Nyheter

Brev till rymdministern inför den nationella rymdstrategin

Sveriges regering har gått ut med att de snart kommer att presentera en nationell rymdstrategi för Sverige. Det tycker vi i Astronomisk Ungdom är bra, men dess innehåll är helt avgörande för just hur bra. Därför har förbundsstyrelsen formulerat ett brev till det statsråd i regeringen som har ansvar för frågan, nämligen rymdminister Helene Hellmark Knutson (S). Brevet går både att läsa i detta inlägg nedan, eller läsas från det inskannade signerade originalet här: Brev till rymdministern (PDF)

Bästa rymdminister Helene Hellmark Knutsson,

Med anledning av den annalkande nationella rymdstrategin vill vi, förbundsstyrelsen i Astronomisk Ungdom, förmedla vikten av en ambitiös och bred rymdpolitisk strategi för Sverige.

De allra flesta människor har en inneboende förundran över och nyfikenhet på universum, och rymdintresset hos Sveriges barn och ungdomar är större än kanske någonsin förr. Vi representerar 3200 medlemmar i 24 medlemsföreningar över hela landet, och vi har alla stora förväntningar och förhoppningar på den rymdstrategi för Sverige som regeringen aviserat. Vårt intresse för rymdfrågor, som vi tror delas av rymdministern och regeringen, grundar sig i flera faktum. Ett av dessa är att undervisning i astronomi och rymdfart i skolan inspirerar ungdomar mer effektivt än något annat till högre studier inom naturvetenskap och teknik generellt. Dessutom kan rymdforskning ge svar på några av de mest grundläggande frågorna vi människor kan ställa oss, och rymdindustrin är en basindustri i det moderna samhället som står för en infrastruktur som vi är helt beroende av idag. Slutligen är rymdfart och i synnerhet bemannad rymdfart viktiga för människans framtid på lång sikt.

Därmed finns det tydliga incitament att ta rymdpolitik på allvar och för regeringen att sätta en ambitiös målsättning för Sveriges engagemang på området. Från Astronomisk Ungdoms sida vill vi att regeringen genom ekonomiska styrmedel gör följande satsningar:

  • Fler svenska astronauter. Få saker inspirerar barn och unga att söka en karriär inom naturvetenskap och teknik så mycket som astronauter. De pengar som Sverige genom Rymdstyrelsen satsat på ESA:s bemannade program, och som resulterat i den nationalhjälte som är Christer Fuglesang, har återbetalat sig många gånger om. Vi ser idag en Fuglesang-generation på Sveriges gymnasier, universitet och högskolor, helt analog till den Apollo-generation som månprogrammet gav upphov till i USA, vilket är precis vad Sverige behöver i dagens och morgondagens globaliserade och kunskapsintensiva värld.
  • Utveckla förmågan att skjuta upp små satelliter i omloppsbana från Esrange. Det finns en marknad och efterfrågan på denna tjänst, och med Esranges långa erfarenhet och unika läge finns en stor möjlighet till lönsamma affärer och gynnsamma effekter även på andra håll. Men det bygger på att investeringen i denna förmåga görs nu, innan konkurrensen i marknadssegmentet blir för hård att slå sig in på. Sverige har möjlighet att skapa ett komplett ekosystem för rymdforskning, där utveckling av instrument, konstruktion av satellitplattform, uppskjutning till omloppsbana, samt forskning, allt sker inom Sverige.
  • Stötta rymdrelaterade startups, främja entreprenörskap inom rymdbranschen och förenkla regelverket. Rymdsektorn är en bransch inom näringslivet som kommer att bli allt större och viktigare globalt, och därför är det viktigt att Sverige inte bara hänger med, utan också ligger i framkant. Allt från små appar som utnyttjar satellitdata till nya innovativa och återanvändningsbara bärraketer för lätta nyttolaster är affärsidéer som kan bidra till att bygga Sverige starkt i framtiden.
  • Öka anslagen till Rymdstyrelsen och andra aktörer som bedriver eller finansierar rymdforskning, såsom ESA, ESO, Vetenskapsrådet och FOI:s rymdgrupp. Det är viktigt med stabil finansiering av grundforskning på rymdområdet för att möjliggöra långsiktiga och ambitiösa forskningsprojekt. Exempelvis bör forskning kring potentiella hot från rymden mot samhällets infrastruktur, såsom rymdskrot, solstormar eller asteroider på kollisionskurs med jorden, bedrivas i större utsträckning.
  • Uppdra Rymdstyrelsen att i högre grad finansiera projekt i det unga civilsamhället. Det är strategiskt viktigt med satsningar som tar tillvara på det utbredda rymdintresset hos barn och unga. Prognoser säger att det kommer att råda akut brist på naturvetare och ingenjörer i framtiden, och nyttan blir därför uppenbar av att ta vara på ungas fascination för rymden för att effektivt väcka intresse även för naturvetenskap, teknik och matematik generellt. Fördelarna med att involvera målgruppen och genomföra ungdomssatsningar genom det unga civilsamhället är också påtagliga, och utbytet av sådana effektiva satsningar är stort.

Ovanstående satsningar kräver ekonomiska resurser, men det finns också viktiga satsningar som kan genomföras med enkla ändringar i lag och policy. Två sådana satsningar är:

  • Att uppdatera Sveriges lagstiftning på rymdområdet. Det behövs idag modern lagstiftning för exempelvis begränsning av rymdskrot, reglering av gruvdrift och annat nyttjande av asteroider och andra himlakroppar, regler kring rymdturism, begränsning av ljusföroreningar i naturen, samt allmänna rättigheter och skyldigheter för företag och individer på rymdområdet.
  • Att Sverige ska verka för att revidera internationella rymdavtal. De avtal för yttre rymden som idag finns är utdaterade och har inte uppdaterats i takt med den teknologiska utvecklingen. Om avtalen ska ha en reell betydelse behöver de vara utformade i enlighet med den tid i vilken de ska gälla. Sverige behöver stå bakom internationella avtal som är anpassade för den nya tidens rymdverksamhet där även enskilda företag, inte bara stater som förr, utgör betydande aktörer.

