någonsin och med en mycket taggad förbundsstyrelse. Nästa år, rymdåret 2019, kommer att bjuda på en uppsjö av nya och förfinade aktiviteter.

Jag vill tacka alla fantastiska medlemmar, medlemsföreningar, aktiva och kanslipersonal för detta år! År 2018 har verkligen varit året då allt hände igen. Låt rymdåret 2019 bli lika underbart som alla tidigare år och låt oss hoppas på många stjärnklara nätter framöver.

Måns Holmberg
Förbundsordförande
Astronomisk Ungdom

AU numera största ungdomsförbundet för naturvetenskapligt intresserade unga

När Astronomisk Ungdom startades sommaren 2012 så var målet att på lång sikt bli uppemot 100-150 medlemmar eller så, och arrangera ett par astronomiläger per år. Det var planen och det var ambitiöst, tyckte den första styrelsen. Detta mål uppnåddes dock redan under AU:s första halvår, och ända sedan dess har AU mer eller mindre dubblat i storlek (antal medlemmar, antal föreningar, och i omsättning) ungefär varje år. I slutet av 2018 kan vi konstatera den utvecklingen i stort har fortsatt som tidigare.

Vid 2017 års slut hade Astronomisk Ungdom 3155 medlemmar (varav 2904 st 6-25 år gamla) och 24 anslutna föreningar. Varje medlem måste varje år aktivt bekräfta att den vill vara medlem för innevarande kalenderår, så kl 00:00 den 1:a januari var medlemslistorna för 2018 helt tomma. Arbetet med att kontakta alla medlemmar och fråga om de vill förnya sitt medlemskap för 2018 började i januari, och har pågått hela året. Förfrågningar genom mail, SMS och telefonsamtal har gjorts till samtliga medlemmar från 2017, och de allra flesta valde att förnya sitt medlemskap.

I början av AU:s historia var medlemmar direktanslutna till AU, men sedan 2016 är AU ett förbund och har därmed föreningar som medlemmar, som i sin tur har individer som medlemmar hos sig. Vid 2017 års slut hade AU 24 föreningar anslutna till sig, och under året har några befintliga föreningar anslutit sig, men framförallt har drivna medlemmar startat nya föreningar på sina skolor eller orter.

Den kanske största förändringen i år med avseende på medlemsföreningar är att vi sedan en stadgeändring under årsmötet 2018 kan ansluta distriktsorganisationer som medlemsföreningar. En distriktsorganisation är ungefär som ett förbund, fast med ett specifikt län eller region som verksamhetsområde, istället för hela landet som AU nationellt har. Distrikt kan ansöka om landstingsbidrag med föreningarna och medlemmarna inom sitt län som underlag, precis på samma sätt som AU ansöker om statsbidrag med hela landets anslutna föreningar och medlemmar som underlag. Under 2018 skickade vårt Stockholmsdistrikt in ansökan om landstingsbidrag, och under 2019 kommer sannolikt resterande anslutna distrikt att göra samma sak.

Vad har då resultatet blivit? Jo, nu vid 2018 års slut har AU över 4800 medlemmar (varav över 4500 st 6-25 år gamla), 46 anslutna föreningar och 6 anslutna distriktsorganisationer. Detta gör AU till ett av Sveriges största ungdomsförbund, varav det allra största för naturvetenskapligt och tekniskt intresserade barn och unga, och det är vi hur stolta som helst över! Vi ser fram emot att fortsätta växa under Rymdåret 2019.

 

Över 70 av medlemmarna deltog i höstens AU-konferens i Uppsala. Här bild från konferensmiddagen på Värmlands nation.

AU äger nu domänen au.se

Ibland sker förändringar och förbättringar inom AU av mer formell eller teknisk art. Det är sällan vi skriver om dem i nyhetsflödet, men under december månad, efter ca 3 års långsiktigt arbete, slutfördes äntligen en alldeles fantastisk förbättring på IT-sidan.

