Nyheter

Tomass Wilson vinner Rymdstipendiet 2018 med analys av dubbelstjärnan V405 Aurigae

Stort tack för alla högkvalitativa och intressanta bidrag vi har tagit emot inför utdelningen av Rymdstipendiet 2018! Juryn har haft ett oerhört svårt uppdrag att välja ut en vinnare, men nu står det klart att det blir Tomass Wilson från Stockholm som får ta emot det heltäckande resestipendiet till European Space Camp på Andøya Space Center i Norge i augusti. AU har pratat med honom och värmt upp inför sommaren!

Tomass Wilson.

Hej Tomass! Först och främst, stort grattis till Rymdstipendiet 2018! Berätta om dig själv! Vem är du och vad har du gjort för rymdrelaterade saker fram tills nu?
Hej alla rymdintresserade! Jag heter Tomass Wilson och i år har jag fått äran att kunna åka till Andøya Space Center i Norge! Jag har varit intresserad av astronomi sedan jag hörde ett föredrag om Astronomisk Ungdom av Mikael Ingemyr. Att få delta i European Space Camp är kanske det coolaste jag fått chansen att göra fram tills nu. Fram tills nu har jag också arbetat med några andra projekt. För två och ett halvt år sen grundade jag och några av mina vänner Viktor Rydbergs Astronomisällskap, en skolförening ansluten till AU. Sommaren därpå deltog jag i AU:s första upplaga av Rymdforskarskolan och det var under den tiden som rymden och astronomi blev ett av mina största intressen. Efter att ha träffat flera andra rymdintresserade ungdomar under Rymdforskarskolan grundade vi tillsammans Ungdomsföreningen För Flyg- och Rymdteknik, UFFR. Förutom att börja med lite amatörastronomi med mitt teleskop har jag byggt och skjutit flera modellraketer både innan UFFR grundades och under dess första år. Under tredje året på Viktor Rydbergs Gymnasium har jag däremot arbetat mestadels med mitt gymnasiearbete som handlar om stjärnan V405 Aurigae.

Berätta lite om ditt projekt. Vad har du forskat om och vad har du kommit fram till?
För gymnasiearbetet fick jag ett tips från en av mina lärare att Center for Backyard Astrophysics har en massa data på stjärnan V405 Aurigae som ingen har analyserat än. Med lite hjälp från henne skrev jag mitt gymnasiearbete om denna stjärna, som ni kan läsa här (det är på engelska). Datan från CBA kom i form av textfiler med tid och magnituder tagna från ett amatörteleskop. Jag byggde mitt eget program i python, AstroCycles, för att läsa av, modifiera och kombinera ljuskurvorna samt att analysera dess periodicitet. V405 Aurigae är en dubbelstjärna, som Albireo eller Alpha Centauri, men med mycket kortare omloppstid. En av stjärnorna i systemet är en vit dvärg, en liten döende stjärna lika massiv som solen men lika stor som jorden. Från variationer av ljusstyrkan kunde vi observera dess omloppstid (4.5 timmar) men vi hittade även en mycket kortare period också, vid 9 minuter, som visade sig vara vita dvärgens spinperiod runt sin egen axel. Anledningen till varför detta är intressant är för att se hur dessa stjärnor förändras över tid. Första mätningarna på V405 Aurigae gjordes för 22 år sen, och genom att undersöka hur variablerna har förändrats kan visa hur den så kallade intermediära polära kataklysmiska variablestjärnan utvecklas.

Tomass egen raket.

Vad ser du mest fram emot med att delta i European Space Camp i sommar?
Nästa äventyr blir European Space Camp och under den hoppas jag kunna träffa ännu fler Astronomiska Ungdomar… men även så klart lära mig så mycket jag kan! Att kunna åka till en raketbas är alltid spännande och jag kommer se hur den förhåller sig till Esrange, Sveriges egen bas som jag fick se under AU:s norrskensläger 2016. Jag ser fram emot att för först gången skicka upp min egen raket från en riktig uppskjutningsbas, även om den är bara en modellraket.

Vilket är ditt favoritområde inom astronomi eller rymdteknik?
För mig har kataklysmiska binära stjärnsystem alltid varit några av det coolaste rymdobjekten. Även om vi inte kan observera dem direkt så behövs det bara en titt på några av konstnärsbilderna för att få en idé över hur underliga dem kan se ut. De roterar, exploderar, kolliderar och förändras hela tiden. Allt detta kan vi lista ut genom att se hur de blinkar på natthimlen.

Hur ser din närmsta framtid ut?
Nu när jag har slutat gymnasiet har jag börjat blicka framåt. Jag känner mig säker på att första steget är att fortsätta utbildningen och jag kommer att börja studera till ingenjör på KTH i höst. På KTH finns det två av AU:s medlemsföreningar och jag ser fram emot att kunna engagera mig i dem (särskilt ÆSIR), men på vilket sätt de blir får vi väl se! Dessutom hoppas jag fortsätta arbetet med AstroCycles för att göra den till ett flygfärdigt program för både nybörjare och experter.

Om du får beskriva rymden med tre ord, vilka ord väljer du då?
Stor. Fruktansvärt stor.
– Mig själv, parafraserande Douglas Adams

Har du några tips till gymnasieelever som funderar på att söka Rymdstipendiet 2019?
Börja planera projektarbetet tidigt. Ju mer planering du har gjort desto bättre kommer det gå, och var inte rädd för att börja om. Våga chansa. Om ditt gymnasiearbete kan appliceras på något sätt till rymden, ansök! När du skriver ditt personliga brev tänk på saker som inspirerar dig kring rymden. Lite passion tar dig lång väg.

Stort tack, Tomass! Vi hoppas att du får en grym vecka i Norge, fylld av rymdteknik och rymdfart!