Utöver ovanstående centrala satsningar finns utrymme för regeringen att föreslå en rad övriga reformer. Exempel på sådana satsningar är att öka mängden astronomi och rymdteknik i grundskolans och gymnasiets kursplaner i naturvetenskap, fysik och teknik, för att bättre förbereda kommande generationer inför framtidens utmaningar i ett teknologiskt samhälle som är allt mer beroende av rymdbaserad infrastruktur. För att ytterligare möta den accelererande utvecklingen skulle samhället också behöva lagstiftning för ljusskyddade naturområden och för att minska ljusföroreningar i Sverige generellt. Dessutom är ett större åtagande på hela rymdområdet på europeisk nivå eftersträvansvärt, där Sverige exempelvis bör verka för en europeisk återanvändningsbar raket för tunga satelliter för att kunna konkurrera med de växande kommersiella rymdföretagen och minska kostnaderna för den europeiska rymdverksamheten.

Rymden har visat sig vara en växande framtidsbransch, och genom att redan nu ta fram en tydlig och handlingskraftig rymdstrategi kan Sverige få en betydande roll i denna utveckling. Att inkludera civilsamhället och genomföra satsningar som inspirerar barn och unga till naturvetenskapliga och tekniska områden ger även positiva efterverkningar för hela samhället och framtida generationer. Det gynnar alltså Sverige på flera sätt, och utbytet av sådana satsningar har visat sig vara betydande.

Med detta brev hoppas vi framföra vikten av en konkret och ambitiös rymdstrategi som ger Sverige möjlighet att nå sin fulla potential på rymdområdet. Denna strategi har potential att påverka Sveriges plats i rymden och världen på såväl kort som lång sikt. Tillsammans med våra 3200 medlemmar och 24 medlemsföreningar ser vi fram emot att ta del av den kommande rymdstrategin, och vara en del av Sveriges rymdpolitiska samtal idag och i framtiden.

Å Astronomisk Ungdoms vägnar,

Jennifer Andersson, förbundsordförande
Elias Waagaard, vice ordförande
Tara Zohrevand, ständig sekreterare
Louise Fischer, skattmästare
Theresia Hestad, kommunikatör

Vill du sitta i Astronomisk Ungdoms förbundsstyrelse 2018/2019?

Den 22:a april är det dags för Astronomisk Ungdoms årsmöte, och då ska bland annat en ny förbundsstyrelse väljas. Nu drar valberedningen igång sitt arbete med att sätta ihop en förbundsstyrelse som kan leda Astronomisk Ungdom in i framtiden på bästa möjliga sätt. Kanske är det just du som sitter i nästa styrelse? 

Perioden för att kandidera till förtroendeposter inom Astronomisk Ungdom har nu startat! Om du är intresserad av att exempelvis arbeta som styrelseledamot nästa verksamhetsår så är du varmt välkommen med en kandidatur. Vi söker en ny förbundsordförande och förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning. Sista dag att skicka in en kandidatur är 11:e mars.

Sittande förbundsstyrelse verksamhetsåret 2017/2018. Kanske sitter just du i nästa års styrelse?

Förbundsstyrelsen i Astronomisk Ungdom arbetar med att utveckla förbundet med långsiktighet i fokus och jobbar hårt för att 2018 ska bli det bästa året hittills, och för att alla år därefter ska bli ännu bättre! Snart kommer valberedningen att påbörja sitt arbete med att sätta ihop ett förslag till nästa förbundsstyrelse, som ska väljas under årsmötet den 22:a april. Kanske är det just dig vi söker? Som ledamot är du med och ansvarar för den strategiska utvecklingen av ett stort ungdomsförbund som utvecklas i raketfart. Du ansvarar bland annat för kansliets personal, över 25 medlemsföreningar och flera stora nationella projekt, och leder tillsammans med övriga styrelsen Sveriges coolaste ungdomsförbund in i framtiden. Tveka inte att skicka in en kandidatur om du tycker att det låter som en utmaning som passar dig!

Vad innebär uppdraget?
Förbundsstyrelsen i Astronomisk Ungdom arbetar uteslutande med strategiska frågor (vill du anordna verksamheter, skriva rymdartiklar, arbeta med våra sociala medier eller annat operativt är du varmt välkommen att kontakta kansliet eller leta efter ett passande uppdrag här). Som förbundsstyrelseledamot arbetar du med visioner kring förbundets utveckling och framtid och ser till att förbundet utvecklas och byggs upp på ett sätt som är tryggt, stabilt och långsiktigt hållbart. Du överser arbetet med den dagliga verksamheten, som sköts av kansliets personal och alla ideellt aktiva i våra projekt. Som ledamot i förbundsstyrelsen är du arbetsgivare med yttersta ansvar för kansliets arbete. Uppdraget är ideellt och pågår fram till nästkommande årsmöte. Att sitta i förbundsstyrelsen är både roligt och givande, du får vänner för livet och arbetar på ett tydligt sätt för att ge barn och unga i Sverige möjligheter att utveckla sitt rymdintresse. Uppdraget är även ett bra sätt att utvecklas som person och skaffa nya färdigheter som du kommer att ha nytta av i många olika sammanhang.

Uppdragsbeskrivningen till uppdragen som förbundsordförande och förbundsstyrelseledamot finns här:

Om du har några frågor kring vad det innebär att sitta i Astronomisk Ungdoms förbundsstyrelse ska du inte tveka att kontakta sittande styrelseledamöter och ställa frågor om uppdraget (kontaktuppgifter finns här). Du kan också ställa frågor till kansliet på kansli@astronomiskungdom.se och till valberedningen på valberedning@astronomiskungdom.se.