Sedan början av december äger Astronomisk Ungdom domänen au.se! Det betyder att hemsidan numera kan nås bara genom att skriva in den superkorta url:en om bara två(!) bokstäver, au.se, i webbläsaren, och att undersidor kan nås på samma sätt. Exempelvis kan sidan för våra läger nås genom au.se/lager och Rymdforskarskolan genom au.se/rymdforskarskolan. Detta tycker vi är väldigt smidigt, och dessutom ser det snyggt ut på exempelvis posters.

Även epost-adresserna är förbättrade på motsvarande vis. kansli@au.se är den nya mailadressen till vårt kansli, våra verksamheter nås genom adresserna [verksamhetsnamn]@au.se och ideellt aktiva kan nås genom [fornamn.efternamn]@au.se, exempelvis norrskenslager@au.se eller hugo.kvanta@au.se. Äntligen får våra email-adresser plats på visitkort!

Alla ursprungliga webbadresser och emailadresser fungerar fortfarande som vanligt, men om man vill spara tid och plats så kan man numera alltså skriva eleganta au.se istället för det långa och lätt felstavade astronomiskungdom.se, oavsett sammanhang.

Axel Öhman Wiberg mottagare av Astronomistipendiet 2018

Sedan 2013 har svenskar deltagit i ESO Astronomy Camp och sedan 2014 har Svenska Astronomiska Sällskapet, Astronomisk Ungdoms moderförbund, delat ut ett årligt resestipendium dit. Från 2018 är det dock Astronomisk Ungdom som delar ut resestipendiet, kallat Astronomistipendiet, och antalet sökande var rekordstort! Den slutliga vinnaren blev ingen mindre än Axel Öhman Wiberg! I en intervju med oss berättar Axel om sina förväntningar och om ansökningsprocessen, och ger tips till dig som funderar på att söka nästa år.

Vad är ESO Astronomy Camp för någonting?
ESO Astronomy Camp är ett astronomiläger i Italien för rymdintresserade sexton till artonåringar. I år hålls den sjätte upplagan av lägret, med temat exoplaneter! Till lägret kommer ett femtiotal gymnasieelever från flera olika delar av världen.

Vad ser du mest fram emot med ESO Astronomy Camp?
Främst ser jag fram emot att lära känna fler jämnåriga som delar mitt intresse för rymden. Det är alltid härligt att spendera tid med andra som brinner för astronomi och jag tror att det kommer vara extra kul under detta läger, då majoriteten av deltagarna kommer från andra länder än Sverige.

Vad var det som gjorde att du blev intresserad av astronomi?
Jag har alltid tyckt att universum har varit häftig och jag tror inte att det finns någon enskild händelse som gjort att jag tyckt så. Däremot var jag som barn definitivt matad med sådant som främjar rymdintresse. Mina lågstadielärare lärde ut om rymden genom sagor, teater – där jag spelade astronaut! – och pyssel, vilket jag tror var det som satte igång mitt intresse. Jag kommer även ihåg att jag såg sändningen av när Christer Fuglesang sköts upp till ISS för andra gången, något som självklart var coolt för åttaåriga mig.

Är det något område inom astronomi som du är särskilt intresserad av?
Det är väldigt svårt att bara välja ett, men om jag får förlänga listan till två skulle jag definitivt säga forskning om exoplaneter, planeter som kretsar kring andra stjärnor än Solen, och forskning om svarta hål. Svarta hål, eftersom de påverkar rymd och tid på så pass absurda sätt, och exoplaneter, eftersom det är ett relativt nytt område som i framtiden kanske leder till till att vi upptäcker utomjordiskt liv! De är helt enkelt två fascinerande områden, på väldigt olika sätt.