 

Bild från raketuppskjutningarna under Rymdforskarskolan 2016.

Årets två RSI-stipendiater till MIT är båda AU-alumner, del 2

Julia Berndtsson.

Astronomisk Ungdom har en stolt tradition av att aktiva medlemmar lyckas vinna RSI-stipendiet till MIT. Bland tidigare RSI-stipendiater som på något sätt deltagit i eller engagerat sig i AU:s verksamheter kan Mikael Ingemyr (grundare), Dennis Alp (bl.a. föreläsare), Elisabeth Werner (fd. sekreterare), Elias Waagaard (fd. vice ordförande), och Viktor Köhlin Klövfors (deltagare Rymdforskarskolan 2016) nämnas. I år är AU väldigt glada över att båda årets två RSI-stipendiater är AU-alumner! Simon Thor och Julia Berndtsson har nämligen båda deltagit i vår Rymdforskarskola och efteråt engagerat sig ideellt på olika sätt i AU. Här i del 2 följer en intervju med Julia. Se del 1 för att läsa intervjun med Simon!

Vem är du? Berätta lite om dig själv!
Jag heter Julia och ska precis börja trean på gymnasiet efter att ha gjort ett utbytesår i USA med Sverige-Amerika stiftelsens Lawrencevillestipendium. Har en stort intresse för fysik (astronomi/kosmologi/modern fysik) — allra helst i kombination med filosofi. På fritiden tycker jag om att idrotta och har kört karate under majoriteten av mitt liv för att gå över på fäktning för något år sedan. Umgås i övrigt mycket med vänner och engagerar mig i föreningsliv kopplat till vetenskap, idrott och mänskliga rättigheter.

Du deltog i Rymdforskarskolan 2016. Vad har du tagit med dig från den upplevelsen och hur har det påverkat dig eller betytt för dina val efteråt? På vilka sätt har du engagerat dig i Astronomisk Ungdom efter Rymdforskarskolan, och varför valde du att göra det?
Det var Rymdforskarskolan som verkligen fick mitt fysikintresse att ta fart. Hade alltid tyckt om astronomi, men blev exponerad för ämnets bredd under de två veckorna på KTH och kunde sätta fingret på varför fysik var så fascinerande. Som ett resultat började jag läsa mer om ämnet (hej Max Tegmark) och sökte Rays sommarforskarskola kommande sommar vilken i sin tur agerat inspiration och fått mig inse att jag vill jobba med fysik i framtiden.

Hösten efter Rymdforskarskolan såg jag ett Facebook-inlägg där AU efterfrågade hjälp att organisera Space Camp 2016 (höstlovsläger för ungdomar i åldrarna 8-12). Anmälde att jag ville hjälpa till som organisatör med förhoppningen att ge fler ungdomar möjlighet att upptäcka de intressanta aspekterna av astronomi och nära intresse för naturvetenskap från ung ålder. Efter mycket positivt gensvar hjälpte jag även till att organisera USP 2017 den kommande våren — två erfarenheter jag lärde mig otroligt mycket av och uppskattat.

Julia som presenterar sitt projekt under Rymdforskarskolan 2016.

Vad är RSI och hur kommer det sig att just du får möjligheten att delta? Hur känns det att ha blivit utvald? Vad kan ditt tidigare deltagande i Rymdforskarskolan och andra saker (Rays, föreningsengagemang, osv) ha bidragit till att just du blev utvald?
RSI är en internationell forskarskola som hålls på MIT i Boston under 6 veckor varje år. Eleverna blir tilldelade mentorer som forskar om ämnen relaterade till deras vetenskapliga intresse och under sommaren ska de genomföra samt skiva en uppsats om detta ämne. Är otroligt tacksam för att få delta i RSI det här året. Hade inte kunnat föreställa mig att detta var en möjlighet för ett par år sedan och tror jag har Rymdforskarskolan att tacka för mycket. Utan det intresse som väcktes hade jag inte fortsatt engagera mig i naturvetenskapligt föreningsliv eller ens kommit på tanken att söka till varken Rays eller RSI. Angående varför jag blivit antagen kan jag bara spekulera, men kan tänka mig att erfarenheter från idrott, utbytesåret och naturvetenskap alla spelat in i Unga Forskares beslut.

Vad ska du gå göra på RSI? Berätta om ditt projekt och vilka förhoppningar du har inför sommaren. Vad ser du mest fram emot med sommaren?
Jag vet ännu inte vad jag kommer jobba med under sommaren utan kommer antagligen att få veta detta på plats på RSI. Oavsett vad jag blir tilldelad så ser jag fram emot att få göra en djupdyking i fysik och vara i en miljö där människor delar detta intresse. Ska även bli riktigt kul att få se MITs campus.

Vad är dina framtidsplaner efter RSI? Drömyrket?
För tillfället är planen att söka universitetsutbildningar i fysik och filosofi utomlands. Skulle vara fantastiskt att så småningom doktorera i detta ämne och skulle inte dra mig för att forska om t.ex. kvantfysik.

Vad är det med rymden som gör att det är så spännande och inspirerande, inte minst till intresse inom naturvetenskap generellt?
Personligen grundar sig intresset för astronomi framförallt i de fenomen vi inte kan fullständigt beskriva ännu. Vi gör konstant nya observationer som ändrar de teorier vi har, och det är möjligheten att komma närmare en “korrekt” beskrivning av den externa verkligheten som är så spännande. Allra helst kommer intresset för filosofi i förhållande till naturvetenskap in i bilden då båda ämnena strävar efter att förstå omvärlden, och jag tror att förståelse för filosofi kan bidra till att man ställer fler oväntade frågor som kan leda till fler naturvetenskapliga upptäckter.