Såhär gör du för att kandidera

Kandidera till förtroendeposter görs via denna länk. Sittande styrelseledamöter som vill sitta kvar i förbundsstyrelsen ännu en mandatperiod ska istället kandidera här. Om du vill komma med förslag på någon som du tror skulle passa för någon av posterna, kan du skicka in en nominering via denna länk.

Formulären för att kandidera är öppna fram till 11:e mars 2018, men skicka gärna in era kandidaturer så snart som möjligt. Vid frågor är det bara att kontakta valberedningen via valberedning@astronomiskungdom.se.

Med vänlig hälsning,
Valberedningen

Anmäl dig till Marsresan 2018 – en astronomiresa till Danmark för dig mellan 13 och 19 år

Gör dig redo för Marsresan 2018, en fullspäckad astronomiresa för dig mellan 13 och 19 år! Årets resa går till Møn og Nord i Danmark och anordnas tillsammans med våra danska vänner i Astronomisk Ungdom DK. Anmäl dig senast 11:e mars.

Under våren 2018, då luften blivit varmare och stjärnorna vackrare, tar Marsresan 2018 fart. Under en helg den 23-25 mars samlas i Lund medlemmar från Astronomisk Ungdom tillsammans med medlemmar från Astronomisk Ungdom DK. Under en kväll åker vi över till Møn og Nord i Danmark för att stjärnskåda i nordens första certifierade Dark Sky Park. Under Marsresan får du chansen att träffa andra rymd- och astronomiintresserade ungdomar från inte bara hela Sverige, utan även Danmark. Tillsammans lär vi oss mer om astronomi, observerar stjärnhimmeln och deltar i lägeraktiviteter. Inga särskilda förkunskaper krävs för att delta – du behöver bara vara taggad på att lära dig mer om astronomi och ha kul tillsammans med andra med samma intresse.

Höjdpunkter

  • Besöka Møn og Nord – Skandinaviens första certifierade Dark Sky Park!
  • Utflykt till Planetariet i Lund
  • Internationellt samarbete med Astronomisk Ungdom DK
  • Besöka Tycho Brahe observatoriet
  • Tävlingar och mycket annat skoj!

Vem kan delta
Alla som är runt 13 – 19 år och medlemmar i Astronomisk Ungdom, eller Astronomisk Ungdom DK, kan delta på lägret. Om detta inte passar in på dig, och du vill ändå delta, skicka ett mail till oss och förklara dina omständigheter. Om du inte redan är medlem kan du bli det gratis här. För att delta krävs inga särskilda förkunskaper – är du taggad på att lära dig mer om rymden och ha kul tillsammans med andra med samma intresse ska du absolut delta, oavsett tidigare erfarenheter.

Mer information och anmälan hittar du här.

 

Har du sett Vintergatans band på himlen? Det kan man göra om himlen är stjärnklar och tillräckligt mörk.

Simon, Elin, Fabian och Matilda deltog i ESO Astronomy Camp

Vår moderorganisation, Svenska Astronomiska Sällskapet, delar varje år ut ett heltäckande resestipendium som ger en svensk gymnasieelev mellan 16 och 18 år möjligheten att delta i ESO Astronomy Camp i Italien. I år reste fyra svenskar till det fullspäckade astronomilägret bland bergen, med det intressanta temat ”Distances in the Universe”. Här kan du ta del av deras reseberättelser!

Varje år går det fullspäckade astronomilägret ESO Astronomy Camp av stapeln i de vackra Italienska alperna i januari. I år deltog inte mindre än fyra svenskar i det häftiga och lärorika lägret! Här berättar tre av deltagarna, Fabian Lundell, Elin Hermann och Simon Thor, om sina upplevelser under lägret. Håll utkik på vår hemsida och i kommande medlemsbrev om du själv är mellan 16 och 18 år och sugen på att delta i 2019 års ESO Astronomy Camp i Alperna, dit du har chansen att vinna ett heltäckande resestipendium!

Jag och Sebastião Miranda från Portugal (vänster). Diskussionerna med honom var väldigt givande.

 

Simon Thor – Vinnare av Svenska Astronomiska Sällskapets resestipendium

Jag heter Simon Thor och hade den stora äran att ta emot Svenska Astronomiska Sällskapets stipendium för ESO Astronomy Camp 2017. Lägret hölls vid “the Astronomical Observatory at the Autonomous Region of the Aosta Valley”, i Alperna i Italien. Där samlades 54 gymnasieelever sfrån över 15 länder, allt från Portugal till Brasilien till USA. Lägret bestod av föreläsningar, observationer med teleskop och sociala aktiviteter. Temat på lägret var ”distances in the Universe”, och många av föreläsningarna handlade därför om hur man mäter avstånd i rymden. Det var verkligen fascinerande att få lära sig i detalj hur man mäter avstånd till stjärnor och galaxer.

Teleskopen vid observatoriet som vi använde för att observera bland annat stjärnor .

Observationerna var också intressanta, särskilt då det var första gången jag använde ett teleskop. Vi tittade på stjärnor, galaxer, nebulosor och planeter, och upplevelsen gjorde att man nästan glömde bort att det var -10 grader och att tårna höll på att domna bort.

Det roligaste med ESO Astronomy Camp var dock att man kunde träffa så många astronomiintresserade ungdomar från andra länder. Att kunna prata med andra som har samma intresse som en själv är väldigt ovanligt i min skola, då nästan ingen i min klass brinner för astronomi. Det gör att möten med andra ungdomar som gillar astronomi (som till och med är från andra länder!) är en exklusiv och rolig upplevelse. Vi kunde diskutera om något jättenördigt ämne i en timme och inte tröttna alls! Det var nog tack vare vårt gemensamma intresse som ledde till en väldigt bra sammanhållning, trots att vi bara lärde känna varandra i vecka.

