Nyheter

Den 23-25:e mars begav sig ett gäng ungdomar mellan 13 och 19 år iväg på Astronomisk Ungdoms allra första Marsresa. Årets resa gick till Danmarks första certifierade Dark Sky Park. Stort tack till arrangörerna Josefin Karlsson, Talitha Nauta och Marcus Wigren för ett föredömligt genomförande! Här kan du läsa mer om allt häftigt som deltagarna fick vara med om.

Falcon 9, Falcon Heavy, Dragon.. SpaceX pushar ständigt gränserna för det som är möjligt inom rymdindustrin. Planen är att långsamt övergå helt till uppdraget om Mars, och Elon Musk planerar att inom 40-100 år ha fört en miljon människor till Mars. Vad gör man i ett ungdomsförbund när man kan och inte orkar vänta? Man fixar sin egen Marsresa.

På fredagskvällen den 23:e mars samlas en nyfiken grupp rymdintresserade i en scoutstuga i Lund. Många är AU-aktiva, men en hel del är för första gången på en av AU:s aktiviteter. På kvällen inleds den välkända rymdkapplöpningen, vi delar in oss i lag för att köra minitävlingar. Av marshmallows, geléhallon, sugrör och ballonger bygger lagen varsin raket. Allt från en modell av solsystemet, till den tekniska lösningen av alla NASA:s problem, till en minireplika av Tintins egen raket.

Under helgen var vi på en föreläsning om exoplaneter av postdoc Michiel Lambrechts. Visste ni att nästan varje stjärna har en planet runt sig? Eller att planettypen Superjord är vanligast i universum, men den enda som inte finns i vårt solsystem? Vi besökte Tycho Brahe-observatoriet, där vi fick en visning av deras teleskop och se solens ljusspektra. Tycho Brahe-observatoriet arbetar också med unga, och vi fick en presentation av gymnasielevers arbete som var gjort i samverkan med observatoriet. Vi avslutade med min favorit, en visning av Vattenhallens planetarium! Vi åkte runt i Universum och såg solsystemet, Curiosity på Mars och olika asteroidbälten. Det var som det bästa VR spelet någonsin.

Med bilarna fyllda med godis gav vi oss på lördagskvällen iväg till Danmarks Dark Sky Park. Den ligger på utkanten av en ön Møn. Samhället där har aktivt arbetat för att minska ljusföroreningarna, och på en stjärnklar natt kan man se vintergatan sträcka sig över himmeln. Tyvärr fick vi ingen stjärnklar natt, utan mest tunga moln och totalt mörker. Planer om astrofotografering och stjärnskådning genom teleskop fick ställas in. Det dåliga vädret förstörde inte vår kväll helt, för vi träffade grundaren av Astronomisk Ungdom Danmark, finaste Kasper Heintz, och en deltagare från deras förening. Tillsammans grillade vi och hade en fin kväll.

Det var en intensiv och rolig helg, fylld med spännande aktiviteter. Deltagarna är alla överens om att det bästa med lägret var den fantastiska gemenskapen, så tveka inte att anmäla dig till nästa läger. Hoppas vi ses där!

Josefin Karlsson
Reseledare, Marsresan 2018

Du har väl inte missat att söka till Summer School Alpbach 2018? Det är en 10 dagar lång sommarforskarskola för universitetsstudenter som går av stapeln i vackra Alpbach i Österrike. Designa en rymdmission tillsammans med andra forsknings- och ingenjörsstudenter från hela Europa! Läs mer här och ansök senast 31:a mars. 

Summer School Alpbach är en 10-dagars sommarkurs för teknik- och naturvetenskapsstudenter från hela Europa. Under programmet får deltagarna lära sig mer om rymdteknik och utforskning av Solsystemet med ett speciellt tema. Årets tema är ”Sample return mission from small Solar System bodies”, och i fyra lag om 15 personer kommer deltagarna att få ta del av aktuell forskning och designa en egen rymdmission till någon av solsystemets mindre kroppar.

Summer School Alpbach arrangeras av ESA och Aeronautics and Space Agency of FFG. Den svenska Rymdstyrelsen kan bevilja bidrag för svenska studenter – du ansöker om bidrag genom att skicka ett personligt brev till Rymdstyrelsen där du berättar om dig själv och dina forskarintressen senast 31:a ars. För att ansöka till Alpbach Summer School ska du också fylla i ett ansökningsformulär och bifoga ett rekommendationsbrev från en handledare eller universitetsprofessor. Läs mer om hur du ansöker hos Rymdstyrelsen här. Mer information om Summer School Alpbach och deras ansökningsformulär hittar du här.

Summer School Alpbach-deltagare 2017. Skymtar du den svenska flaggan?

Den 6-7:e april 2018 är det premiär för Knut Lundmark-dagarna på AlbaNova i Stockholm! Knut Lundmark-dagarna är årliga inspirationsdagar i astronomi och rymdteknik för fysik- och teknikintresserade gymnasieelever. Dagarna syftar till att inspirera och utmana deltagarna och varje gymnasieskola har möjlighet att skicka 1-2 stipendiater. Anmäl din skola senast 28:e mars!

Program
Under Knut Lundmark-dagarna får eleverna ta del av innehållsrika föreläsningar och laborationer inom astronomi och rymdteknik, där teori och praktik varvas för att utmana eleverna och fördjupa deras kunskaper i fysik och teknik. Eleverna får också en god inblick i utbildnings- och yrkesmöjligheter med anknytning till rymden. Under programmet får eleverna dessutom träffa andra fysik- och teknikintresserade gymnasieelever, samtidigt som de får chansen att möta forskare och ingenjörer inom astronomi och rymdteknik i givande samtal och diskussioner. Fredagskvällen avslutas med en finare middag där festlig klädsel uppmuntras för de som vill.