Tack och ett stort lycka till i sommar, Julia!

Klicka här för att komma till del 1 med intervjun med Simon.

Årets två RSI-stipendiater till MIT är båda AU-alumner, del 1

Varje år skickar Sverige två stipendiater till Research Science Institute, RSI, på MIT i Boston, USA. Det är den mest prestigefyllda sommarforskarskolan i världen för gymnasieelever, och det är ingen slump att den hålls på ett av världens mest prestigefyllda akademiska institutioner; MIT. Den 6 veckor långa sommarforskarskolan samlar 80 av de mest begåvade ungdomarna i USA (ca 50 st) och resten av världen (ca 30 st), och under programmet får varje elev en egen forskningsmentor som den får genomföra ett riktigt forskningsprojekt tillsammans under handledning av. I programmet ingår också föreläsningar, bl.a. av Nobelpristagare, undervisningsmoment samt massor av sociala aktiviteter. De svenska sommarforskarskolorna Rays och Rymdforskarskolan är båda inspirerade av RSI på MIT.

Astronomisk Ungdom har en stolt tradition av att aktiva medlemmar lyckas vinna detta stipendium. Bland tidigare RSI-stipendiater som på något sätt deltagit i eller engagerat sig i AU:s verksamheter kan Mikael Ingemyr (grundare), Dennis Alp (bl.a. föreläsare), Elisabeth Werner (fd. sekreterare), Elias Waagaard (fd. vice ordförande), och Viktor Köhlin Klövfors (deltagare Rymdforskarskolan 2016) nämnas. I år är AU väldigt glada över att båda årets två RSI-stipendiater är AU-alumner! Simon Thor och Julia Berndtsson har nämligen båda deltagit i vår Rymdforskarskola och efteråt engagerat sig ideellt på olika sätt i AU. Här i del 1 följer en intervju med Simon. Se del 2 för att läsa intervjun med Julia!

Simon Thor med en poster över sitt senaste forskningsprojekt.

Vem är du? Berätta lite om dig själv!
Jag heter Simon Thor och går andra året på naturvetenskapslinjen på Kungsholmens gymnasium. Mina största intressen är partikelfysik och kosmologi. På fritiden löptränar jag och engagerar mig i föreningar.

Du deltog i Rymdforskarskolan 2017. Vad har du tagit med dig från den upplevelsen och hur har det påverkat dig eller betytt för dina val efteråt?
Förutom att jag fick lära mig mer om astronomi under Rymdforskarskolan så inspirerades jag till att engagera mig mer inom naturvetenskap. Detta ledde till att jag blev motiverad till att ansöka till fler liknande forskarskolor och läger, som exempelvis ESO Astronomy Camp i Italien och Research Science Institute. Under Rymdforskarskolan träffade jag även många nya vänner som jag fortfarande har kontakt med, och det är tillsammans med dem som jag har engagerat mig i föreningar. Det är tack vare de som jag är med i styrelsen i Unga Astropartikelfysikföreningen och min skolas vetenskapsförening Kungsholmen’s Young Scientists’ Society.

På vilka sätt har du engagerat dig i Astronomisk Ungdom efter Rymdforskarskolan, och varför valde du att göra det?
Jag har varit med i styrelsen för Unga Astropartikelfysikföreningen (UAPFF) sedan oktober 2017, vilket i princip är sedan föreningen skapades. UAPFF är en rikstäckande temaförening med fokus på astropartikelfysik, och vi har bland annat gått på öppna föreläsningar, anordnat en nobelmiddag och en studiecirkel som just nu håller på.

Vad är RSI och hur kommer det sig att just du får möjligheten att delta? Hur känns det att ha blivit utvald? Vad kan ditt tidigare deltagande i Rymdforskarskolan och andra saker (Rays, föreningsengagemang, osv) ha bidragit till att just du blev utvald?
RSI är ett tillfälle då man får äran att åka till Massachusetts Insitute of Technology i Boston, USA. Under de sex veckorna där kommer man att få genomföra ett forskningsprojekt tillsammans med en professionell forskare. Det är till stor del tack vare händelserna förra sommaren som jag fick erhålla detta stipendium. Under sommaren 2017 deltog jag i Rymdforskarskolan i Stockholm, samt genomförde ett forskningsprojekt vid KTHs institution för Rymd- och Plasmafysik. Där forskade jag, tillsammans med en lektor, om en interaktion mellan jordens magnetfält och solens magnetfält som kallas Flux Transfer Event. Detta var en mycket lärorik upplevelse, då fick lära mig mer om rymdfysik, programmering och även forskares arbetssätt. Då jag fick ett mycket gott intryck av detta forskningsprojekt ville jag fortsätta forska, vilket är en bidragande faktor till varför jag sökte till Research Science Institute.

Vad ska du gå göra på RSI? Berätta om ditt projekt och vilka förhoppningar du har inför sommaren. Vad ser du mest fram emot med sommaren?
Mitt forskningsprojekt kommer att handla om partikelfysik, mer specifikt om studien av ”jets”. Jets bildas vid kollisioner vid partikelacceleratorer och består av partiklar som hadroner och gluoner (bland annat protoner). RSI består dock inte enbart av forskning utan är även fullspäckat med andra evenemang. Utöver forskningen ser jag mest fram emot att få kunna träffa andra ungdomar intresserade av naturvetenskap. Att få träffa ungdomar från hela världen med samma intresse är ett exklusivt tillfälle som jag definitivt skulle vilja ta vara på. Då alla som deltar i RSI redan har mycket bakgrundskunskap tror jag att diskussioner med dem kan vara riktigt lärorika och roliga.

