Nyheter

Halloweentävling: Vad är mörk materia?

Nu är det Halloween, årets läskigaste högtid. Och vad är egentligen mer skrämmande än universums mörka sida? Ta chansen att vinna spännande priser i höstens rymdigaste halloweentävling! Tävlingen är öppen för dig som är mellan 13 och 20 år och medlem i Astronomisk Ungdom. Tävla senast 1:a december. 

Stora delar av rymden är fortfarande outforskad och vem vet vad som döljer sig i mörkret? På planeter i andra solsystem finns världar helt olika något vi känner till på jorden och i vårt eget solsystem. Kanske finns där hemska rymdvarelser och supercivilisationer som väntar på att utplåna allt liv på jorden? Universums mörka sida döljer många hemligheter men varje dag tar forskarna oss lite närmare svaren. Ett område som länge har förblivit ett mysterium är dock den mörka materian.

Vad är egentligen mörk materia?

En stor del av all materia i universum är helt okänd, s.k. mörk materia.

Astronomer har kommit fram till att den vanliga materian, den som vi ser runt omkring oss varje dag och den som stjärnor, planeter och galaxer består av, endast utgör en liten del av all materia i universum. Resten, omkring 80 % av all materia, utgörs av så kallad mörk materia. Den mörka materian är helt osynligt för oss människor och ingen vet vad mörk materia egentligen är. Skrämmande!

Så vad är egentligen mörk materia och hur kan vi hitta den? Hur vet man att mörk materia finns om man inte kan se den?  Frågorna kring universums mörka sida är många och nu har du chansen att vinna fysikkändisen Ulf Danielssons bok Mörkret vid tidens ände som handlar om just mörk materia, men också något kanske ännu mer mystiskt – den mörka energin. Höstens rymdigaste halloweentävling är öppen för dig mellan 13 och 20 år!

Hur tävlar jag?

Skriv en kort text på mellan 100 och 600 ord på temat mörk materia. Texten ska vara populärvetenskaplig, vilket betyder att den ska gå att förstå av alla oavsett förkunskaper. I övrigt är du fri att bestämma över innehåll och form själv. Exempel på områden du kan skriva om är:

  • Vad är egentligen mörk materia och vilka är forskningens hetaste kandidater?
  • Hur vet man att mörk materia finns om man inte kan se den?
  • Den mörka materians historia
  • Hur kan man gå tillväga för att hitta/detektera mörk materia?
  • Finns det några alternativa förklaringar till de observationer som gjort att man lanserade mörk materia som hypotes?
  • Något forskningsframsteg som har att göra med mörk materia

Tävla genom att fylla i detta formulär senast 1:a december kl. 23:59. 

Leta efter fakta i böcker, tidningar eller på nätet – eller varför inte fundera själv? Kom bara ihåg att vara tydlig med vad som är fakta och vad som är dina egna funderingar och spekulationer.

Priser: Vinnaren får två biobiljetter och ett exemplar av boken Mörkret vid tidens ände: en bok om universums mörka sida av fysikkändisen Ulf Danielsson. Dessutom har du chansen att få din text publicerad i astronomitidningen Populär Astronomi!

Om författaren: Ulf Danielsson tilldelades i oktober Astronomisk Ungdoms hedersstipendium. Han är professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och föreläser ofta om några av rymdens häftigaste områden och aktuell forskning inom kosmologi – gravitationsvågor, svarta hål, Big Bang och mycket mer.

Om boken: Mörkret vid tidens ände får du stifta bekantskap med några av fysikens största mysterier – den mörka materian och den mörka energin. Såhär lyder bokens beskrivning:

”Vi står inför en ny revolution inom fysiken, där bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna. Den saknade pusselbiten av partikelfysiken har hittats genom upptäckten av Higgs­partikeln och det är dags att ta nästa steg. Med hjälp av strängteorin målas en bild upp av ett världsallt oändligt mycket större än vad vi tidigare trott. Vårt universum är kanske bara en liten del av ett obegrip­ligt storslaget multiversum som vi bara precis börjat ana vidden av.

I boken får vi stifta bekantskap med den mörka materien och den mörka energin som fysikerna fort­farande vet mycket lite om. Vi utforskar de mörka tidsåldrarna före Big Bang, får en skymt av hur det gick till när vårt universum skapades och följer historien vidare in i en avlägsen och hotande framtid.