Programmet ger eleverna:

• Inblick i aktuell forskning inom astronomi och rymdteknik, inklusive den moderna astronomins genombrott inom fysiken
• Översikt över svensk rymdindustri
• Information och inspiration kring tekniska och naturvetenskapliga utbildnings- och yrkesmöjligheter med anknytning till rymden
• Insikt i fysikens bredd och roll i samhället och kunskap om värdet av goda kunskaper i fysik och teknik, med utgångspunkt i astronomi och rymdteknik
• Möten med förebilder från universitet och näringsliv
• Möjligheter till nya vänskaper och kontakter med likasinnade ungdomar från hela Sverige

Vem kan delta?
Knut Lundmark-dagarna riktar sig till elever på gymnasieskolans tekniska och naturvetenskapliga program. Varje skola ges möjlighet att skicka två stipendiater, gärna en kille och en tjej Konferensen riktar sig till de elever som uppvisar stort intresse inom fysik eller teknik, i synnerhet elever med nyfikenhet för astronomi och rymdteknik.

Du som lärare kan läsa mer om programmet och anmäla din skola här. Är du elev? Här hittar du ett brev som du kan skriva ut och ge din lärare eller rektor för att tipsa din skola om att skicka stipendiater!

Idag är det internationella pi-dagen – en dag då matematiken uppmärksammas lite extra! Dagen till ära vill vi reda ut hur många decimaler av det oändligt långa, irrationella talet pi som egentligen behövs för att utforska rymden. I det här inlägget kan du läsa vad Marc Rayman, chefsingenjör för NASA:s Dawn-mission, har att säga om saken.

Idag firar vi matematiken lite extra. Glad pi-dag, allesammans!

Pi-dagen firas till ära av den matematiska konstanten π ≈ 3,14. Att pi-dagen infaller just 14:e mars är så klart för att det datumet, åtminstone i USA, skrivs 3/14, vilket är de tre första värdesiffrorna av pi. Pi är det magiska talet man får om man dividerar en cirkels omkrets med dess diameter – oavsett hur stor cirkel man har att göra med! Men hur många decimaler behövs egentligen? Räcker det att approximera pi som 3.14? Eller behöver vi 3.1415926535897932 eller kanske 3.1415926535897932384626433832795028841971693993751058209749445923078164062862089986280348253421170679821480865132823066470938460955058223172535940812848111745028410270193852110555964462294895493038196442881097566593344612847564823378678316527120190914564856692346034861045432 decimaler? Såhär säger Marc Rayman, chefsingenhör för NASA:s Dawn-mission, om saken (vår översättning):

– Vi använder värdet 3.141592653589793 för pi i JPLs (NASA Jet Propulsion Laboratory) mest noggranna interplanetära navigationsberäkningar. Om vi tittar lite närmare på det här förstår vi lätt varför vi inte behöver använda fler decimaler än så. Vi kan till och med se att det inte finns några realistiska, fysikaliska beräkningar som skulle kräva att forskare använder i närheten av pi:s alla decimaler!

Vi tar en titt på de exempel Marc Rayman tar upp.

Voyager 1 är sonden som är allra längst ifrån jorden.

Situation 1: Solsystemet

Voyager 1 är den rymdsond som tagit sig allra längst ifrån jorden och befinner sig på ett avstånd av 21 miljarder kilometer härifrån. Tänkt dig att vi har en cirkeln med radien 21 miljarder km, och vill beräkna omkretsen (2*radien*pi). Vi använder 16 värdesiffror, 15 decimaler. Det blir ca 132 miljarder km. Det vi är intresserade av är hur stor skillnad det blir om vi använder pi:s alla decimaler jämfört med de 15 första, som vi gjorde här. Det visar sig att skillnaden bara är ca 4 cm! Vår cirkel är över 100 miljarder kilometer stor, och resultatet är bara 4 cm från det korrekta värdet!

Situation 2: Jorden

Om vi åker tillbaka till jorden så blir det ännu mer påtagligt! Jordens diameter är 12 742 km vid ekvatorn, så omkretsen är alltså över 40 000 km. Om man bara använder 15 decimaler av pi istället för allihopa, så skiljer sig resultatet bara med storleken av en ynka molekyl – vilket är ett ungefär 10 000 gånger så litet fel som tjockleken av ett hårstrå!

Vårt observerbara universum i en och samma bild!

Situation 3: Universum

Nu gör vi skalan ännu större och ser vad som händer om vi räknar på storleken av hela det observerbara universumet! Vi låter universum vara en cirkel med radien 46 miljarder ljusår. Hur många decimaler av pi måste vi använda för att beräkna cirkelns (universums) omkrets, om felet maximalt får vara lika stort som en väteatom? Svaret är att vi faktiskt inte behöver fler än 39 eller 40 decimaler! Bara 40 decimaler – trots att universum är så oerhört, oerhört stort, och trots att en väteatom är så ofattbart liten!

Så där har vi vårt svar! Hur många decimaler av pi behövs? Oftast inte mer än 15, vilket är det antal decimaler som datorerna lagrar och använder när vi gör beräkningar – och det behövs inte ens fler än 40 för att göra beräkningar på skalor så stora som hela universum! Så hur många decimaler av pi ska du lära dig utantill? Satsa på att lära dig 15 och sedan 40 först och främst, fler än så behöver du egentligen inte för att utforska universum!

Vi avslutar med denna hyllning till pi-dagen av den populära astronomen Neil deGrasse Tyson och önskar er alla en fantastisk pi-dag. Astronomisk Ungdom hoppas att du firar matematiken med massor med paj idag, och passar på att inspirera människor runt omkring dig att utveckla sitt intresse för matematik!