Vad är dina framtidsplaner efter RSI? Drömyrket?
Mitt absoluta drömyrke är att bli en forskare inom partikelfysik eller kosmologi. Jag tror att RSI kan hjälpa mig mot denna dröm genom att bland annat ge mig en djupare förståelse för forskarvärlden. Vem vet, jag kanske till och med träffar en framtida kollega där?

Vad är det med rymden som gör att det är så spännande och inspirerande, inte minst till intresse inom naturvetenskap generellt?
Jag har ingen speciell händelse som gjorde mig intresserad av astronomi, utan det har istället ökat gradvis. Jag har därför svårt att sätta ord på vad jag anser är det mest intressanta med rymden, men något jag gillar är hur nästan onaturligt det kan kännas. Universums storlek, galaxers rörelser och stjärnors livscykler kan låta som något ur en Fantasy-bok. Det jag gillar mest med partikelfysik är hur detta ämne lägger grunden till allt annat, eftersom det är studien av de mest fundamentala byggstenarna av allt i hela universum. En av de mest fascinerande sakerna med båda dessa ämnen är dock hur mycket som fortfarande är okänt. Det finns så många stora frågor som saknar svar, och tanken på att kunna bidra till lösningen på åtminstone en av dem motiverar mig till att fortsätta studera dessa ämnen.

Tack Simon, och lycka till i sommar!

Klicka här för att komma till del 2, med intervjun med Julia Berndtsson.

Vårutflykt till Sandvretens observatorium

Varje vår anordnar AU:s modersamfund, Svenska Astronomiska Sällskapet, en vårutflykt till något astronomiskt resmål i Sverige. Oftast går det till ett astronomiskt observatorium, och 2018 års vårutflykt var inget undantag. Fyra AU-medlemmar var med på årets resa till Sandvretens observatorium, som drivs av Uppsala Amatörastronomer, och här följer 17-åriga Julia Zdybeks skildring av dagen!

Svenska Astronomiska Sällskapet anordnade en vårutflykt till Uppsala Amatörastronomers (UAA) observatorium den 19 maj. Jag tyckte att det lät riktigt häftigt att få se på ett av Sveriges mer avancerade amatörobservatorier, så jag tog chansen och anmälde mig.

Vi möttes vid Uppsalas centralstation klockan 12.30, och jag märkte att deltagarna verkligen var av alla åldrar och från olika ställen. En jättehärlig tjej, Maryan, som jag snabbt lärde känna hade åkt ända från Köping för att komma dit! Folk var förväntansfulla, det var bra väder och jag hade hittat en kompis i min ålder så dagen började strålande.

Under bussresan till observatoriet berättade ledarna om när UAA startades och hur de själva på 80-talet hade byggt den första kupolen av plåt. Det var otroligt att tänka sig hur föreningen kunde födas av ingenting tack vare ett så stort engagemang. Jag småpratade lite med min nya kompis och snart var vi redan framme. Själva observatorieplatsen var som att vara nära en sommarstuga – ett litet berg mitt ute i det gröna, fast med flera teleskop som stod utspridda. Vi fick titta på två större teleskop medan en guide berättade om dem och svarade på frågor. Genom ett av teleskopen kunde man se Venus och månen, som var synliga trots dagsljuset. Många deltagare var enormt insatta och var väldigt öppna med att svara på frågor de med. Jag lärde mig bland annat om magnituder, vilket är en enhet för att mäta hur starkt ljuset från en himlakropp är sett från jorden. Jag fick höra så många coola saker denna dag att jag ärligt talat inte minns dem alla!

Visningen var avslappnad och man fick ströva omkring fritt, så det slutade med att jag och min kompis stod och pratade med en av guiderna och några astronomer. Jag lärde känna Mikael som inspirerade mig till att starta en astronomiförening på min skola. Nu är jag riktigt taggad på att sätta igång! Mot slutet av turen kikade vi också på bilder tagna genom teleskopet.

Klockan 14.40 började vi åka tillbaka och stannade kort på ett mysigt gårdsfik. Där fikade vi i solen pratade om astronomi och Astronomisk Ungdom. Jag blev allt ivrigare på att engagera mig och fick massor av tips. Väl framme vid Uppsala igen erbjöd sig Mikael och en annan deltagare, Adam, att visa mig och Maryan runt i staden. Resten av dagen turistade jag alltså i Uppsala, vilket var supertrevligt! Vi tittade på kyrkor, åt falafel och jag fick höra hur det var att plugga vid Uppsala universitet. Som grädden på moset fick vi åka in till Ångströmlaboratoriet och titta på ett annat, större teleskop (som var riktigt häftigt) innan vi var tvungna att skynda oss till Uppsala centralstation igen. Jag kom hem efter nio den dagen, men det var mer än värt det! Jag tror det bästa med utflykten var alla häftiga människor som jag träffade och den enorma inspirationen som jag är uppfylld av nu.

/Julia Zdybek

Årets Rymdresa går till Roque de los muchachos-observatoriet på La Palma!

Den 2-6:e juli är det dags för Rymdresan 2018 – Astronomisk Ungdoms sällskapsresa till La Palma för medlemmar 18-25 år gamla! Följ med till Europas största astronomiska observatorium på norra halvklotet, världens största optiska teleskop samt den klaraste stjärnhimmel som går att uppleva! Läs mer här och anmäl dig så fort som möjligt. 

I sommar är det återigen dags för en av Astronomisk Ungdoms häftigaste verksamheter; Rymdresan! En rymdresa är en sällskapsresa med astronomi- och rymdtekniktema för unga rymdintresserade som fyller mellan 18 och 25 år i år. Resan kan t.ex. gå till en astronomisk sevärdhet, studiebesök vid internationella rymdföretag, stora internationella teleskop eller andra rymdrelaterade resmål.