Boken tar dig till den absoluta forskningsfronten. Ulf Danielsson beskriver den mest stor­slagna vetenskapen med sin karaktäristiska och poetiska prosa. När du läst den kommer du aldrig att se på stjärnhimlen på samma sätt igen.”

Tävlingsregler

Tävlingen är öppen för dig som är mellan 13 och 20 år och medlem i Astronomisk Ungdom eller någon av våra medlemsföreningar. Din text ska vara minst 100 ord och max 600 ord lång. Texten ska vara populärvetenskaplig och bygga på vetenskapliga källor eller dina egna funderingar och spekulationer. Där texten innehåller dina egna tankar ska detta framgå tydligt, exempelvis genom formuleringar som ”Kan det vara så att….”, ”Jag tror….”, Det vore spännande om….”. Antalet bidrag per person är obegränsat.

Tävla genom att fylla i detta formulär senast 1:a december kl. 23:59. 

 

Ulf Danielsson tilldelas AU:s hedersstipendium 2017

Astronomisk Ungdom delar varje år ut ett hedersstipendium till en person som genom särskilda insatser har främjat intresset för och ökat kunskaperna inom astronomi och rymdfart hos barn och ungdomar i Sverige. Årets stipendium tilldelas Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, och delades ut i samband med AU-konferensen 2017 i Uppsala. 

Det åligger Astronomisk Ungdoms förbundsstyrelse att varje år utse en hedersstipendiat som genom särskilda insatser verkat för att främja intresset för astronomi och rymdfart hos barn och unga i Sverige. Genom stipendiet vill Astronomisk Ungdom belöna särskilt betydelsefulla insatser och uppmuntra till fortsatt engagemang för unga med rymdintresse.

2017 års hedersstipendium tilldelades Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, med motiveringen:

Ulf Danielsson har, i sin roll som teoretisk fysiker och författare, varit en stor popularisator inom astronomi och fysik. Genom flertalet böcker, artiklar, föreläsningar, debatter och medverkan i radio & TV har han förmedlat sin kunskap om universum till allmänheten på ett inspirerande och tankeväckande sätt, och därigenom väckt såväl nyfikenhet som ett gediget intresse för vidare kunskap om rymden hos ungdomar över hela landet. Att få ta del av Ulf Danielssons filosofiska reflektioner och tankar kring världsrymden och människans plats i den har varit ett sant privilegium för otaliga unga i Sverige.

Stort tack för dina värdefulla insatser, Ulf!

Ulf är en flitig popularisator av astrofysik och kosmologi och har bland annat skrivit böckerna Mörkret vid tidens ände, Stjärnor och äpplen som faller och Vårt klot så ömkligt litet. Stipendiet delades ut under högtidliga former på Ångströmlaboratoriet i Uppsala i samband med AU-konferensen 2017. I publiken fanns ett 50-tal engagerade medlemmar i Astronomisk Ungdom och utdelningen följdes sedvanligt av en föreläsning av stipendiaten. Denna gång handlade det självklart om gravitationsvågor, årets Nobelpris i Fysik.

Förbundsordförande Jennifer Andersson delade ut hedersstipendiet till Ulf Danielsson.

Gruppbild på alla deltagande vid hedersstipendiatens föreläsning.

Månadens rymdnyhet: Nobelpriset i Fysik 2017

Årets Nobelpris i Fysik tilldelades Rainer Weiss, Kip S Thorne och Barry C Barish för deras bidrag till LIGO-detektorn och banbrytande forskning om gravitationsvågor.  Gravitationsvågor utgör ett helt nytt sätt för oss att observera universum och upptäckten är början på en helt ny era inom astronomin. I denna artikel får du lära dig mer om upptäckten och vad den kommer att ha för betydelse i framtiden. 

Årets Nobelpristagare i Fysik.

Gravitationsvågor är krökningar av rumtiden som rör sig som vågor genom universum efter att de sänts ut från källan. När de når jorden är de mycket svaga, och därför har de varit väldigt svåra att detektera. Årets Nobelpris i Fysik tilldelades Rainer Weiss, Kip S Thorne och Barry C Barish för deras bidrag till upptäckten av gravitationsvågor, som alldeles nyligen för första gången kunnat detekteras.