Här hittar du Marc Raymans ursprungliga svar på frågan, och den text vi utgått ifrån och översatt. 

Sveriges regering har gått ut med att de snart kommer att presentera en nationell rymdstrategi för Sverige. Det tycker vi i Astronomisk Ungdom är bra, men dess innehåll är helt avgörande för just hur bra. Därför har förbundsstyrelsen formulerat ett brev till det statsråd i regeringen som har ansvar för frågan, nämligen rymdminister Helene Hellmark Knutson (S). Brevet går både att läsa i detta inlägg nedan, eller läsas från det inskannade signerade originalet här: Brev till rymdministern (PDF)

Bästa rymdminister Helene Hellmark Knutsson,

Med anledning av den annalkande nationella rymdstrategin vill vi, förbundsstyrelsen i Astronomisk Ungdom, förmedla vikten av en ambitiös och bred rymdpolitisk strategi för Sverige.

De allra flesta människor har en inneboende förundran över och nyfikenhet på universum, och rymdintresset hos Sveriges barn och ungdomar är större än kanske någonsin förr. Vi representerar 3200 medlemmar i 24 medlemsföreningar över hela landet, och vi har alla stora förväntningar och förhoppningar på den rymdstrategi för Sverige som regeringen aviserat. Vårt intresse för rymdfrågor, som vi tror delas av rymdministern och regeringen, grundar sig i flera faktum. Ett av dessa är att undervisning i astronomi och rymdfart i skolan inspirerar ungdomar mer effektivt än något annat till högre studier inom naturvetenskap och teknik generellt. Dessutom kan rymdforskning ge svar på några av de mest grundläggande frågorna vi människor kan ställa oss, och rymdindustrin är en basindustri i det moderna samhället som står för en infrastruktur som vi är helt beroende av idag. Slutligen är rymdfart och i synnerhet bemannad rymdfart viktiga för människans framtid på lång sikt.

Därmed finns det tydliga incitament att ta rymdpolitik på allvar och för regeringen att sätta en ambitiös målsättning för Sveriges engagemang på området. Från Astronomisk Ungdoms sida vill vi att regeringen genom ekonomiska styrmedel gör följande satsningar:

• Fler svenska astronauter. Få saker inspirerar barn och unga att söka en karriär inom naturvetenskap och teknik så mycket som astronauter. De pengar som Sverige genom Rymdstyrelsen satsat på ESA:s bemannade program, och som resulterat i den nationalhjälte som är Christer Fuglesang, har återbetalat sig många gånger om. Vi ser idag en Fuglesang-generation på Sveriges gymnasier, universitet och högskolor, helt analog till den Apollo-generation som månprogrammet gav upphov till i USA, vilket är precis vad Sverige behöver i dagens och morgondagens globaliserade och kunskapsintensiva värld.
• Utveckla förmågan att skjuta upp små satelliter i omloppsbana från Esrange. Det finns en marknad och efterfrågan på denna tjänst, och med Esranges långa erfarenhet och unika läge finns en stor möjlighet till lönsamma affärer och gynnsamma effekter även på andra håll. Men det bygger på att investeringen i denna förmåga görs nu, innan konkurrensen i marknadssegmentet blir för hård att slå sig in på. Sverige har möjlighet att skapa ett komplett ekosystem för rymdforskning, där utveckling av instrument, konstruktion av satellitplattform, uppskjutning till omloppsbana, samt forskning, allt sker inom Sverige.
• Stötta rymdrelaterade startups, främja entreprenörskap inom rymdbranschen och förenkla regelverket. Rymdsektorn är en bransch inom näringslivet som kommer att bli allt större och viktigare globalt, och därför är det viktigt att Sverige inte bara hänger med, utan också ligger i framkant. Allt från små appar som utnyttjar satellitdata till nya innovativa och återanvändningsbara bärraketer för lätta nyttolaster är affärsidéer som kan bidra till att bygga Sverige starkt i framtiden.
• Öka anslagen till Rymdstyrelsen och andra aktörer som bedriver eller finansierar rymdforskning, såsom ESA, ESO, Vetenskapsrådet och FOI:s rymdgrupp. Det är viktigt med stabil finansiering av grundforskning på rymdområdet för att möjliggöra långsiktiga och ambitiösa forskningsprojekt. Exempelvis bör forskning kring potentiella hot från rymden mot samhällets infrastruktur, såsom rymdskrot, solstormar eller asteroider på kollisionskurs med jorden, bedrivas i större utsträckning.
• Uppdra Rymdstyrelsen att i högre grad finansiera projekt i det unga civilsamhället. Det är strategiskt viktigt med satsningar som tar tillvara på det utbredda rymdintresset hos barn och unga. Prognoser säger att det kommer att råda akut brist på naturvetare och ingenjörer i framtiden, och nyttan blir därför uppenbar av att ta vara på ungas fascination för rymden för att effektivt väcka intresse även för naturvetenskap, teknik och matematik generellt. Fördelarna med att involvera målgruppen och genomföra ungdomssatsningar genom det unga civilsamhället är också påtagliga, och utbytet av sådana effektiva satsningar är stort.

Ovanstående satsningar kräver ekonomiska resurser, men det finns också viktiga satsningar som kan genomföras med enkla ändringar i lag och policy. Två sådana satsningar är:

• Att uppdatera Sveriges lagstiftning på rymdområdet. Det behövs idag modern lagstiftning för exempelvis begränsning av rymdskrot, reglering av gruvdrift och annat nyttjande av asteroider och andra himlakroppar, regler kring rymdturism, begränsning av ljusföroreningar i naturen, samt allmänna rättigheter och skyldigheter för företag och individer på rymdområdet.
• Att Sverige ska verka för att revidera internationella rymdavtal. De avtal för yttre rymden som idag finns är utdaterade och har inte uppdaterats i takt med den teknologiska utvecklingen. Om avtalen ska ha en reell betydelse behöver de vara utformade i enlighet med den tid i vilken de ska gälla. Sverige behöver stå bakom internationella avtal som är anpassade för den nya tidens rymdverksamhet där även enskilda företag, inte bara stater som förr, utgör betydande aktörer.