Rymdresan 2018 går till ön La Palma, Kanarieöarna, där vi framförallt kommer att besöka Roque de los muchachos-observatoriet. På 2400 meter över havet, på toppen av vulkanen, så ligger en av världens största samlingar av astronomiska observatorier. Där finns bl.a. det Svenska 1-m Solteleskopet (världens bästa solteleskop), Nordic Optical Telescope (2.6 m i diameter) och Gran Telescopio Canarias (världens största optiska teleskop med sina 10.4 meter i diameter). Förutom att besöka teleskopen så kommer vi att njuta av stjärnhimlen själva nattetid och se den bästa (mörkaste) natthimmel som går att uppleva i Europa, och då bl.a. se Vintergatan med blotta ögat, samt njuta av öns övriga naturområden, fantastiska mat och andra upplevelser.

Missa inte chansen att hänga med på en resa för livet! Detaljerat schema och anmälan hittar du här.

Foto av Vintergatan taget uppe på La Palmas bergstoppar!

Tack för en AU-kongress i sann AU-anda!

Den 20-22:a april gick Astronomisk Ungdoms årliga kongress av stapeln i Uppsala! Under helgen samlades medlemmar från hela Sverige för att diskutera Astronomisk Ungdoms verksamheter, framtid och utveckling, och så klart också för att umgås på tema rymden! På söndagen gick årsmötet av stapeln, där bland annat en ny förbundsstyrelse valdes. Här kan du läsa mer om vad som hände under denna fullspäckade AU-helg! Visst ses vi nästa gång?

Eftermiddagen den 20:e april anlände ett 40-tal medlemmar från hela Sverige till en gymnasieskola i Uppsala, där boendet var förlagt under Astronomisk Ungdoms AU-Kongress 2018. Kvällen inleddes med registrering, lära känna-lekar och umgänge, och avslutades med en god middag på en mysig, närliggande pizzeria som uppladdning inför den fullspäckade rymdhelg som väntade. Stämningen i Astronomisk Ungdom är oslagbar, och denna helg var inget undantag. Medlemmar brukar uttrycka hur fantastisk känslan av att dyka upp på en AU-helg är – den välkomnande atmosfären i Astronomisk Ungdom är verkligen påtaglig och det är alltid lika roligt att träffa goda vänner och lära känna nya taggade rymdentusiaster under våra evenemang! Om du som läser detta inte deltagit i någon nationell verksamhet ännu är du oerhört varmt välkommen på nästa AU-evenemang, du kommer inte att ångra det!

Lördagen inleddes med en femkamp på vägen till Ångströmlaboratoriet, Uppsala

Anders Eriksson gav en uppskattad föreläsning kometjägaren Rosetta.

universitet. I lag byggde deltagarna Mars-strövare, tävlade i rymdhistoria, spelade in egna filmer och designade AU-loggor i naturen. Väl framme på Ångström var det dags att diskutera propositioner och idéer inför årsmötet som skulle äga rum dagen därpå. Förbundsstyrelsen fanns självklart på plats och presenterade sitt arbete under året och tog del av medlemmarnas idéer och tankar inför framtiden. AU utvecklas som vanligt i raketfart och mycket är på gång inför framtiden!

Efter en fantastisk lunch var det sedan dags för rymdföreläsning med professor Anders Eriksson, Uppsala universitet, som engagerat och glatt pratade om sitt arbete med kometjägaren Rosetta. Därefter fick vi besök av Johanna, som höll en föreläsning på tema psykisk ohälsa. Hållbart engagemang, inkludering och förståelse för varandra är någonting som vi i Astronomisk Ungdom värnar extra mycket – det ideella engagemanget som våra medlemmar uträttar för det unga Rymdsverige är ovärderligt, och det är jätteviktigt att man mår bra, har kul och känner sig välkommen under tiden. Stort tack till Johanna för en insiktsfull, viktig och lärorik föreläsning.

Hatai Buekuson tar emot AU-medaljen som tack för sitt arbete som arrangör under Astronomiläger 2016.

På kvällen var det sedan äntligen dags för Astronomisk Ungdoms traditionsenliga

finmiddag! I finkläder och med humöret på topp samlades kongressens deltagare i en vacker sal på Värmlands nation, där det bjöds på tre-rätters finmiddag, sång, fina tal, spex och härlig underhållning. Stämningen var som vanligt oerhört fin, som den alltid är i Astronomisk Ungdom, och därför var det extra roligt när det äntligen var dags för kvällens höjdpunkt – medaljceremonin! Astronomisk Ungdom delar varje år ut förtjänstmedaljer med vackra rymdmotiv till samtliga medlemmar som engagerat sig ideellt i våra verksamheter under året. Medlemmar avtackades en efter en för sitt fantastiska engagemang i verksamheter som läger, Rymdpodden, Rymdforskarskolan, Knut Lundmark-dagarna och flera andra projekt som Astronomisk Ungdom anordnat 2017 och 2018. Förtjänstmedaljerna delas ut av förbundsstyrelsen och är Astronomisk Ungdoms sätt att visa uppskattning för allt fantastiskt engagemang som finns i vår organisation. Stort tack till samtliga ungdomar som engagerar sig i Astronomisk Ungdom och ger unga med rymdintresse en fantastisk gemenskap som inte hade funnits annars. Det ni gör är ovärderligt!

Den stjärnklara kvällen avslutades med observationer långt in på sena natten. Det kanske är det absolut bästa med Astronomisk Ungdoms nationella sammankomster – känslan av att stå under stjärnorna, umgås och diskutera rymden med 40-50 andra ungdomar som är lika fascinerade av rymden som en själv är oslagbar!

Avgående förbundsordförande Jennifer Andersson öppnar årsmötet 2018.