Det var den 14:e september 2015, för bara två år sedan, som man för allra första gången kunde observera gravitationsvågorna. Detektionen gjordes i LIGO-observeratoriet i USA och vågorna härstammande från två kolliderande svarta hål. De hade färdats 1,3 miljarder år genom rymden innan de till sist kunde detekteras av LIGO-detektorn här på jorden.  Upptäckten är banbrytande och att man nu har lyckats detektera gravitationsvågor innebär att Einsteins 100 år gamla förutsägelse har bekräftats.

Nobelpristagarna i Fysik, som alla bidragit till just LIGO-detektorns upptäckt av gravitationsvågor, var överväldigade när de såg signalerna från gravitationsvågorna för första gången:

– Många av oss kunde inte tro på det vi såg. Det tog lång tid att övertyga oss själva om att det vi sett faktiskt varit en gravitationsvåg. Nu har vi sett flera bevis och nu är det inte längre något tvivel att det faktiskt är gravitationsvågor vi sett, sa Rainer Weiss.

Det som gjorde det hela extra spännande är att ledningen vid LIGO-detektorn brukar skicka ut falska signaler för att hålla forskarna som ska detektera dem vakna. Först när de har analyserat signalen klart får de veta att det hela var en falsk signal. Just den här dagen, förmiddagen måndagen den 14:e september, rådde det dock inga tvivel – det var för tidigt på morgonen för att ledningen skulle ha skickat ut falska signaler. Man visste direkt att man funnit en äkta signal. En signal som skulle komma att förändra fysiken för alltid.

 

Vad har upptäckten av gravitationsvågor för betydelse för fysiken?

 

Gravitationsvågor har aldrig tidigare detekterats, men man har kunnat ana att de finns där, t.ex. genom att i neutronstjärnesystem ha sett hur systemet tappar energi på ett sätt som kunde motsvara utsändande av gravitationsvågor. Nu är detta alltså bekräftat. Förutom att upptäckten av gravitationsvågor i sig är ett stort framsteg för fysiken i och med att man kunnat bekräfta något som förutspåddes för länge sedan har upptäckten  stor betydelse för fysiken även på andra sätt.

1. Upptäckten bevisar att svarta hål existerar! Tidigare har det bara funnit indirekta bevis för existensen av svarta hål, det vill säga observationer av hur materia påverkas av att befinna sig i det svarta hålets omgivning. Gravitationsvågor sänds ut direkt från de svarta hålen och utgör därmed konkretare bevis för att svarta hål faktiskt finns på riktigt.

2. Gravitationsvågor är ett svårt test för den allmänna relativitetsteorin – men teorin klarade det! En vetenskaplig teori kan aldrig bevisas i vardagens bemärkelse, utan den vetenskapliga metoden innebär att man hela tiden försöker motbevisa teorin. Lyckas man inte motbevisa den, ja då kanske den helt enkelt stämmer? Einsteins allmänna och speciella relativitetsteori har klarat många tester, och kolliderande svarta hål som sänder ut gravitationsvågor är det mest extrema fenomen man hittills kunnat använda för att testa den allmänna relativitetsteorin. Teorin står fortfarande fast, så nu finns det ännu mer belägg för att den stämmer och att Einstein hade rätt – ännu en gång.

3. Kanske kan gravitationsvågor hjälpa till att förena kvantmekaniken och gravitationsteorin? Ett av fysikens största utmaningar är att förena gravitationsteorin med kvantmekaniken; att fysiken för det riktigt stora ska gå att förena med fysiken för det riktigt lilla. Några idéer kring hur detta skulle kunna gå till förutsäger att man ska kunna se nya effekter på ett speciellt avstånd från det svarta hålet. Kanske kommer man att kunna se sådana effekter med hjälp av gravitationsvågor?

4. Gravitationsvågor kanske kan bidra till att lösa mysteriet med den mörka energin! Nu när vi kan detektera gravitationsvågor från svarta hål kan vi med hjälp av vågorna bestämma avstånd och rödförskjutning till dessa svarta hål. Det gör att vi har ännu en metod att mäta universums expansion när vågorna utsändes, till skillnad från t.ex. metoden där supernovor används för att bestämma stora avstånd i rymden. Metoden med gravitationsvågor bör ge mindre felkällor, så nu kan vi alltså mäta universums expansion ännu bättre! Med fler användningsområden inom kosmologin kanske gravitationsvågorna en dag blir avgörande för stora kosmologiska mysterier, såsom mörk energi. Nu kan vi studera mycket från universums begynnelse som inte går att studera med vanligt ljus!