Du mottog ett stipendium av Astronomisk Ungdom, vilket täcker både deltagaravgift och resekostnader. Hur gick ansökningsprocessen till, och har du några tips till dem som själva vill söka stipendiet nästa år?
Ansökningen gick ut på att man skulle spela in en kort video på temat ”I want to discover/invent … because …”, för att sedan skicka in den via Sterrenlabs hemsida. Vid den vanliga ansökningen söker en automatiskt även Astronomisk Ungdoms astronomistipendium. Videon bedöms efter kriterier såsom entusiasm, kreativitet, mm. Det är bra att börja i god tid men ansökan, då själva planeringen av videon kan vara ganska tidskrävande. Jag visste till en början inte hur jag skulle tolka uppgiften – det fanns självklart mycket att prata om, men inget som jag först kunde komma på! Efter ett tag valde jag att prata om exoplaneter och olika metoder som skulle kunna användas för att studera dem. Jag byggde ett eget litet mini-stjärnsystem i mitt sovrum, med en ballong som stjärna och en tennisboll som planet. Sedan använde jag modellen för att förklara olika slutsatser som skulle kunna dras om exoplaneten, beroende på var den befinner sig kring stjärnan och vilka undersökningsmetoder man väljer att använda. Kreativa idéer är definitivt något som hjälper till när man söker stipendiet, så det hjälper om man funderar ett tag innan man gör själva inspelningen och redigerar videon.

Bild: Axel Öhman Wiberg.

Reseberättelser från sommarens RSI-sommarforskarskola på MIT

Som vi berättat tidigare så utsågs i våras två av våra Rymdforskarskolan-alumner, Simon Thor och Julia Berndtsson, till årets mottagare av det prestigefyllda stipendiet till sommarforskarskolan Research Science Institute på MIT i Boston, USA. Nedan följer deras reseberättelser från den häftiga sommaren på MIT. Sista ansökningsdatum till 2019 års upplaga är den 9:e januari, och mer information om det finns här.

Simons berättelse:

Bild från slutpresentationen av mitt projekt.

Hej!

Under sommaren åkte jag till USA för första gången någonsin, men det var ingen vanlig turistresa. Jag hade äran att få tillbringa sommaren vid Massachusetts Institute of Technology i Boston. Detta program är Research Science Institute, ett sommarforskarprogram där 80 gymnasieelever från hela världen samlas för att lära sig mer om naturvetenskap.

Under RSI fick varje deltagare äran att genomföra ett forskningsprojekt under handledningen av en forskare vid ett toppuniversitet i närheten. Mitt forskningsprojekt handlade om partikelfysik och genomfördes tillsammans med två doktorander vid Center for Theoretical Physics vid MIT. Detta forskningsprojekt var inom området jet physics, ett forskningsområde som studerar strålar av partiklar som bildas i partikelacceleratorer. Min uppgift var att undersöka hur bra en algoritm kunde identifiera olika typer av jets. Då jag knappt kände till området jet physics tidigare var detta en mycket lärorik och också utmanande upplevelse. Något som jag är speciellt tacksam för är att jag dessutom fått möjligheten att fortsätta forska med mina handledare efter RSI.

Anledningen till att jag ville forska inom partikelfysik var för att jag sedan flera år tillbaka varit intresserad av teoretisk fysik på den mest fundamentala nivån. Det var även delvis därför jag valde att gå på Kungsholmens gymnasiums naturvetenskapslinje, då de har en specialiseringskurs inom kosmologi, vilket är starkt sammanlänkat med partikelfysik. Under sommaren 2017 deltog jag i Rymdforskarskolan i Stockholm och genomförde även ett forskningsprojekt vid institutionen för Rymd- och plasmafysik vid KTH. Detta inspirerade mig att söka till fler sommarforskarskolor, samt även genomföra fler forskningsprojekt. RSI var den perfekta platsen för att förena båda dessa intressen.

Bild från ‘International Night’ där vi höll en presentation om Sverige.

RSI var inte bara ett program som främjade forskning. Det ökade också mitt intresse för naturvetenskap i allmänhet. Det hölls många föreläsningar av forskare och företagare från alla möjliga områden, vilket gjorde att man fick en bred inblick i både näringslivet och den akademiska världen. Något annat som hade mycket inflytande på mig var alla deltagare och organisatörer där. Alla deltagare var villiga att hjälpa till med allt, oavsett situation och många av de var ett enormt stöd för mig. Organisatörerna förbluffade mig också, inte minst då de alla var tidigare RSI-alumner, vilket visar hur stor effekt detta sex veckor långa programmet har på många deltagare. Nästan varje dag anordnades ett unikt evenemang, vilket visade på organisatörernas hängivenhet och hur mycket de ville att detta skulle vara de bästa sex veckorna i våra liv. Det lyckades de dessutom med.