På söndagen var det så dags för årsmöte. Det inleddes med att förbundsordförande Jennifer Andersson visade AU:s fantastiska reklamfilm, ft Christer Fuglesang, för hela stämman. Har du inte sett den än så kan du se den här! Dessutom fick medlemmar som engagerat sig i årets projektgrupper intyg för sitt engagemang – att engagera sig ideellt är en merit som de kommer att ha nytta av i framtiden. Under årsmötet beslutades bland annat att AU ska kunna anta distrikt, och ett idéprogram fyllt av medlemmarnas åsikter på rymdpolitikområdet klubbades. Under årsmötet valdes också en ny förbundsstyrelse bestående av Måns Holmberg (förbundsordförande), Josefin Karlsson (vice ordförande), Hugo Kvanta (skattmästare), Edvin Lindkvist (ständig sekreterare), Filippa Larsson (ledamot) och Robin Djerv (ledamot). Klicka här för att lära känna de fantastiska eldsjälar som kommer att leda AU:s strategiska utveckling under den kommande mandatperioden!

Stämman fylldes av trevliga och positiva diskussioner kring rymdpolitik och AU:s framtid och utveckling. Stort tack till alla deltagare som gjorde AU:s årsmöte 2018 till en oerhört trevlig, föredömlig och givande tillställning där många bra beslut kring AU:s framtid fattades! Nu kör vi – det kommande året kommer att bli fantastiskt! Vi önskar den nytillträdda förbundsstyrelsen ett stort lycka till och ser fram emot ett fantastiskt år i Astronomisk Ungdom tillsammans med er! Vi riktar också ett stort tack till avgående förbundsordförande Jennifer Andersson och avgående styrelseledamöterna Elias Waagaard, Louise Fischer, Theresia Hestad och Tara Zohrevant.

Hela gänget samlade för en trevlig och underhållande middag i sann AU-anda!

 

Astronomisk Ungdoms nya förbundsstyrelse! Från vänster: Robin Djerv (ledamot), Josefin Karlsson (vice ordförande), Måns Holmberg (förbundsordförande), Filippa Larsson (ledamot), Hugo Kvanta (skattmästare), Edvin Lindkvist (ständig sekreterare).

Space Generation Advisory Council

Astronomisk Ungdom verkar inom Sverige med att främja intresset för rymden bland unga, påverka politiken på rymdområdet, vara ett nätverk för unga rymdintresserade, och mycket annat. Men vad finns internationellt? Ett sådant nätverk är Space Generation Advisory Council, SGAC, och i det här inlägget skriver de två nuvarande svenska kontaktpersonerna Hannah Petersson och Terese Svensson om just SGAC, vad de gör och hur du kan gå med!

Vill du ha möjlighet att engagera dig internationellt i världens största organisation för studenter och unga inom rymd? Vi jobbar med allt från att rådge FN i rymdfrågor till att anordna konferenser, workshops och analoga rymduppdrag! Att bli medlem i Space Generation Advisory Council är helt gratis och man kan vara hur passiv eller aktiv man vill. Mer information om organisationen och hur man blir medlem kan hittas på vår hemsida och vid frågor är ni varmt välkomna att kontakta oss svenska kontaktpersoner genom att mejla till hannah.petersson@spacegeneration.org och terese.svensson@spacegeneration.org. Gå också med i vår svenska facebookgrupp!

/Hannah & Terese

Knut Lundmark-dagarna 2017

I april gick vår allra första upplaga av Knut Lundmark-dagarna av stapeln i Stockholm! Knut Lundmark-dagarna är inspirationsdagar i astronomi och rymdteknik för gymnasieelever, där två heldagar fylls av föreläsningar, laborationer och sociala aktiviteter. Här kan du läsa vad deltagaren Elin Johansson från Luleå gymnasieskola har att berätta om sin upplevelse av att delta i Knut Lundmark-dagarna. 

Under en helg i början av april samlades 19 gymnasieelever på AlbaNova i Stockholm för att delta i den allra första upplagan av Knut Lundmark-dagarna. Alla var fyllda av förväntan och många hade rest långt för att kunna delta, allt från Gällivare i norr till Malmö i söder. Själva konferensen är uppkallad efter den svenske astronomen Knut Lundmark som gjort ett enormt intryck i Sveriges astronomihistoria. Syftet med dagarna är därför att informera och inspirera ungdomar till att vilja utbilda sig inom fysik och teknik med anknytning till rymden. Under dessa två intensiva dagar fick vi som deltog möjlighet att lära oss mer om rymden genom spännande och intressanta föreläsningar och laborationer. Det var dessutom ett perfekt sätt att lära känna andra människor med liknande intressen och få nya vänner.

Deltagarna anlände till AlbaNova på morgonen fredagen den 6 april och redan då inleddes de första aktiviteterna. Först blev alla försedda med anteckningsmaterial samt namnbrickor för att sedan lyssna på en inledande föreläsning där den första aktiviteten beskrevs. Vi delades in i tre grupper och fick uppgiften att lösa ett påhittat mysterium. Det hade nämligen skett ett mord och Johannes Kepler hade hittats död. Det var därför nödvändigt att förhöra hans fyra barn Anders Ångström, Andrea Ghez, Tycho Brahe och Vera Rubin för att ta reda på vem den skyldige var. Efter intensiva förhör skulle sedan de tre grupperna presentera sina teorier. En grupp hade lyckats lösa mysteriet helt korrekt och belönades därför med välförtjänt godis.