Utöver ovanstående centrala satsningar finns utrymme för regeringen att föreslå en rad övriga reformer. Exempel på sådana satsningar är att öka mängden astronomi och rymdteknik i grundskolans och gymnasiets kursplaner i naturvetenskap, fysik och teknik, för att bättre förbereda kommande generationer inför framtidens utmaningar i ett teknologiskt samhälle som är allt mer beroende av rymdbaserad infrastruktur. För att ytterligare möta den accelererande utvecklingen skulle samhället också behöva lagstiftning för ljusskyddade naturområden och för att minska ljusföroreningar i Sverige generellt. Dessutom är ett större åtagande på hela rymdområdet på europeisk nivå eftersträvansvärt, där Sverige exempelvis bör verka för en europeisk återanvändningsbar raket för tunga satelliter för att kunna konkurrera med de växande kommersiella rymdföretagen och minska kostnaderna för den europeiska rymdverksamheten.

Rymden har visat sig vara en växande framtidsbransch, och genom att redan nu ta fram en tydlig och handlingskraftig rymdstrategi kan Sverige få en betydande roll i denna utveckling. Att inkludera civilsamhället och genomföra satsningar som inspirerar barn och unga till naturvetenskapliga och tekniska områden ger även positiva efterverkningar för hela samhället och framtida generationer. Det gynnar alltså Sverige på flera sätt, och utbytet av sådana satsningar har visat sig vara betydande.

Med detta brev hoppas vi framföra vikten av en konkret och ambitiös rymdstrategi som ger Sverige möjlighet att nå sin fulla potential på rymdområdet. Denna strategi har potential att påverka Sveriges plats i rymden och världen på såväl kort som lång sikt. Tillsammans med våra 3200 medlemmar och 24 medlemsföreningar ser vi fram emot att ta del av den kommande rymdstrategin, och vara en del av Sveriges rymdpolitiska samtal idag och i framtiden.

Å Astronomisk Ungdoms vägnar,

Jennifer Andersson, förbundsordförande
Elias Waagaard, vice ordförande
Tara Zohrevand, ständig sekreterare
Louise Fischer, skattmästare
Theresia Hestad, kommunikatör

Den 22:a april är det dags för Astronomisk Ungdoms årsmöte, och då ska bland annat en ny förbundsstyrelse väljas. Nu drar valberedningen igång sitt arbete med att sätta ihop en förbundsstyrelse som kan leda Astronomisk Ungdom in i framtiden på bästa möjliga sätt. Kanske är det just du som sitter i nästa styrelse? 

Perioden för att kandidera till förtroendeposter inom Astronomisk Ungdom har nu startat! Om du är intresserad av att exempelvis arbeta som styrelseledamot nästa verksamhetsår så är du varmt välkommen med en kandidatur. Vi söker en ny förbundsordförande och förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning. Sista dag att skicka in en kandidatur är 11:e mars.

Sittande förbundsstyrelse verksamhetsåret 2017/2018. Kanske sitter just du i nästa års styrelse?

Förbundsstyrelsen i Astronomisk Ungdom arbetar med att utveckla förbundet med långsiktighet i fokus och jobbar hårt för att 2018 ska bli det bästa året hittills, och för att alla år därefter ska bli ännu bättre! Snart kommer valberedningen att påbörja sitt arbete med att sätta ihop ett förslag till nästa förbundsstyrelse, som ska väljas under årsmötet den 22:a april. Kanske är det just dig vi söker? Som ledamot är du med och ansvarar för den strategiska utvecklingen av ett stort ungdomsförbund som utvecklas i raketfart. Du ansvarar bland annat för kansliets personal, över 25 medlemsföreningar och flera stora nationella projekt, och leder tillsammans med övriga styrelsen Sveriges coolaste ungdomsförbund in i framtiden. Tveka inte att skicka in en kandidatur om du tycker att det låter som en utmaning som passar dig!

Vad innebär uppdraget?
Förbundsstyrelsen i Astronomisk Ungdom arbetar uteslutande med strategiska frågor (vill du anordna verksamheter, skriva rymdartiklar, arbeta med våra sociala medier eller annat operativt är du varmt välkommen att kontakta kansliet eller leta efter ett passande uppdrag här). Som förbundsstyrelseledamot arbetar du med visioner kring förbundets utveckling och framtid och ser till att förbundet utvecklas och byggs upp på ett sätt som är tryggt, stabilt och långsiktigt hållbart. Du överser arbetet med den dagliga verksamheten, som sköts av kansliets personal och alla ideellt aktiva i våra projekt. Som ledamot i förbundsstyrelsen är du arbetsgivare med yttersta ansvar för kansliets arbete. Uppdraget är ideellt och pågår fram till nästkommande årsmöte. Att sitta i förbundsstyrelsen är både roligt och givande, du får vänner för livet och arbetar på ett tydligt sätt för att ge barn och unga i Sverige möjligheter att utveckla sitt rymdintresse. Uppdraget är även ett bra sätt att utvecklas som person och skaffa nya färdigheter som du kommer att ha nytta av i många olika sammanhang.

Uppdragsbeskrivningen till uppdragen som förbundsordförande och förbundsstyrelseledamot finns här:

• Uppdragsbeskrivning – förbundsstyrelsen i Astronomisk Ungdom

Om du har några frågor kring vad det innebär att sitta i Astronomisk Ungdoms förbundsstyrelse ska du inte tveka att kontakta sittande styrelseledamöter och ställa frågor om uppdraget (kontaktuppgifter finns här). Du kan också ställa frågor till kansliet på kansli@astronomiskungdom.se och till valberedningen på valberedning@astronomiskungdom.se.