5. Andra häftiga fenomen som vi enbart kan se med hjälp av gravitationsvågor? Idag har man detekterat gravitationsvågor från kolliderande svarta hål och kolliderande neutronstjärnor, båda extrema fenomen i rymden. Kanske finns det ännu fler och ännu häftigare fenomen som aldrig tidigare observerats, som nu kommer att kunna göra det tack vare upptäckten av gravitationsvågor? Vem vet vad vi kommer att hitta där ute – hittills har allting handlat om att titta på universum i form av ljus, men nu har vi ett helt nytt sätt att se på, eller lyssna på, rymden! Vi går in i en ny era för astronomin!

6. Kan gravitationsvågor ge upphov till ny teknik i framtiden? Vem vet vilka teknologiska tillämpningar upptäckten av gravitationsvågor kommer att generera! De instrument som används för att upptäcka gravitationsvågorna kan anses vara enorma framsteg inom teknologin – signalerna är oerhört svaga, men ändå lyckades man detektera dem. Indirekta teknologiska framsteg som möjliggör bättre mätresultat, analyser och observationsmetoder kan vi alltså vänta oss i takt med att vi blir allt bättre på att mäta gravitationsvågor, men kanske finns även andra, mer svårförutsägbara, tillämpningar? I framtiden kanske alla har en egen gravitationsvågdetektor eller någonting annat relaterat hemma i vardagsrummet? Klart är att grundforskning ofta leder till ny teknik och tillämpningar man aldrig hade kunnat förutse på förhand.

 

Illustration av två kolliderande svarta hål. Det var just ett sådant system som sände ut gravitationsvågorna när de för första gången kunde detekteras av LIGO-detektorn 2015. Detta föranledde årets Nobelpris i Fysik.

Vad hände efter Theresias praktik på Esrange?

Efter gymnasiet praktiserade AU:s förbundsstyrelseledamot Theresia Hestad​ på rymdbasen Esrange Space Center​ i Kiruna! Vad får man göra på en rymdbas och vad hände efter praktiken? Läs Tekniksprånget​s spännande intervju med Theresia här!

Tekniksprånget erbjuder studenter som gått ut gymnasiet möjligheten till betald praktik på något av Sveriges största teknikföretag. Det är en möjlighet att testa på hur det är att jobba som civilingenjör innan man väljer utbildning och ett av företagen som erbjuder praktiken är SSC på Sveriges rymdbas Esrange i Kiruna! Där praktiserade Theresia Hestad, 21, efter gymnasiet. Idag pluggar Theresia till civilingenjör i rymdteknik vid Luleå Tekniska Universitet och sitter i Astronomisk Ungdoms förbundsstyrelse. Dessutom har hon blivit kvar på Esrange! Såhär säger hon i Tekniksprångets intervju:

Vad gör en egentligen på en rymdbas?

Massa häftiga saker! Jag har bland annat varit underhållsingenjör och pysslat med elektronik, ingått i launch teamet under raketuppskjutningar och ballongsläpp, åkt runt med helikopter i Esranges nedslagsområde för att laga radioapparater i skyddsrummen, förberett raketramper inför skott och mycket mer. Ingen dag var den andra lik. Det var fantastiskt!

Den stora frågan; Vad händer efter Tekniksprånget egentligen?

Det var verkligen med vemod som jag lämnade Kiruna där i december 2015. Under tiden jag gjorde praktiken hade jag börjat engagera mig lite i förbundet Astronomisk Ungdom och i januari fick jag äran att vara projektledare för deras vinterläger i Kiruna. Så jag hann bara vara hemma i två veckor innan jag åkte upp igen för en veckas läger och för att kunna säga hejdå till mina kompisar innan jag återigen lämnade staden. Väl hemma hade jag en termin fri att göra vad jag ville innan sommaren. Jag engagerade mig ännu mer i Astronomisk Ungdom, där jag blev invald i förbundsstyrelsen och sitter ännu. Resterande tid passade jag på att resa en del och arbetade även som lärarvikarie och läxhjälp. Sedan kom äntligen sommaren, då jag fick åka upp till Kiruna igen för sommarjobb på Esrange. Så under sommaren fick jag arbeta som tekniker i Launch Team, där jag var med och släppte upp en gigantiskt stratosfärisk ballong och skjuta en raket.