Förhoppningsvis kommer jag träffa många av de på andra läger framöver!

/Simon Thor

Elin Hermann: ”Man fick nya kontakter över hela världen”

Årets tema på ESO lägret var avstånd i universum. Vi fick bland annat observera stjärnhimlen vid ESO:s observatorium i Aosta Valley, Italien.

Något av det bästa för mig var en observation när vi var utomhus och hade en föreläsning om stjärnbilderna. Med hjälp av en laserpekare visade föreläsaren hur stjärnbilderna såg ut, och pratade om mytologin till varför de såg ut som de gjorde och hur de hängde ihop med varandra. Det var särskilt roligt för mig som innan lägret hade väldigt dålig koll på stjärnbilderna, till att faktiskt kunna se upp på natthimmelen och se bilder i stjärnkaoset.

De som anordnade lägret var väldigt kunniga inom astronomi och jag tyckte det var roligt att kunna ställa mina frågor och få
givande svar. Vi fick även mycket intressant information om spektroskopi och fick bland annat lära oss mäta avståndet till stjärnor, och med hjälp av ett stjärnspektra läsa ut vad det var för slags stjärna spektrat handlade om på. Pricken över i:et för mig var att allt var på engelska, och att man fick nya kontakter över hela världen med samma intresse för rymd som jag har. Det här är en smakbit av ESO-lägret och det jag kommer ta med mig hem till Sverige!

/Elin Hermann

Fabian Lundell: ”Jag såg fram emot varenda punkt på schemat”

Under juldagen satt jag på Bryssels flygplats i ca 5 timmar – detta passade utmärkt eftersom Sagan om de två tornen: extended edition är 3 timmar och 42 minuter. Det är med den där mysiga äventyrskänslan hos Tolkiens Midgård som jag vill berätta om min destination: det astronomiska observatoriet i Saint Barthelemy, i de italienska alperna. Där skulle ESO Astronomy Camp 2017 gå av stapeln och jag hade endast blogginlägg som dessa för att skapa en uppfattning om vad som väntade.

Vad som sedan skedde under lägret är däremot svårare att beskriva med den begränsade kommunikationen som det skrivna ordet erbjuder. Tack vare föreläsningarna och workshopsen kan jag nu beräkna avståndet till och mellan stjärnor och andra objekt i rymden (temat var Distances in the Universe ). Men när jag nostalgiskt drömmer tillbaka är det framförallt alla människor som tankarna riktas till. Dels är det deltagarna och de nya vännerna för livet men även alla otroligt entusiastiska föreläsare – dessa doktoranders ansikten lös verkligen upp när de såg entusiasmen hos oss ungdomar. Det är nog enklare att beskriva lägret med anekdoter och bilder som kan indikera helheten.

Vanligtvis är jag väldigt morgontrött och en hel dag blir lätt förstörd av lite dålig sömn. Under lägret klarade jag mig på makalöst lite sömn och det är först efteråt som jag inser hur få timmar jag faktiskt sov. Allt var helt enkelt för trevligt och intressant för att sömnen skulle vara värt timmarna. Jag såg fram emot varenda punkt på schemat – till och med de tidiga morgonföreläsningarna. Det var även en upplevelse i sig att som snövan svensk få se spanjorer som aldrig upplevt fruset regn förut.

Till de som funderar på att ansöka nästa år: om jag har skjutit era förväntningar upp i taket så är det inte tillräckligt. Ibland är litteraturens och filmens äventyr verkliga och för min del var ESOAstronomy Camp 2017 en av dessa fall!

/Fabian Lundell

 

Utsikten från sovsalen var, ja, det finns en anledning att vi har uttryck som förbluffande och fenomenalt! /Fabian

Miranda Jäderling, 17, vinner vår tävling på temat mörk materia

Nu är vinnaren i vår stora halloweentävling utsedd! Tävlingen gick ut på att skriva en kort artikel på temat mörk materia, och vinnaren är 17-åriga Miranda Jäderling från Bromma! Här kan du läsa hennes artikel, som också kommer att publiceras i nästa nummer av vår medlemstidning Populär Astronomi. På andra- och tredje plats kommer Patrik Forsgren, 20, och Filippa Larsson, 17.

Mörk materia utgör en stor del av universum.

Stort tack för alla intressanta och välskrivna bidrag! Det är jättekul att så många av er medlemmar har varit med och tävlat och det har varit svårt för juryn att utse det vinnande bidraget. Här kan du läsa mer om tävlingen.

1:a pris går till Miranda Jäderling, 17 år, som får Ulf Danielssons bok Mörkret vid tidens ände och två biobiljetter hemskickade inom kort. Mirandas artikel kommer också att finnas att läsa i nästa nummer av vår medlemstidning, Populär Astronomi. Stort grattis, Miranda! Utöver vinnarbidraget har juryn utsett en andra- och tredjepristagare som får en biobiljett vardera. 2:a pris går till Patrik Forsgren, 20 år från Umeå, och 3:e pris går till Filippa Larsson, 17 år från Karlstad. Stort grattis till samtliga vinnare, och återigen stort tack för alla fina bidrag!

De tre vinnarbidragen finns att läsa nedan:

 

Mörk materia – att se det som inte går att se

Skribent: Miranda Jäderling, 17

Universum är ett av mänsklighetens största mysterier. I årtusenden har vi blickat upp mot stjärnorna och undrat över vad som egentligen finns därute. Med allt mer avancerad teknologi kan dagens forskare börja svara på allt fler av dessa frågor, men för varje svar vi finner dyker åtskilliga nya frågor upp. Något som det fortfarande forskas och spekuleras kring idag är mörk materia.