Därefter var det dags för konferensens första föreläsning. Den hölls av Dr. Jón Gudmundsson som berättade om SPIDER och den kosmiska bakgrundsstrålningen. Innan resten av föreläsningarna kunde fortsätta var det dock tid för lunch i AlbaNovas matsal. Mätta och fulla av ny energi återvände vi till föreläsningssalen där det var dags för Dennis Alps presentation om exoplaneter och supernovor. Sedan lyssnade vi på fler intressanta föreläsningar av Anders Nyholm och Dr. Dan Kiselman, som bland annat berättade om Knut Lundmark samt solen och dess faror. Eftermiddagens alla föreläsningar avslutades sedan på topp med konferensens egen projektledare Mikael Ingemyr som pratade om exoplaneter som gymnasiearbete.

Dagens aktiviteter på AlbaNova avslutades med en tipspromenad där det par som lyckats bäst belönades med godis. Det var sedan dags att lämna AlbaNova för att istället bege sig till hotellet för incheckning. Därefter fick vi tid att förbereda oss och byta om inför middagen. Konferensmiddagen ägde rum på Restaurang Mongolia Djingis Khan och utgjordes av en fantastisk asiatisk buffé. Kvällen bestod fortsättningsvis av god mat, trevligt sällskap och intressanta diskussioner, innan det var dags att gå tillbaka till hotellet.

Lördagen inleddes tidigt med en ordentlig hotellfrukost för att orka med dagens spännande aktiviteter. Det första som stod på schemat var en intressant föreläsning om kosmisk strålning av Dr. Oscar Larsson. Nästa aktivitet ägde rum i Vetenskapens Hus och var en laboration om myoner. Med hjälp av en myondetektor är det nämligen möjligt att undersöka och utföra beräkningar på dessa partiklar. Efter lunch utfördes sedan ytterligare en laboration, som den här gången hade temat exoplaneter. Halva gruppen utförde beräkningar med hjälp av dopplerspektroskopi, medan den andra halvan använde sig av transitmetoden för att studera exoplaneter.

Laborationen var Knut Lundmark-dagarnas sista aktivitet, och det skulle snart bli dags att säga hejdå. Men innan dess hölls en kort informerande presentation om förbundet Astronomisk Ungdom av vice förbundsordförande Elias Waagaard. Konferensen avslutades därefter och alla lämnade AlbaNova för att påbörja sin resa hemåt.

Under min hemresa reflekterade jag över de två dagar som just passerat och jag kände mig så glad att jag fått chansen att uppleva detta. Tack vare Astronomisk Ungdom har jag fått möjligheten att delta i den här typen av fantastiska aktiviteter, och dessutom har jag lärt känna några av mina bästa vänner. Så om du som läser det här funderar på att gå med i Astronomisk Ungdom eller delta i aktiviteter som till exempel Knut Lundmark-dagarna, tveka inte! Det är värt varenda sekund!

/Elin

Astronomisk Ungdom är tacksamma för det generösa stödet till projektet ifrån institutionen för astronomi vid Stockholms universitet, Vetenskapens hus, samt Unga Forskare Stockholm.

Idag skrevs rymdhistoria – Regeringen har lagt en rymdstrategi!

Den 9:e maj presenterade regeringen äntligen sin rymdstrategi, under en presskonferens hos Rymdstyrelsen i Solna! Astronomisk Ungdoms Cornelia Ekvall, tillika frilansreporter för Populär Astronomi, var på plats under presskonferensen. Här kan du läsa hennes berättelse och reflektioner över den nya strategin. Bland annat innehåller strategin en del fokus på ungdomars möjligheter i rymdbranschen, något som vi i Astronomisk Ungdom tycker är särskilt viktigt. 

Idag, den 9:e maj, presenterade regeringen sin rymdstrategi på Rymdstyrelsens huvudkontor i Solna. Äntligen har Sverige gemensamma mål att sträva efter i sin rymdverksamhet! Dessutom, enligt kapitel 5 i skrivelsen, är ett av de strategiska målen att satsa på unga med rymdintresse. I skrivelsen presenterar regeringen en nationell strategi ”med långsiktiga strategiska mål för att stärka denna och de insatser som regeringen avser göra för att arbeta mot målen”, som det står på framsidan av skrivelsens rapport [1]. Däremot bör det noteras ändringen från strategi till skrivelse; det regeringen presenterade är en skrivelse.

Det var många som pustade ut av lycka när det bekräftades att rymdstrategin skulle presenteras idag av vår rymdminister Helene Hellmark Knutsson (S). Som vi har fått vänta! 2013 började det diskuteras om Sverige behövde en strategi, 2014 inleddes en utredning och 2018 presenterades slutligen strategin. Presskonferensen går att se på Rymdstyrelsens Youtube-kanal, och Populär Astronomi [2] har sammanfattat strategin såhär:

Helene Hellmark Knutsson presenterar strategin. Bild: Cornelia Ekvall

  • Se över den svenska rymdlagen, för att förbereda för samarbete för att kunna möjliggöra privata investeringar.
  • Esrange ska förberedas för eventuella satellituppskjutningar, för med utbyggnad av testbädd för uppskjutningar. ”Det handlar om miljardinvesteringar”, säger ministern.
  • Rymdverksamheten ska bidra till att de globala hållbarhetsmålen uppnås, främst genom användning av satellitmätningar relaterade till klimat, världshaven, skogar med mera.
  • Rymdstyrelsen och Vetenskapsrådet ska samarbeta med att uppmuntra intresse för rymden bland framförallt unga och på skolor. Dessutom siktar man på en jämställd svensk rymdsektor: Sverige bör vara ett ”föregångsland vad gäller likvärdiga möjligheter för både kvinnor och män att satsa på en karriär inom rymdverksamhet”.
  • Öka myndigheters uppdras att samarbeta om att skaffa en rymdlägesbild (så kallad Space Situational Awareness) – det vill säga bättre kunskap om vad som finns i den jordnära rymden och hur läget förändras. Detta för att bättre kunna skydda mot till exempel solstormar och farligt rymdskrot från satellitkrockar.