Läs hela intervjun med Theresia här.

Funderar du också på att delta i Tekniksprånget och praktisera på något av Sveriges coolaste teknikföretag? Du hittar del 1 av intervjun här, med mycket tips och inspiration.

Theresia under sin praktik på rymdbasen Esrange.

 

Barn och unga i Sverige har aldrig sett Vintergatans band

Har du sett Vintergatans band på stjärnhimlen? Tyvärr gör ljusföroreningar att en stor del av jordens befolkning aldrig sett Vintergatan, eller ens en bråkdel av det antal stjärnor som syns på himlen om man befinner sig på en riktigt mörk plats. Vi vill att alla barn och unga i Sverige ska få chansen att uppleva stjärnhimlen på riktigt. Vill du vara med och lösa problemet med ljusföroreningar i din stad? Kontakta dina lokala politiker – ingen kan göra allt, men tillsammans gör vi skillnad!

Ljusföroreningar gör att en stor del av jordens befolkning aldrig har upplevt känslan av att se Vintergatans band på stjärnhimlen. Vår galax utgörs av miljoner stjärnor och det enda som krävs för att se den med blotta ögat är en tillräckligt mörk himmel. Trots det har bara 20 % av jordens befolkning sett Vintergatan annat än på bild. Det finns helt enkelt inte så många mörka natthimlar kvar på jorden.

I en viktig artikel i GP beskrivs problemen med ljusföroreningar och möjliga lösningar. Medverkande är bland annat astronomen Marie Rådbo, tillika AU:s hedersstipendiat 2014, och vår drivna medlem Wictor Arthur, visningsledare på Slottsskogsobservatoriet i Göteborg. Marie Rådbo har länge arbetat för att öka allmänhetens intresse för och kunskap om universum. Hon menar att den kunskap vi besitter om rymden och astronomin aldrig varit så stor som idag, men trots det har aldrig så få människor sett Vintergatan i verkligheten och okunskapen om universum är fortfarande stor.

”För drygt 20 år sedan drabbades Los Angeles i USA av en jordbävning. Det blev strömavbrott och allt slocknade. Efter en stund ringde förskräckta invånare till larmcentra­len och anmälde att de bevittnade ett gigantiskt och hotfullt silvermoln ovanför staden. Det var första gången de såg Vintergatan”, säger hon. ”Under vissa perioder på året lyser planeterna väldigt starkt. Då tror folk att de sett ett ufo. Vi har ­aldrig haft så mycket kunskap om universum som vi har i dag, men vi har heller aldrig haft så många som inte ­upplevt Vintergatan. Det är sorgligt.”

Men ljusföroreningar är ett problem som, till skillnad från mycket annat, är relativt enkelt att lösa.

”Ljusföroreningar kan vi göra något åt direkt. Vi behöver inte ens släcka lampan, det räcker att rikta den åt ett annat håll. På en sekund är problemet borta”, säger AU:s Wictor Arthur i artikeln.

Astronomisk Ungdom vill vara med och arbeta för att alla barn och unga någon gång ska ha sett Vintergatans band på stjärnhimlen. Det ska finnas mörka stjärnhimlar lättillgängliga för alla i Sverige och ljusföroreningar är ett problem som behöver tas på större allvar. Vill du vara med och lösa problemet med ljusföroreningar i din stad? Kontakta dina lokala politiker – ingen kan göra allt, men tillsammans gör vi skillnad!

Läs hela artikeln i GB här.

Om man beger sig en bit långt utanför städerna kan man uppleva stjärnhimlar utan ljusföroreningar. Då kan man se enorma mängder stjärnor och Vintergatans band tydligt på natthimlen.