Denna upplevelse har verkligen förändrat mitt liv, både genom nya vänner och ett nytt perspektiv på forskning och omvärlden. Jag skulle därför vilja tacka så extremt mycket för denna möjlighet, vilket aldrig skulle ha varit möjligt utan Unga Forskares initiativ.

/Simon Thor

 

Julias berättelse:

Bild med min mentor Prof. Rosanne Di Stefano på Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics.

Hej!

Mitt namn är Julia Berndtsson och i sommar fick jag möjlighet att åka till Boston för att delta i sommarforskarprogrammet RSI på MIT. RSI var en upplevelse utöver någonting annat jag gjort och det här är min reseberättelse.

Lite om mig: under förra året fick jag Sverige-Amerika Stiftelsens Lawrencevillestipendie och gick således på internatet The Lawrenceville School in New Jersey, USA. Före såväl som efter utbytesåret går jag på Viktor Rydberg Gymnasium Odenplan i Stockholm där jag läser naturprogrammet. Jag har under flera år varit intresserad av fysik, speciellt astronomi, och detta intresse har lett till att jag tidigare somrar deltagit i Astronomisk Ungdoms Rymdforskarskolan 2016 och sommarforskarskolan Rays 2017. Jag tycker även det är intressant att kombinera fysiken med filosofi och uppskattar att läsa om såväl som att diskutera ämnet.

Bild från ‘The Elevator Pitch’ där vi skulle presentera vår forskning för andra RSI deltagare på ca 2 minuter.

Mitt projekt under RSI handlade om variationer i data från s.k. röntgenbinär. Röntgenbinär kan t.ex. bestå av ett svart hål och en stjärna i omloppsbana, och dessa system är så energirika att de avger röntgenstrålning. Vi letade speciellt efter ‘eclipses’ i datan från observatioer av röntgenbiner, vilket skulle innebära att någonting blockerade ut strålningen från källan. Detta är intressant då det finns misstankar om att det kan finnas planeter i röntgenbinär, och en del av vår studie handlade om att leta efter fenomen i vår data som eventuellt skulle kunna förklaras av just en planet. Planeter i stabila system med mycket energi, såsom röntgenbinär, tros i sin tur vara ett bra ställe att leta efter mer utvecklade livsformer.

RSI har varit otroligt lärorikt ur såväl ett akademiskt som kulturellt perspektiv. Min mentor var noga med att praktikanterna som jobbade på vårt projekt själva drev forskningen, och jag fick en helt ny inblick i hur viktigt kreativitet är i forskning. Även om det är viktigt att ha en teoretisk förståelse för ämnet upplevde jag nästan att det är viktigare kunna se problemen man ställs inför ur nya synvinklar. Man insåg att teorin alltid gick att kolla upp, medans sökandet på nya lösningar eller idéer var desto svårare och en färdighet som kräver träning. I situationer där man behövde vara innovativ var det tacksamt att kunna vända sig till andra personer i forskargruppen eller deltagare på RSI för diskussion eller spånande, och människorna man träffat under programmet är absolut en av de mest givande aspekterna av RSI. Deltagarna var extremt kunniga och intresserade av naturvetenskap, och det var fantastiskt hur mycket man kunde lära sig bara av att konversera under lunchen. Vännerna man skaffade agerade även som en nödvändig balans under den hektiska sommaren, och att umgås blev absolut det bästa sättet att koppla av. Dessa individer och RSI som helhet har gjort mig mer säker än någonsin på att söka fysikutbildningar utomlands och att jag vill fortsätta läsa och forska om ämnet.