Såhär gör du för att kandidera

Kandidera till förtroendeposter görs via denna länk. Sittande styrelseledamöter som vill sitta kvar i förbundsstyrelsen ännu en mandatperiod ska istället kandidera här. Om du vill komma med förslag på någon som du tror skulle passa för någon av posterna, kan du skicka in en nominering via denna länk.

Formulären för att kandidera är öppna fram till 11:e mars 2018, men skicka gärna in era kandidaturer så snart som möjligt. Vid frågor är det bara att kontakta valberedningen via valberedning@astronomiskungdom.se.

Med vänlig hälsning,
Valberedningen

Gör dig redo för Marsresan 2018, en fullspäckad astronomiresa för dig mellan 13 och 19 år! Årets resa går till Møn og Nord i Danmark och anordnas tillsammans med våra danska vänner i Astronomisk Ungdom DK. Anmäl dig senast 11:e mars.

Under våren 2018, då luften blivit varmare och stjärnorna vackrare, tar Marsresan 2018 fart. Under en helg den 23-25 mars samlas i Lund medlemmar från Astronomisk Ungdom tillsammans med medlemmar från Astronomisk Ungdom DK. Under en kväll åker vi över till Møn og Nord i Danmark för att stjärnskåda i nordens första certifierade Dark Sky Park. Under Marsresan får du chansen att träffa andra rymd- och astronomiintresserade ungdomar från inte bara hela Sverige, utan även Danmark. Tillsammans lär vi oss mer om astronomi, observerar stjärnhimmeln och deltar i lägeraktiviteter. Inga särskilda förkunskaper krävs för att delta – du behöver bara vara taggad på att lära dig mer om astronomi och ha kul tillsammans med andra med samma intresse.

Höjdpunkter

• Besöka Møn og Nord – Skandinaviens första certifierade Dark Sky Park!
• Utflykt till Planetariet i Lund
• Internationellt samarbete med Astronomisk Ungdom DK
• Besöka Tycho Brahe observatoriet
• Tävlingar och mycket annat skoj!

Vem kan delta
Alla som är runt 13 – 19 år och medlemmar i Astronomisk Ungdom, eller Astronomisk Ungdom DK, kan delta på lägret. Om detta inte passar in på dig, och du vill ändå delta, skicka ett mail till oss och förklara dina omständigheter. Om du inte redan är medlem kan du bli det gratis här. För att delta krävs inga särskilda förkunskaper – är du taggad på att lära dig mer om rymden och ha kul tillsammans med andra med samma intresse ska du absolut delta, oavsett tidigare erfarenheter.

Mer information och anmälan hittar du här.

Har du sett Vintergatans band på himlen? Det kan man göra om himlen är stjärnklar och tillräckligt mörk.

Vår moderorganisation, Svenska Astronomiska Sällskapet, delar varje år ut ett heltäckande resestipendium som ger en svensk gymnasieelev mellan 16 och 18 år möjligheten att delta i ESO Astronomy Camp i Italien. I år reste fyra svenskar till det fullspäckade astronomilägret bland bergen, med det intressanta temat ”Distances in the Universe”. Här kan du ta del av deras reseberättelser!

Varje år går det fullspäckade astronomilägret ESO Astronomy Camp av stapeln i de vackra Italienska alperna i januari. I år deltog inte mindre än fyra svenskar i det häftiga och lärorika lägret! Här berättar tre av deltagarna, Fabian Lundell, Elin Hermann och Simon Thor, om sina upplevelser under lägret. Håll utkik på vår hemsida och i kommande medlemsbrev om du själv är mellan 16 och 18 år och sugen på att delta i 2019 års ESO Astronomy Camp i Alperna, dit du har chansen att vinna ett heltäckande resestipendium!

Jag och Sebastião Miranda från Portugal (vänster). Diskussionerna med honom var väldigt givande.

Simon Thor – Vinnare av Svenska Astronomiska Sällskapets resestipendium

Jag heter Simon Thor och hade den stora äran att ta emot Svenska Astronomiska Sällskapets stipendium för ESO Astronomy Camp 2017. Lägret hölls vid “the Astronomical Observatory at the Autonomous Region of the Aosta Valley”, i Alperna i Italien. Där samlades 54 gymnasieelever sfrån över 15 länder, allt från Portugal till Brasilien till USA. Lägret bestod av föreläsningar, observationer med teleskop och sociala aktiviteter. Temat på lägret var ”distances in the Universe”, och många av föreläsningarna handlade därför om hur man mäter avstånd i rymden. Det var verkligen fascinerande att få lära sig i detalj hur man mäter avstånd till stjärnor och galaxer.

Teleskopen vid observatoriet som vi använde för att observera bland annat stjärnor .

Observationerna var också intressanta, särskilt då det var första gången jag använde ett teleskop. Vi tittade på stjärnor, galaxer, nebulosor och planeter, och upplevelsen gjorde att man nästan glömde bort att det var -10 grader och att tårna höll på att domna bort.

Det roligaste med ESO Astronomy Camp var dock att man kunde träffa så många astronomiintresserade ungdomar från andra länder. Att kunna prata med andra som har samma intresse som en själv är väldigt ovanligt i min skola, då nästan ingen i min klass brinner för astronomi. Det gör att möten med andra ungdomar som gillar astronomi (som till och med är från andra länder!) är en exklusiv och rolig upplevelse. Vi kunde diskutera om något jättenördigt ämne i en timme och inte tröttna alls! Det var nog tack vare vårt gemensamma intresse som ledde till en väldigt bra sammanhållning, trots att vi bara lärde känna varandra i vecka.