Mörk materia är en form av osynlig materia som astronomer tror utgör 80 % av all materia i universum. Den går inte att se och den interagerar inte med andra partiklar på samma sätt som vanlig materia eller antimateria gör, vilket gör den svår att studera. Det enda som gör att vi vet att den existerar är dess indirekta påverkan på vanlig materia genom gravitation. Det mesta av den mörka materian verkar finnas i och runt galaxer. Teorin om mörk materia används bland annat för att förklara galaxers snabba rotation, varför stjärnor i utkanten av galaxer inte slungas ut i tomma rymden och varför materia är utspritt i universum på det sätt det är.

Kolliderande svarta hål sänder ut gravitationsvågor som vi kan detektera på jorden. Kanske kan gravitationsvågsdetektorerna även kasta ljus över den mörka materian?

Något som skulle kunna kasta nytt ljus över den mörka materian är gravitationsvågor, vågor i rumtiden som innan förra året inte var direkt observerade. De uppkommer bl.a. när två svarta hål eller två neutronstjärnor roterar kring varandra med höga hastigheter för att sedan kollidera. Med hjälp av speciella gravitationsvågsdetektorer – den uppfinning som vann årets Nobelpris i fysik – kan man nu upptäcka och mäta dessa gravitationsvågor. Vissa forskare menar att detta skulle kunna hjälpa oss att ”se” mörk materia, eftersom mörk materia har massa och därmed böjer rum-tiden enligt gravitationens lagar. Därför skulle de teoretiskt sett kunna ge uppkomst till gravitationsvågor. Detta är förstås än så länge bara en teori, eftersom tekniken är så pass ny, men om dessa forskare har rätt skulle gravitationsvågor kunna bekräfta eller avfärda den mörka materians existens.

En alternativ förklaring, förutom mörk materia, till de märkliga observationer vi gjort, framför allt för spiralgalaxers snabba rotation, är att vi använder fel naturlagar i våra beräkningar. Det finns många hypoteser om hur vi skulle kunna ändra lagarna matematiskt för att stämma med observationerna. Dessa teorier föreslår att de lagar vi känner till kanske inte gäller på så stora avstånd eller under de förhållanden som råder utanför vårt solsystem. En teori kallas Modified Newtonian Dynamics (MOND) och beskriver hur Newtons lagar och den allmänna gravitationskonstanten G, inte är desamma i yttre rymden som under de ”vanliga” förhållandena på jorden.

Mörk materia är något vi vet skrämmande lite om, med tanke på hur mycket av det som omger oss. Med hjälp av nya upptäckter, som gravitationsvågor, kan vi ta reda på mer och mer, kartlägga den mörka materian i vårt universum, och kanske till och med se det som inte går att se.

 

En alternativ hypotes till mörk materia

Skribent: Patrik Forsgren, 20

Mörk materia förklarar varför rotationshastigheten hos galaxer inte minskar med avståndet från centrum. Men kanske finns det alternativa förklaringar som förklarar observationerna, som inte kräver mörk materia?

Under senaste århundradet har konceptet om den mörka materian respektive energin varit en av astronomins största mysterier. Men nyligen har en forskare på Université de Genéve föreslagit en ny modell som förklarar universums expansion och himlakroppars rörelser inom galaxen utan varken mörk materia eller mörk energi.

Förr i tiden antog den schweiziska astronomen, Fritz Zwicky, att det existerar en speciell typ av osynlig materia. Med det antagandet, samt tidigare modeller, stärktes bevisen för att mörk materia var drivkraften för universums expansion såväl som stjärnors hastigheter.

Mannen bakom den nya hypotesen, André Maeder, professor vid universitetets astronomiavdelning, hävdar att man tvingas begrunda rymdens beskaffenhet från en annan infallsvinkel vid studiet av expansionen och kroppars rörelser. Han konstaterar att tomrummets egenskaper förblir oförändrade efter utvidgning eller sammandragning av rumtiden – något som kallas för skalinvarians inom teoretisk fysik.

Till skillnad från den påstådda mörka materian sägs dess kontrast, mörk energi, vara starkare än den Newtonska gravitationsenergin. Men överraskande nog har ingen upptäckt någon av dessa mystiska komponenter i rymden.

Maeders hypotes fick stöd via Einsteins allmänna relativitetsteori samt Newtons lagar om acceleration efter att ett experiment utförts med en modell förankrad i tomrummet. Modellens ekvationer redogör om rumtidens expansion utan att väga in exotiska partiklar eller okänd energi. Dessutom verkar tidigare experiment på stjärnors hastighet samt svängningar också tyda på en förklaring via den invarianta tomrumshypotesen istället för mörk materia.

Som läget ser ut lär denna idé komma att bli en stor kontrovers som väcker debatt inom populärastronomin. För Maeders del och i avseendet av astronomins olösta gåtor påvisar detta fynd att naturvetenskapen inte kan tas för givet. Om den invarianta tomrumshypotesen stärks av fler belägg riskerar teorin om mörk materia (och energi) att bli 2000-talets flogiston.


Den mörka sidan av universum

Skribent: Filippa Larsson, 17

I universum finns planeter, galaxer, stjärnor och mängder av gas och stoft ur vilka nya stjärnor föds men detta utgör endast några procent. Vad är då det andra? Det är den mörka sidan av universum, mer känt som mörk energi och mörk materia.