AU släpper en fantastisk rymdfilm med Christer Fuglesang

Idag släpper Astronomisk Ungdom en fantastisk rymdfilm med Christer Fuglesang som berättarröst. Filmen är producerat i samarbete med produktionsbolaget Depiction och tar tittaren med på en resa genom rymden. Vilka känner du som borde bli en del av Sveriges gemenskap för unga med rymdintresse? Dela gärna filmen så att fler barn och unga får ta del av det fantastiska med universum.

Har du någon gång tittat upp mot stjärnhimlen och förundrats över universum? I vår nya reklamfilm får du följa med Christer Fuglesang på en resa genom solsystemet och vidare ut i rymden! Vi lämnar jorden, passerar månen, åker förbi våra vänner Rosetta vid kometen 67P och Cassini vid Saturnus, och fortsätter ut ur vår galax och vidare ut i rymden.

I ca: ett år Astronomisk Ungdom tillsammans med produktionsbolaget Depiction arbetat med att ta fram en vacker rymdfilm som förmedlar det som är så fantastiskt och fascinerande med just rymden. Syftet är att visa att rymden är cool, hur långt människan har tagit sig på rymdområdet och hur mycket det fortfarande finns att utforska, för att inspirera fler barn och unga att ta vara på sina rymddrömmar och utveckla sitt rymdintresse tillsammans med oss.

Stort tack till produktionsbolaget Depicition, med bästa David Sandell i spetsen, som producerat reklamfilmen. Depiction är en produktionsstudio och visuell helhetsleverantör som arbetar inom fotografi, retusch, film och 3D. Deras arbete omfattar alla delar inom bild- och filmskapande, från tanke till slutfinish.

Tack också till  Jennifer Andersson, Mikael Ingemyr, Frida Backjanis Persson, Erik Lundmark-Harrison, Theresia Hestad, Elias Waagaard och Louise Fischer från Astronomisk Ungdoms kansli och förbundsstyrelse 2016-2017, som varit med och tagit fram filmens outline och manus.

Cornelia Ekvall, 17, får Rosa Tengborgs ungdomsstipendium 2017

Svenska Astronomiska Sällskapet delar varje år ut Rosa Tengborgs ungdomsstipendium till en ungdom i Sverige som utmärkt sig särskilt på astronomi- och rymdområdet. Årets stipendium tilldelas ingen mindre än Cornelia Ekvall, en 17-årig tjej från Norrköping som dessutom är ordförande och medgrundare av vår lokalförening LUNA. Stort grattis, Cornelia!

Cornelia Ekvall tar emot Rosa Tengborgs ungdomsstipendium 2017.

Cornelia Ekvall kommer från Skärblacka utanför Norrköping, och är en mycket driven och engagerad tjej. Hon är en stolt rymdnörd som sedan ett par år tillbaka varit aktiv i Astronomisk Ungdom. Sommaren 2016 grundade hon, tillsammans med Anja Saksi, Angelica Anjel och Robin Djerv, Astronomisk Ungdoms lokalförening LUNA i Linköping, som hon sedan dess lett på ett fantastiskt sätt. De har bland annat anordnat en stjärnfallsvisning i samarbete med Linköpings kommun. Nu får hon välförtjänt Rosa Tengborgs ungdomsstipendium, som delas ut av vår moderförening Svenska Astronomiska Sällskapet.

Cornelia delar gärna med sig av sin fascination för rymd och astronomi till andra; sedan en tid tillbaka som rymdbloggare på Astronomisk Ungdoms bloggportal. Dessutom har Cornelia bland annat varit författare i Populär Astronomi och arbetat med planetarievisningar och VR-utrustning på Visualiseringscenter C i Norrköping.

Men hon är ännu mer driven än så! Som gymnasiearbete ska hon bygga Östergötlands första mätstation i Sveriges nätverk av meteorkameror; ett projekt som hon driver i samarbete med forskaren Eric Stempels vid Uppsala universitet.

Utöver detta är Cornelia en stor inspirationskälla för alla andra unga rymdnördar i Sverige, och ett fantastiskt tillskott i alla sammanhang. En rymdentusiast som smittar av sig och en oerhört värdig stipendiat på alla sätt, med andra ord.

”Att vara en nörd är det bästa jag vet. Jag tycker det är underbart med de människor som kan otroligt mycket om ett speciellt ämne. Heja alla som ser upp mot stjärnorna och drömmer om framtiden!” säger hon.