Rymdstrategin sammanfattades i denna broschyr med titel ”En strategi för svensk rymdverksamhet”. Bild: Cornelia Ekvall

Om än det roligaste för oss inom Astronomisk Ungdom måste vara kapitel 5: ”Rymdverksamhet öppnar karriärvägar för både kvinnor och män” där ett av de tre strategiska målen berör oss unga med mål att inspirera fler att söka ”tekniska och naturvetenskapliga utbildningar på gymnasienivå och högskolenivå” (1). Det ska bli spännande att se vart detta tar vägen och om regeringen får upp en rymddebatt. Håll utkik i nästa nummer av Populär Astronomi då det kommer vara ett stort inslag om rymdpolitik!

Glöm inte heller att det är vi som styr politiken och nu när regeringen har en skrivelse är det lättare att för oss som icke-politiker att debattera om för- och nackdelar, samt uttrycka våra åsikter om olika satsningar mm. Vi måste vilja debattera rymdfrågor om regeringen ska vilja ta sig tid att göra detsamma.

Källförteckning:
(1) 
Regeringens Skrivelse 2017/18:259, En strategi för svensk rymdindustri
(2) Populär Astronomi, Regeringens Rymdstrategi

Pssst: om du är nyfiken på vad Astronomisk Ungdom gör på rymdpolitikområdet ska du titta på vårt idéprogram som klubbades under årsmötet 22:a april 2018. Idéprogrammet sammanfattar Astronomisk Ungdoms åsikter på rymdpolitikområdet. Med det vill vi göra unga rymdintresserades röst hörd, och vi har bland annat skickat ett brev till rymdministern inför strategin som nu har tagits fram. 

Möt Måns Holmberg, Astronomisk Ungdoms nya förbundsordförande

Möt Måns Holmberg, Astronomisk Ungdoms nya förbundsordförande, i denna spännande intervju! Under AU-kongressen 2018, som gick av stapeln den 20-22:a april, valdes en ny förbundsstyrelse med fysikstudenten Måns Holmberg i spetsen. Här berättar han om sig själv, sitt rymdintresse och sina visioner för Sveriges coolaste ungdomsförbund.

Vem är du?
– Jag heter Måns Holmberg och är 24 år, bor i Uppsala men är uppvuxen i Dalarna. Jag studerar fysik med inriktning på teoretisk partikelfysik vid Uppsala Universitet. Som person är jag nyfiken och vill veta hur saker fungerar. På fritiden engagerar jag mig ideellt som ledamot i Unga Forskares styrelse och nu även som förbundsordförande i Astronomisk Ungdom. Andra intressen jag har är matlagning, dykning och astrofoto.

Hur har din resa i Astronomisk Ungdom sett ut?
– Min resa i Astronomisk Ungdom började på Ungdomens Star Party (USP) 2013, den första träffen AU anordnade, där jag blev invald i styrelsen som ledamot. Vi passerade då 100 medlemmar, vilket då var väldigt stort. Jag var ledamot i 2 år där jag bland annat anordnade USP 2014. Därefter började studierna ta mycket tid och jag slutade därav med mycket ideellt arbete, men viljan att engagera sig i AU lämnade mig aldrig. Sommaren 2017 var jag även handledare på Rymdforskarskolan i Stockholm. Idag är vi över 3000 medlemmar, jag är nybliven förbundsordförande och kan inget annat än att känna en otrolig tacksamhet över detta förtroende, samt en stor stolthet över vad AU har åstadkommit sedan uppstarten för 5 år sedan.

”Vi har världens coolaste intresse och vi är inte blyga för att visa det!”

Vad är det bästa med Astronomisk Ungdom?
– Det bästa med AU är gemenskapen och engagemanget hos alla aktiva, samt att Astronomisk Ungdom bidrar med ett forum där alla kan dela sitt rymdintresse och bli positivt bemötta. Vi har världens coolaste intresse och vi är inte blyga för att visa det!

Varför engagerar du dig i Astronomisk Ungdom och vad är dina visioner för framtiden?
– Efter att ha lagt mycket ideellt arbete på is under mina studier, tändes gnistan igen när jag var handledare på Rymdforskarskolan i Stockholm 2017. Det påminde mig om att AU verkligen gör skillnad i människors liv och hur viktigt det är att bidra med gemenskap. Nu vill jag fortsätta med det, som förbundsordförande. Min vision är att alla ungdomar (i Sverige) med ett rymdintresse ska ha tillgång till AU och därigenom få möjligheten att utveckla sitt intresse och träffa andra likasinnade människor. Det ska inte spela någon roll vilken bakrund man har eller var man bor. Ingen med ett rymdintresse ska behöva känna sig utanför. Jag vill även se mer astronomiundervisning i skolan, bidra till mindre vetenskapsförnekelse i samhället, samt vara med och utveckla Sveriges rymdpolitik!

Vad kommer ditt rymdintresse ifrån och vad tycker du är det coolaste med rymden?
– Jag har svårt att tilldela ett specifikt minne då mitt rymdintresse först uppstod, då det känns som att det alltid funnits med mig. Mitt intresse för rymden har dock strikt vuxit med tiden, i samband med min ökade förståelse för fysik. Men till skillnad från ren fysik, som till största delen består av abstrakta matematiska uttryck, är rymden även otroligt vacker. Vem har inte kollat upp på vintergatan en decembernatt och förundrat sig över vad vår plats i universum är? Det coolaste med rymden måste ändå vara att vi är gjorda av stjärnstoft, eller det faktum att fotoner, universums informationsbärare, inte upplever tid. De föds och dör på samma gång, men kan ändå färdas flera miljarder ljusår!

Arkiv