Mörk materia är den delen av universums mörka sida som jag kommer att fokusera på. Först reder vi ut vad begreppet innebär. En stor del av all materia är just mörk materia och den är helt okänd. Det enda sättet som vi kan påvisa att den existerar är från dess gravitationella påverkan på vanlig materia och om det inte fanns mer materia än det som syns så skulle inte galaxernas yttre delar rotera i den fart som de gör. De roterar med sådan hastighet att tyngdkraften genererad av den observerbara materian inte möjligen skulle kunde hålla dem ihop; de borde ha slitit sig ifrån varandra för länge sedan. Den extra massan som den mörka materian ger, ger galaxer den extra gravitationen de behöver för att hålla sig intakta.

Den mörka materian finns överallt i Vintergatan även om vi inte ser den eftersom att den varken absorberar, reflekterar eller avger ljus. Just därför finns det komplikationer när det gäller att detektera den mörka materian. Det finns dock teorier och idéer om vad just mörk materia skulle kunna vara. Skulle det kunna vara en ny partikel? I Cern låter man partiklar röra sig nära ljushastigheten i en tunnel där det finns detektorer. Man låter partiklarna kollidera och sedan analyserar man kollisionerna. Vissa teorier förekommer som handlar om att man skulle kunna skapa mörk materia på detta sättet men det är inget som är bevisat än så länge.

Sedan finns det även teorier som är fysik utöver standardmodellen, (standardmodellen är lite förenklat en teoretisk modell som beskriver alla typer av växelverkan mellan elementarpartiklar exklusive gravitationen). En av teorierna handlar om supersymmetri som då är en antagen symmetri som skulle kunna finnas bland elementarpartiklarna. Om någon av dessa teorierna ovan skulle visa sig vara sanna så skulle förståelsen för fysik både vidgas och ändras.

Ännu en teori spekulerar bland annat om extra dimensioner som skulle kunna vara en parallell värld av mörk materia som har väldigt lite gemensamt med den materian som vi känner till idag förklarat som en ”Hidden Valley”. Även om konkreta bevis inte existerar så kan sådana här förslag vara exakt lika korrekta som teorin om nya partiklar. Enligt mig så är det just det som gör mörk materia så intressant. Frågan är om vi kommer att upptäcka den mörka sidan av universum imorgon, om fyrtio år eller om den kommer att förbli mörk för all framtid.

 

Kommer vi någonsin att få reda på vad mörk materia faktiskt är, eller kommer den att förbli mörk för alltid?

Föreläsning: The Breakthrough Initiatives – Search for Life in the Universe

Den 1:a februari hade AU den stora äran att tillsammans med Astronomiska Föreningen, IT-institutionen vid Uppsala universitet, samt VASCO, inbjuda till en föreläsning av Pete Worden; Chairman, Breakthrough Prize Foundation; Executive Director, Breakthrough Initiatives; och fd. Director, NASA Ames Research Center. Temat för föreläsningen var Breakthrough-initiativen, som de senaste åren rönt stor uppmärksamhet i media.

Mänsklighetens historia är en äventyrssaga genomsyrad av stora genombrott – ner från träden, över oceaner, upp i luften och ut i rymden. Sedan Apolloprogrammet tog människan till månen har vi gett satelliterna ett försprång till planeter, kometer och den interstellära rymden. I mänsklighetens nästa kapitel ska vi för första gången nå stjärnorna bortom solsystemet!

Nyligen tillkännagavs Breakthrough Starshot, ett projekt som ska skicka sonder drivna med lasrar till vårt närmsta stjärnsystem, Alpha Centauri. Bakom projektet finns några av världens mest framgångsrika forskare, däribland Stephen Hawking själv. Här följer en föreläsning av Prof. Pete Worden, executive director för Breakthrough Initiatives, där han presenterar initiativen och stiftelsen bakom.

Om talaren:
Simon Peter ”Pete” Worden, är ordförande i Breakthrough Prize Foundation och verkställande direktör för The Breakthrough Initiatives. Han har en kandidatexamen i fysik och astronomi från University of Michigan och en doktorsexamen i astronomi från University of Arizona. Innan han började leda Breakthrough Prize Foundation, var Dr. Worden föreståndare för NASA:s Ames Research Center på Moffett Field i Kalifornien, USA fram till sin pension den 31 mars 2015. Han har haft flera positioner i USA:s flygvapen och var professor i astronomi vid University of Arizona, Tucson, USA. Han är en erkänd expert på rymd- och vetenskapsfrågor – både civila och militära, och har varit ledande inom att bygga partnerskap mellan regeringar och den privata sektorn internationellt.

Dr. Worden har författat eller medförfattat mer än 150 vetenskapliga artiklar i astrofysik, rymdvetenskap och strategiska studier. Han tjänstgjorde som vetenskaplig co-investigator för tre av NASA rymdvetenskapliga uppdrag – senast Interface Region Imaging Spectrograph som lanserades 2013 för att studera solen. Han mottog NASA:s Outstanding Leadership Medal för 1994 års Clementine Mission till månen. Dr. Worden utnämndes till Laboratory Director of the Year 2009 av Federal Laboratory Consortium och är mottagare av Arthur C. Clarke Innovators Award 2010.

Mer information om Breakthrough-initiativen:
På Royal Society i London den 20 juli 2015 tillkännagav Yuri Milner, Stephen Hawking och Lord Martin Rees en uppsättning initiativ som ska besvara de grundläggande vetenskapliga frågorna kring liv i universum. Bland initiativen finns:

  • Breakthrough Starshot – ett interstellärt sond-program till Alpha Centauri.
  • Breakthrough Listen – ett vetenskapligt sökande efter tecken på teknologiska civilisationer bortom jorden.
  • Breakthrough Watch – ett sökande efter jordlika planeter inom 20 ljusår som har förutsättningar för att hysa liv.
  • Breakthrough Message – en diskussionsfrämjande tävling med syfte att ta fram ett förslag på hur ett meddelande till en utomjordisk civilisation skulle kunna vara utformat.