Förhoppningsvis kommer jag träffa många av de på andra läger framöver!

/Simon Thor

Elin Hermann: ”Man fick nya kontakter över hela världen”

Årets tema på ESO lägret var avstånd i universum. Vi fick bland annat observera stjärnhimlen vid ESO:s observatorium i Aosta Valley, Italien.

Något av det bästa för mig var en observation när vi var utomhus och hade en föreläsning om stjärnbilderna. Med hjälp av en laserpekare visade föreläsaren hur stjärnbilderna såg ut, och pratade om mytologin till varför de såg ut som de gjorde och hur de hängde ihop med varandra. Det var särskilt roligt för mig som innan lägret hade väldigt dålig koll på stjärnbilderna, till att faktiskt kunna se upp på natthimmelen och se bilder i stjärnkaoset.

De som anordnade lägret var väldigt kunniga inom astronomi och jag tyckte det var roligt att kunna ställa mina frågor och få
givande svar. Vi fick även mycket intressant information om spektroskopi och fick bland annat lära oss mäta avståndet till stjärnor, och med hjälp av ett stjärnspektra läsa ut vad det var för slags stjärna spektrat handlade om på. Pricken över i:et för mig var att allt var på engelska, och att man fick nya kontakter över hela världen med samma intresse för rymd som jag har. Det här är en smakbit av ESO-lägret och det jag kommer ta med mig hem till Sverige!

/Elin Hermann

Fabian Lundell: ”Jag såg fram emot varenda punkt på schemat”

Under juldagen satt jag på Bryssels flygplats i ca 5 timmar – detta passade utmärkt eftersom Sagan om de två tornen: extended edition är 3 timmar och 42 minuter. Det är med den där mysiga äventyrskänslan hos Tolkiens Midgård som jag vill berätta om min destination: det astronomiska observatoriet i Saint Barthelemy, i de italienska alperna. Där skulle ESO Astronomy Camp 2017 gå av stapeln och jag hade endast blogginlägg som dessa för att skapa en uppfattning om vad som väntade.

Vad som sedan skedde under lägret är däremot svårare att beskriva med den begränsade kommunikationen som det skrivna ordet erbjuder. Tack vare föreläsningarna och workshopsen kan jag nu beräkna avståndet till och mellan stjärnor och andra objekt i rymden (temat var Distances in the Universe ). Men när jag nostalgiskt drömmer tillbaka är det framförallt alla människor som tankarna riktas till. Dels är det deltagarna och de nya vännerna för livet men även alla otroligt entusiastiska föreläsare – dessa doktoranders ansikten lös verkligen upp när de såg entusiasmen hos oss ungdomar. Det är nog enklare att beskriva lägret med anekdoter och bilder som kan indikera helheten.

Vanligtvis är jag väldigt morgontrött och en hel dag blir lätt förstörd av lite dålig sömn. Under lägret klarade jag mig på makalöst lite sömn och det är först efteråt som jag inser hur få timmar jag faktiskt sov. Allt var helt enkelt för trevligt och intressant för att sömnen skulle vara värt timmarna. Jag såg fram emot varenda punkt på schemat – till och med de tidiga morgonföreläsningarna. Det var även en upplevelse i sig att som snövan svensk få se spanjorer som aldrig upplevt fruset regn förut.

Till de som funderar på att ansöka nästa år: om jag har skjutit era förväntningar upp i taket så är det inte tillräckligt. Ibland är litteraturens och filmens äventyr verkliga och för min del var ESOAstronomy Camp 2017 en av dessa fall!

/Fabian Lundell

Utsikten från sovsalen var, ja, det finns en anledning att vi har uttryck som förbluffande och fenomenalt! /Fabian

Nu är vinnaren i vår stora halloweentävling utsedd! Tävlingen gick ut på att skriva en kort artikel på temat mörk materia, och vinnaren är 17-åriga Miranda Jäderling från Bromma! Här kan du läsa hennes artikel, som också kommer att publiceras i nästa nummer av vår medlemstidning Populär Astronomi. På andra- och tredje plats kommer Patrik Forsgren, 20, och Filippa Larsson, 17.

Förstapriset; boken Mörket vid tidens ände, signerad av författaren Ulf Danielsson.

Stort tack för alla intressanta och välskrivna bidrag! Det är jättekul att så många av er medlemmar har varit med och tävlat och det har varit svårt för juryn att utse det vinnande bidraget. Här kan du läsa mer om tävlingen.

1:a pris går till Miranda Jäderling, 17 år, som får Ulf Danielssons bok Mörkret vid tidens ände och två biobiljetter hemskickade inom kort. Mirandas artikel kommer också att finnas att läsa i nästa nummer av vår medlemstidning, Populär Astronomi. Stort grattis, Miranda! Utöver vinnarbidraget har juryn utsett en andra- och tredjepristagare som får en biobiljett vardera. 2:a pris går till Patrik Forsgren, 20 år från Umeå, och 3:e pris går till Filippa Larsson, 17 år från Karlstad. Stort grattis till samtliga vinnare, och återigen stort tack för alla fina bidrag!

De tre vinnarbidragen finns att läsa nedan:

Mörk materia – att se det som inte går att se

Skribent: Miranda Jäderling, 17

Universum är ett av mänsklighetens största mysterier. I årtusenden har vi blickat upp mot stjärnorna och undrat över vad som egentligen finns därute. Med allt mer avancerad teknologi kan dagens forskare börja svara på allt fler av dessa frågor, men för varje svar vi finner dyker åtskilliga nya frågor upp. Något som det fortfarande forskas och spekuleras kring idag är mörk materia.