Med detta vill jag uttrycka ett stort tack till Unga Forskare för att den här oförglömliga upplevelsen, och för att de gav mig möjligheten att åka.

/Julia Berndtsson

Prao på Onsala rymdobservatorium och Chalmers

Prao, praktisk arbetslivsorientering, är sedan i somras obligatoriskt i grundskolan. För rymdintresserade elever är det så klart en dröm att få praktisera som rymdforskare under sin prao. Detta blev i november verklighet för David & Michelle i årskurs 8 från Röselidsskolan i Lerum, och Stina & Greta i årskurs 8 från Kullaviks Montessoriskola! Här följer deras redogörelse för sina dagar som astronomer vid Onsala rymdobservatorium.

Första dagen
Första dagen var vi på Onsala rymdobservatorium och på förmiddagen gick vi på en rundtur med Joakim Strandberg som forskar om jorden och hur havsnivåerna höjs. Just nu höjs vattennivåerna med 1 cm varje år. På rundturen fick vi bland annat se teleskop och en utställning om rymden. Efter det träffade vi Henrik Olofsson som jobbar med 20 m-teleskopet och ser till att det fungerar. Han gör också mätningar med det. På eftermiddagen träffade vi Kirsten Kraiberg Knudsen som jobbar med galaxer och vi fick veta att Vintergatan är 100 000 ljusår i diameter. Det betyder att om något händer på ena änden av Vintergatan så kommer man se det på andra sidan först efter 100 000 år! Vi träffade också Eva Wirström och Flora Stanley som också är forskare på observatoriet.

Andra dagen
Andra dagen var vi på Chalmers campus i Göteborg. Det första vi gjorde var att gå igenom frågorna vi hade ställt till forskarna dagen innan. Efter lunch träffade vi Patrick Eriksson som berättade om satelliten Odin och hur den fungerar. När Odin sköts upp så var meningen att mäta bland annat vatten i atmosfären, nu används mätningarna främst till att förutspå väder och hålla koll på ozonlagret. Efter det fick vi en paus för det var mycket att ta in och sen träffade vi Anqi Li som jobbar med nästa satellit som ska ta kort på det så kallade “airglow” (luftglöd) uppe i atmosfären, satelliten heter Mats och ska åka upp i rymden vintern 2019.

Tredje dagen
Dagen började direkt 09.00 på Onsala och vi började med att gå på ett möte med alla som jobbar med astronomi på observatoriet hade kring hur verksamheten fungerar och framtida event. Efter det träffade vi Andri Spilker som gav oss en förförståelse om vad Mark Krumholz skulle prata om på sin presentation efter vi var klara med Andri. Han var gästföreläsare och höll ett föredrag om hur stjärnor skapas i gasmoln och hur galaxer kan vara olika. På eftermiddagen var vi med Peter Forkman som förklarade för oss hur de små radioteleskopen SALSA fungerar och hur man kan använda sig av dem för att hitta Vintergatan utan att kolla på en karta. Det kunde man göra genom att ta reda på var på himlen det fanns mycket väte och vart det finns lite väte. Vintergatan innehåller nämligen väldigt mycket väte. Så vi kollade med teleskopet för att hitta vart det fanns mycket väte och där låg Vintergatan. Efter det kollade vi på utställningen bredvid SALSA-datorerna. Vi kollade på hur lampor till exempel lyser i olika färger. När vi var klara gick vi tillbaka till huvudbyggnaden och så småningom hem.

Fjärde och sista dagen
Sista dagen var vi i Göteborg igen och började med att träffa mottagargruppen GARD som jobbar med att bygga mottagare. Vi fick träffa Mathias Fredrixon som jobbar med tekniken bakom mottagare och han visade oss flera olika som de på GARD har byggt. En av mottagarna kallas Band 5 och den används just nu i ett teleskop som heter APEX. Teleskopet står nere i Chile och där står det teleskop från många olika länder. Efter vi hade vart hos mottagargruppen gick vi tillbaka genom campus på Chalmers och skrev denna rapport. På eftermiddagen hade vi en lektion med Maryam Saberi som jobbar med stjärnors evolution och hur de utvecklas från stjärnor som solen till att bli röda jättar.