Dessa är de första av flera privatfinansierade globala initiativ för att svara på de grundläggande vetenskapliga frågorna kring livets ursprung, utbredning och natur i universum. The Breakthrough Initiatives hanteras av Breakthrough Prize Foundation. Breakthroughinitiatives.org

Fantastiska insatser under Värvarveckan 2017

I höstas gick Astronomisk Ungdoms stora värvarvecka av stapeln! Bland våra medlemsföreningar anordnades en tävling, där ett fint pris utlovades till den förening som lyckades värva flest medlemmar under veckan. Här presenterar vi den vinnande föreningen, och för dig som vill hjälpa oss att nå ut till ännu fler barn och ungdomar på din skola, idrottsförening eller universitet finns det snygga posters att få hemskickade gratis.

Stort tack till samtliga medlemsföreningar som kämpade hårt för att värva medlemmar och sprida ordet om Astronomisk Ungdoms alla verksamheter och föreningar under Värvarveckan 2017! Tävlingen pågick 18:e – 24:e september i samband med Astronomins dag och natt, och många medlemmar över hela Sverige stod på skolor, torg och festivaler och informerade intresserade barn och unga om möjligheterna att utveckla sitt rymdintresse tillsammans med oss i Astronomisk Ungdom.

Vinnande förening är ingen mindre än KTH Rymdsällskap, som förra året kickade igång sin verksamhet på KTH i Stockholm. Fantastiskt bra kämpat! KTH Rymdsällskap har fått en ordförandeklubba med föreningens namn ingraverat.

Du kan läsa mer om värvartävlingen här, och tagga inför 2018 års värvarvecka då Astronomisk Ungdom återigen kraftsamlar för att så många som möjligt ska ha hört talas om Sveriges gemenskap för unga med rymdintresse. Vi arbetar så klart året om för att allt fler rymdintresserade ungdomar ska hitta till oss, och vill du vara med och bidra kan du när som helst maila kansliet på kansli@astronomiskungdom.se och få våra snygga posters hemskickade helt gratis. Våra posters kan du sätta upp i skolan, på biblioteket, i din idrottsförenings lokaler och på andra anslagstavlor (glöm inte att se till att du har tillåtelse att sätta upp posters där du sätter upp dem). Du kan så klart få några extra hemskickade att sätta upp hemma i sovrummet som tack för hjälpen!

Tillsammans ska vi göra 2018 till de år då alla barn och unga har hört talas om möjligheten att bli medlem i Astronomisk Ungdom!

Som belöning för sin goda insats under Värvarveckan 2017 får KTH Rymdsällskap en ordförandeklubba med föreningens namn ingraverat.

Recap av Norrskenslägret 2018 – rymdlägeråret börjar på topp!

När lägergruppen satt på tåget hem var de mer än nöjda över veckan som passerat. Årets arrangörer var Scott Green (projektledare), Robin Djerv och Cornelia Ekvall. De började planera redan efter Norrskenslägret 2017 och såg fram emot nästa med stor entusiasm. Helt plötsligt var det dagen då tåget äntligen skulle tuffa iväg mot Kiruna, efter all planering. Hela 32 deltagare skulle under en vecka få upptäcka Kiruna; Sveriges egen rymdstad. På schemat stod Esrange, IRF, LKAB:s gruva, föreläsningar och workshops. Logi var på Rymdgymnasiet, enda gymnasiet med Norrskensgaranti™, och hur kan det bli rymdigare på ett rymdläger? Läs här lägergruppens egen återgivning av hela Norrskenslägret 2018!

Lägret inleddes med namnlekar för att lära känna varandra lite bättre.

Första dagen var målet att alla skulle lära känna varandra och därför inleddes dagen med namnlekar och sedan Assassins. För att välkomna alla fick de även en ”goodiebag” vardera, som innehåll lite presenter samt ett välkomstbrev undertecknat lägergruppen. I påsen fanns också lägrets poängjakt som denna gång tävlades i individuellt, även om många uppgifter skulle utföras i grupp. Dagen flöt på och avslutades med korvgrillning ute i snön.

Under laborationen skapades raketbränsle, där den exoterma reaktionen sprutade upp skum i taket.

Dag två besökte Lisa Holmström, lärare på Rymdgymnasiet, oss och labbade med oss. Först visade hon oss hur man kan skapa raketbränsle och vi blandade väteperoxid, kaliumjodid och diskmedel (för att skum ska bildas) vilket när reaktionen skedde exploderade uppåt i en gigantisk stråle.

Efter experimentet höll Lisa i ett föredrag om rymdmiljöns påverkan på kroppen, samt illustrerade norrsken i deras egen Norrskensgenerator, en så kallad Terrella.

Alma Martinsson och Danna Vashcuk i full gång med att skapa nebulosor.

Efter lunch var det dags för Cornelia att hålla i en workshop om nebulosor. Deltagarna skulle inte bara lyssna till ett föredrag utan skulle också skapa sig en egen ”nebulosa på burk” utefter en egenvald nebulosa som finns i verkligheten. Uppgiften togs an med entusiasm och många fina nebulosor skapades, där två av dem vann ett fint pris.

Lite senare på kvällen begav vi oss ut på en expedition; vi skulle bestiga Luossovaara i hopp om norrsken. Tyvärr svek norrskenet oss men ack så fick vi oss en rejäl promenad. Från toppen kunde vi se hela Kiruna stad, en ljus fläck mitt bland all skog.

Efter Esrange begav vi oss till IRF.