Mörk materia är en form av osynlig materia som astronomer tror utgör 80 % av all materia i universum. Den går inte att se och den interagerar inte med andra partiklar på samma sätt som vanlig materia eller antimateria gör, vilket gör den svår att studera. Det enda som gör att vi vet att den existerar är dess indirekta påverkan på vanlig materia genom gravitation. Det mesta av den mörka materian verkar finnas i och runt galaxer. Teorin om mörk materia används bland annat för att förklara galaxers snabba rotation, varför stjärnor i utkanten av galaxer inte slungas ut i tomma rymden och varför materia är utspritt i universum på det sätt det är.

Kolliderande svarta hål sänder ut gravitationsvågor som vi kan detektera på jorden. Kanske kan gravitationsvågsdetektorerna även kasta ljus över den mörka materian?

Något som skulle kunna kasta nytt ljus över den mörka materian är gravitationsvågor, vågor i rumtiden som innan förra året inte var direkt observerade. De uppkommer bl.a. när två svarta hål eller två neutronstjärnor roterar kring varandra med höga hastigheter för att sedan kollidera. Med hjälp av speciella gravitationsvågsdetektorer – den uppfinning som vann årets Nobelpris i fysik – kan man nu upptäcka och mäta dessa gravitationsvågor. Vissa forskare menar att detta skulle kunna hjälpa oss att ”se” mörk materia, eftersom mörk materia har massa och därmed böjer rum-tiden enligt gravitationens lagar. Därför skulle de teoretiskt sett kunna ge uppkomst till gravitationsvågor. Detta är förstås än så länge bara en teori, eftersom tekniken är så pass ny, men om dessa forskare har rätt skulle gravitationsvågor kunna bekräfta eller avfärda den mörka materians existens.

En alternativ förklaring, förutom mörk materia, till de märkliga observationer vi gjort, framför allt för spiralgalaxers snabba rotation, är att vi använder fel naturlagar i våra beräkningar. Det finns många hypoteser om hur vi skulle kunna ändra lagarna matematiskt för att stämma med observationerna. Dessa teorier föreslår att de lagar vi känner till kanske inte gäller på så stora avstånd eller under de förhållanden som råder utanför vårt solsystem. En teori kallas Modified Newtonian Dynamics (MOND) och beskriver hur Newtons lagar och den allmänna gravitationskonstanten G, inte är desamma i yttre rymden som under de ”vanliga” förhållandena på jorden.

Mörk materia är något vi vet skrämmande lite om, med tanke på hur mycket av det som omger oss. Med hjälp av nya upptäckter, som gravitationsvågor, kan vi ta reda på mer och mer, kartlägga den mörka materian i vårt universum, och kanske till och med se det som inte går att se.

En alternativ hypotes till mörk materia

Skribent: Patrik Forsgren, 20

Mörk materia förklarar varför rotationshastigheten hos galaxer inte minskar med avståndet från centrum. Men kanske finns det alternativa förklaringar som förklarar observationerna, som inte kräver mörk materia?

Under senaste århundradet har konceptet om den mörka materian respektive energin varit en av astronomins största mysterier. Men nyligen har en forskare på Université de Genéve föreslagit en ny modell som förklarar universums expansion och himlakroppars rörelser inom galaxen utan varken mörk materia eller mörk energi.

Förr i tiden antog den schweiziska astronomen, Fritz Zwicky, att det existerar en speciell typ av osynlig materia. Med det antagandet, samt tidigare modeller, stärktes bevisen för att mörk materia var drivkraften för universums expansion såväl som stjärnors hastigheter.

Mannen bakom den nya hypotesen, André Maeder, professor vid universitetets astronomiavdelning, hävdar att man tvingas begrunda rymdens beskaffenhet från en annan infallsvinkel vid studiet av expansionen och kroppars rörelser. Han konstaterar att tomrummets egenskaper förblir oförändrade efter utvidgning eller sammandragning av rumtiden – något som kallas för skalinvarians inom teoretisk fysik.

Till skillnad från den påstådda mörka materian sägs dess kontrast, mörk energi, vara starkare än den Newtonska gravitationsenergin. Men överraskande nog har ingen upptäckt någon av dessa mystiska komponenter i rymden.

Maeders hypotes fick stöd via Einsteins allmänna relativitetsteori samt Newtons lagar om acceleration efter att ett experiment utförts med en modell förankrad i tomrummet. Modellens ekvationer redogör om rumtidens expansion utan att väga in exotiska partiklar eller okänd energi. Dessutom verkar tidigare experiment på stjärnors hastighet samt svängningar också tyda på en förklaring via den invarianta tomrumshypotesen istället för mörk materia.

Som läget ser ut lär denna idé komma att bli en stor kontrovers som väcker debatt inom populärastronomin. För Maeders del och i avseendet av astronomins olösta gåtor påvisar detta fynd att naturvetenskapen inte kan tas för givet. Om den invarianta tomrumshypotesen stärks av fler belägg riskerar teorin om mörk materia (och energi) att bli 2000-talets flogiston.

Den mörka sidan av universum

Skribent: Filippa Larsson, 17

Mörk materia utgör en stor del av universum.

I universum finns planeter, galaxer, stjärnor och mängder av gas och stoft ur vilka nya stjärnor föds men detta utgör endast några procent. Vad är då det andra? Det är den mörka sidan av universum, mer känt som mörk energi och mörk materia.

Mörk materia är den delen av universums mörka sida som jag kommer att fokusera på. Först reder vi ut vad begreppet innebär. En stor del av all materia är just mörk materia och den är helt okänd. Det enda sättet som vi kan påvisa att den existerar är från dess gravitationella påverkan på vanlig materia och om det inte fanns mer materia än det som syns så skulle inte galaxernas yttre delar rotera i den fart som de gör. De roterar med sådan hastighet att tyngdkraften genererad av den observerbara materian inte möjligen skulle kunde hålla dem ihop; de borde ha slitit sig ifrån varandra för länge sedan. Den extra massan som den mörka materian ger, ger galaxer den extra gravitationen de behöver för att hålla sig intakta.