Vi har lärt oss otroligt mycket om astronomi och teknik när det kommer till verktygen man använder i ett observatorium. Det har varit en lärorik och intressant upplevelse som vi aldrig kommer glömma. Tack alla astronomer och framförallt vår handledare Boy Lankhaar.

Bild: Greta, Stina, Michelle och David framför 25-metersteleskopet i Onsala. Foto: Boy Lankhaar.

Max Tegmark och Liv 3.0

På eftermiddagen torsdagen den 15 november träffades ett gäng entusiastiska AU:are för att höra Max Tegmark föreläsa i Aula magna vid Stockholms universitet. Max Tegmark är en världskänd kosmolog och professor vid MIT, som vi i AU har träffat tidigare vid mer än ett tillfälle. Han är även medgrundare till Future of Life Institute, och författare till de populärvetenskapliga böckerna Vårt matematiska universum och Liv 3.0.

Stämningen innan föreläsningen var förväntansfull, och atmosfären i Aula magna gör så att man verkligen känner att man lyssnar till något storslaget. Max Tegmark är en fantastisk talare; han hänförde och engagerade publiken under hela föreläsningen.

Föreläsningen handlade om Tegmarks nya bok, Liv 3.0, och var en inblick i hur vi bör förhålla oss till artificiell intelligens. Enligt Tegmark är artificiell intelligens ett fantastiskt verktyg, och ett som utvecklas enormt just nu. Till skillnad från hur mänskligheten tidigare gått tillväga när vi gjort tekniska framsteg finns det dock i fallet artificiell intelligens mindre marginal för att göra fel. När vi uppfann bilen kom säkerhetsbältet, krockkuddar och trafikljus efteråt. Så kan vi enligt Tegmark inte göra med AI, vi måste vara väl förberedda innan vi introducerar en superintelligens till vårt samhälle som det ser ut idag. Axel Öhman Wiberg, en av de AU:are som befann sig på Aula magna, beskrev det hela som “en upplysande föreläsning, som både tog upp möjligheterna och farorna med artificiell intelligens”. För att illustrera de konsekvenser en oansvarsfull AI-utveckling kan ha visade Tegmark videon Slaughterbots som publicerades med syfte att pusha för att förbjuda autonoma vapen. Videon var mycket sevärd (men obehaglig), och jag rekommenderar alla som tycker detta ämne är intressant att kolla in den.

Medlemmar i Astronomisk Ungdom tillsammans med Max Tegmark.

När föreläsningen var över uppmuntrade Tegmark alla med frågor att komma fram till scenen och diskutera dem med honom. Såklart var vi astronomiska ungdomar först fram. När vi berättade att vi var från AU beklagade han att föreläsningen inte hade ett särskilt rymdrelaterat innehåll, men vi försäkrade honom att vi var nöjda ändå.

Två av de AU:are som var med under föreläsningen var Niklas Engelhardt Önne och Miranda Jäderling, som båda två var med och startade upp och för närvarande sitter i styrelsen för BLAST (Blackebergs Astronomiförening). Som en före detta Blackebergelev var Tegmark glad att höra att skolan hade fått en astronomiförening, något han berättade inte hade funnits på hans tid (Även om han berättade att han var med och startade sällskapet Tycho Brahes vänner på skolan, men den hade en inriktning mot mat och dryck i rikliga mängder snarare än mot astronomi…). Han frågade oss alla om vi var gymnasieelever, när vi svarade ja utbrast han “Då är ju ni framtiden!” Han uttryckte även att det är otroligt roligt att så många unga är intresserade av forskning, och engagerar sig i att gå på föreläsningar.

Det var en fantastisk, lärorik och inspirerande eftermiddag, och jag rekommenderar alla att ta del av föreläsningen via YouTube!

Miranda Jäderling, Max Tegmark och Niklas Engelhardt Önne, alla nuvarande eller tidigare elever vid Blackebergs gymnasium.

Arkiv