Stipendieutdelningen hålls under Astronomins dag och natt den 23:e september. Kl. 13.00 tar Cornelia emot stipendiet och kl. 14:30 håller hon sedan en presentation för allmänheten med titeln ”Min rymdresa”. Missa inte det!

Läs mer i Svenska Astronomiska Sällskapets pressmeddelande här: http://www.astronomiska.se/2017/09/22/pressmeddelande-stolta-rymdnorden-cornelia-17-far-stipendium-pa-astronomins-dag/

 

Drömmer du om att arbeta på NASA? Nu har du chansen!

Är du student på kandidat- eller magisternivå och har en dröm om att arbete inom rymdbranschen? Nu har du chansen att få världens coolaste praktikplats. Rymdstyrelsen ger nämligen varje år ett antal studenter möjligheten att genomföra praktik på ett av NASA:s center under vårterminen! Sista ansökningsdag för vårterminen 2018 är den 30:e september.

Rymdstyrelsen ger varje år 2-3 studenter på kandidat- eller masterprogram i Sverige möjligheten att göra praktik på något av NASA:s center under en vårtermin. Utvalda studenter står själva för kostnader som mat och logi, men Rymdstyrelsen subventionerar samtliga rese- och visumkostnader samt hela programavgiften.

För att kunna vara med i urvalsprocessen ska du som söker:

  • Vid tiden för praktikperioden vara student på kandidat- eller magisternivå i något av områdena naturvetenskap, teknik, ingenjör eller matematik.
  • Ha ett snittbetyg motsvarande 3,0 i det amerikanska systemet (VG/C i det svenska systemet).
  • Ha ett intresse för rymden.
  • Ha goda kunskaper i det engelska språket.
  • Vara svensk medborgare.

Ansökan är rigorös och ska bestå av ett personligt brev där du beskriver dina kvalifikationer och intressen, samt CV och rekommendationsbrev från relevanta personer. Läs mer och ansök här senast den 30:e september!

Sveriges coolaste temadag: Astronomins dag och natt!

Den 23:e september är det dags för Astronomins dag och natt – Sveriges coolaste temadag! Då kan alla som vill hjälpa till att sprida astronomiglädje i Sverige genom att anordna stora som små evenemang och aktiviteter, och vi hoppas så klart att många av alla entusiastiska medlemmar i AU är taggade på att vara med! Det finns även många häftiga event runt om i landet om man vill besöka något som anordnas av andra.

Syftet med Astronomins dag och natt är att göra det fantastiska med astronomin och universum tillgängligt för alla. Under denna dag kommer hela Sverige att krylla av rymdaktiviteter och evenemang och det finns möjlighet att besöka alltifrån föreläsningar och astrofotoutställningar till experiment, pyssel, observationskvällar och utställningar på museum. Det finns något för såväl stora som små.

Läs mer och hitta evenemang i din omgivning, här: http://www.astronominsdag.se/

 

Sök praktikplats på ESA:s Control Centre i Darmstadt

Läser du ett masterprogram inom ingenjörsområdet, IT, fysik eller matematik och vill jobba med rymden i framtiden? Vill du lära dig mer om satellitnavigation? Då ska du söka en praktikplats vid ESA! Det finns bland annat möjlighet att arbete vid Control Centre Darmstadt i Hessen, Tyskland. Sista ansökningsdag är 31:a oktober. 

ESA i Darmstadt har öppnat ansökningsperioden för en 3-6 månader lång praktik. Praktiken kommer att ge dig god insikt i arbetet vid ESOC, European Space Operations Centre, och du får möjlighet att jobba i interdisciplinära team med många olika bakgrunder och nationaliteter. Det finns många olika arbetsområden och du fyller i vilket område du helst vill arbeta inom i ansökningsformuläret. Det finns också möjlighet att kombinera praktiken med din masteruppsats!

Du som söker ska uppfylla följande kriterier:

  • Du studerar på en masterutbildning i ett relevant område
  • Du har goda kunskaper i engelska
  • Du trivs i internationella arbetsmiljöer
  • Du vill arbeta i ett internationellt arbetslag

Läs mer och skicka in din ansökan här senast den 31:a oktober!

 

Rymdfarkostingenjören Carmen Ricote Navarro under uppskjutningen av Sentinel-2B.

Arkiv