Den mörka materian finns överallt i Vintergatan även om vi inte ser den eftersom att den varken absorberar, reflekterar eller avger ljus. Just därför finns det komplikationer när det gäller att detektera den mörka materian. Det finns dock teorier och idéer om vad just mörk materia skulle kunna vara. Skulle det kunna vara en ny partikel? I Cern låter man partiklar röra sig nära ljushastigheten i en tunnel där det finns detektorer. Man låter partiklarna kollidera och sedan analyserar man kollisionerna. Vissa teorier förekommer som handlar om att man skulle kunna skapa mörk materia på detta sättet men det är inget som är bevisat än så länge.

Sedan finns det även teorier som är fysik utöver standardmodellen, (standardmodellen är lite förenklat en teoretisk modell som beskriver alla typer av växelverkan mellan elementarpartiklar exklusive gravitationen). En av teorierna handlar om supersymmetri som då är en antagen symmetri som skulle kunna finnas bland elementarpartiklarna. Om någon av dessa teorierna ovan skulle visa sig vara sanna så skulle förståelsen för fysik både vidgas och ändras.

Ännu en teori spekulerar bland annat om extra dimensioner som skulle kunna vara en parallell värld av mörk materia som har väldigt lite gemensamt med den materian som vi känner till idag förklarat som en ”Hidden Valley”. Även om konkreta bevis inte existerar så kan sådana här förslag vara exakt lika korrekta som teorin om nya partiklar. Enligt mig så är det just det som gör mörk materia så intressant. Frågan är om vi kommer att upptäcka den mörka sidan av universum imorgon, om fyrtio år eller om den kommer att förbli mörk för all framtid.

Kommer vi någonsin att få reda på vad mörk materia faktiskt är, eller kommer den att förbli mörk för alltid?

Den 1:a februari hade AU den stora äran att tillsammans med Astronomiska Föreningen, IT-institutionen vid Uppsala universitet, samt VASCO, inbjuda till en föreläsning av Pete Worden; Chairman, Breakthrough Prize Foundation; Executive Director, Breakthrough Initiatives; och fd. Director, NASA Ames Research Center. Temat för föreläsningen var Breakthrough-initiativen, som de senaste åren rönt stor uppmärksamhet i media.

Mänsklighetens historia är en äventyrssaga genomsyrad av stora genombrott – ner från träden, över oceaner, upp i luften och ut i rymden. Sedan Apolloprogrammet tog människan till månen har vi gett satelliterna ett försprång till planeter, kometer och den interstellära rymden. I mänsklighetens nästa kapitel ska vi för första gången nå stjärnorna bortom solsystemet!

Nyligen tillkännagavs Breakthrough Starshot, ett projekt som ska skicka sonder drivna med lasrar till vårt närmsta stjärnsystem, Alpha Centauri. Bakom projektet finns några av världens mest framgångsrika forskare, däribland Stephen Hawking själv. Här följer en föreläsning av Prof. Pete Worden, executive director för Breakthrough Initiatives, där han presenterar initiativen och stiftelsen bakom.

Om talaren:
Simon Peter ”Pete” Worden, är ordförande i Breakthrough Prize Foundation och verkställande direktör för The Breakthrough Initiatives. Han har en kandidatexamen i fysik och astronomi från University of Michigan och en doktorsexamen i astronomi från University of Arizona. Innan han började leda Breakthrough Prize Foundation, var Dr. Worden föreståndare för NASA:s Ames Research Center på Moffett Field i Kalifornien, USA fram till sin pension den 31 mars 2015. Han har haft flera positioner i USA:s flygvapen och var professor i astronomi vid University of Arizona, Tucson, USA. Han är en erkänd expert på rymd- och vetenskapsfrågor – både civila och militära, och har varit ledande inom att bygga partnerskap mellan regeringar och den privata sektorn internationellt.

Dr. Worden har författat eller medförfattat mer än 150 vetenskapliga artiklar i astrofysik, rymdvetenskap och strategiska studier. Han tjänstgjorde som vetenskaplig co-investigator för tre av NASA rymdvetenskapliga uppdrag – senast Interface Region Imaging Spectrograph som lanserades 2013 för att studera solen. Han mottog NASA:s Outstanding Leadership Medal för 1994 års Clementine Mission till månen. Dr. Worden utnämndes till Laboratory Director of the Year 2009 av Federal Laboratory Consortium och är mottagare av Arthur C. Clarke Innovators Award 2010.

Mer information om Breakthrough-initiativen:
På Royal Society i London den 20 juli 2015 tillkännagav Yuri Milner, Stephen Hawking och Lord Martin Rees en uppsättning initiativ som ska besvara de grundläggande vetenskapliga frågorna kring liv i universum. Bland initiativen finns:

• Breakthrough Starshot – ett interstellärt sond-program till Alpha Centauri.
• Breakthrough Listen – ett vetenskapligt sökande efter tecken på teknologiska civilisationer bortom jorden.
• Breakthrough Watch – ett sökande efter jordlika planeter inom 20 ljusår som har förutsättningar för att hysa liv.
• Breakthrough Message – en diskussionsfrämjande tävling med syfte att ta fram ett förslag på hur ett meddelande till en utomjordisk civilisation skulle kunna vara utformat.

Dessa är de första av flera privatfinansierade globala initiativ för att svara på de grundläggande vetenskapliga frågorna kring livets ursprung, utbredning och natur i universum. The Breakthrough Initiatives hanteras av Breakthrough Prize Foundation. Breakthroughinitiatives.org