Dag tre satte vi oss på bussen mot Esrange tillsammans med vår egen Theresia (ledamot i förbundsstyrelsen). Theresia presenterade Esranges verksamhet för oss och delade med sig av sina erfarenheter. Hon har både praktiserat på rymdbasen genom Tekniksprånget samt jobbat där och ska sommarjobba där i sommar. Utanför basen tog vi en gruppbild och efter det begav vi oss mot Institutet för rymdfysik, IRF. På IRF guidade Mats Holmström oss och vi fick bland annat gå upp på taket och blicka över landskapet. Väl hemma besökte Jonnie Järnmark oss, som är lärare vid Rymdgymnasiet men som också har jobbat på Esrange i 30 år. Han föreläste för oss om radioastronomi och drog fram en gammal radio för att visa oss bakgrundstrålning.

Dansande norrsken norr om Kiruna.

Dagen var inte slut där, utan vi begav oss mot Rymdgymnasiets egna observatorium framåt kvällen med ännu fler förhoppningar om norrsken, och denna gång blev de uppfyllda! Strax efter vår ankomst utbrast deltagaren Andreas att han fångat ett grönt sken på bild och genast blickade alla upp mot himlen. Norrskenet letade sig sakta fram och snart dansade det ovanför oss. Vilken kväll det blev under norrskenet. Många bilder togs och alla var verkligen glada att äntligen få se norrsken; för många var det premiär. Under kvällen observerade vi även månen och dess kratrar, vilket även det var nytt för många.

Dag fyra begav vi oss ut på ännu ett äventyr; vi skulle ner i LKAB:s gruva!

Leo Norling ”provkör” en av LKAB:s gamla lastmaskiner.

Tillsammans med guiden Anders blev denna utflykt extraordinär med många höjdpunkter. Vi åkte med bussen 300 m under marken till en större lokal bestående av tunnlar. I tunnlarna fanns massvis av saker att titta på såsom maskiner och modeller. Vi fick även se en film om företaget och fick en inblick i deras verksamhet och dessutom fick vi ta med oss bitar av järnmalm hem, vilket blev en rolig souvenir. På plats åt vi lunch efter att ha gått runt bland maskiner och dylikt under marken.  Denna aktivitet hade inte mycket med rymden att göra, men den visade en intressant del av teknikvärlden som man inte ofta får uppleva annars. Och trots allt; järnmalm behövs för att bygga raketer…

 

Astronautleken; en framtida tradition.

Efter besöket fick deltagarna chansen att samla ytterligare poäng till poängjakten som denna gång tävlades i individuellt. De fick tid att utforska Kiruna medan ledarna kunde förbereda inför kvällen. På kvällen skulle deltagarna förbereda sig inför en rymdresa i den så kallade Astronautleken. Leken gick ut på att deltagarna skulle ta på sig sin astronaututrustning (hjälm och vante) och skära i en chokladkaka, bit för bit, medan de andra runt om i ringen kastade en tärning och när någon fick en sexa skulle den personen ta på sig astronaututrustningen istället. Detta verkade uppskattas mycket då alla ropade hej vilt och choklad skars som aldrig förr.

Utöver denna lek spelades en kahoot med frågor som berörde veckans aktiviteter, och alla skulle dessutom heta något rymdigt. Innan lekarna höll Robin i en workshop där deltagarna skulle designa sina egna stjärnsystem utefter vissa krav. De tog sig an uppgiften på ett ambitiöst vis och resultaten var fantastiska! Efter kvällsmaten fick de presentera sina system framför hela gruppen, medan de som lyssnade ställde frågor. En grupp hade designat ett väldigt unikt system med en planet i form av en diamant, som sedan blev stulen av aliens….

Alla grupper fick presentera sina stjärnsystem framför hela gruppen.

Utöver detta roliga ville vi lägerledare även dela med oss om våra erfarenheter med en presentation om Astronomisk Ungdom från vårt eget perspektiv. Det blev ett längre föredrag men vi tyckte det var viktigt och vår förhoppning är att fler vill välja att ta emot de möjligheter som detta förbund erbjuder. AU har betytt otroligt mycket för samtliga i lägergruppen och därigenom hoppades vi på att inspirera andra till att bli mer engagerade. Förhoppningsvis lyckades vi.

Sedan återstod endast sista dagen som lovade brunch och prisutdelning. Brunchen bestod av smörgåstårtor samt kladdkaka och priser till poängjakten och nebulosa-workshopen skulle delas ut. Saga och Filippa vann nebulosa-tävlingen! Deras nebulosor var inte endast fina, utan de var oerhört kreativa också!

Vy över Kirunas LKAB-gruva.

Poängjaktens vinnare blev Elin! Stort grattis till henne! Leo kom på andra plats och Melica på tredje. Värt att nämna är att vi från lägergruppen aldrig sett sådan ambition i en poängjakt förut och att vi är väldigt glada för att se den!

Självklart hoppas vi att alla trivts bra med oss som ledare och att allas förväntningar uppfylldes, fortsättningsvis hoppas vi att maten var mer än bra eftersom vi valde att satsa stort på den och att alla åkte hem med ett leende på läpparna. För att minnas lägret gav vi även alla deltagare en liten ren var som de kunde ta med hem.

Rymdiga hälsningar,
Arrangörsgruppen
Norrskenslägret 2018

Projektet har mottagit stöd från Stiftelsen Svenska astronomiska sällskapets planetariefond.

Gruppbild tagen under dansande norrsken!

Örebro Astronomis astronomiska årskrönika 2017

Vad hände under det gångna rymdåret? Det är inte bara i Astronomisk Ungdom som det hänt så mycket under året att det förtjänar en egen årskrönika. Även ute i den astronomiska världen har nya upptäckter gjorts och utvecklingar skett. Exoplaneter, Junos utforskning av Jupiter, Cassinis dödskrasch och nya upptäckter som relaterar till årets Nobelpris i fysik är bara några nedslag. Örebro Astronomi sammanfattar astronomins år 2017 i denna utmärkta årskrönika.

Många astronomiska nyhetshändelser utvecklas till riktiga långkörare som sträcker sig över flera år. Sökandet efter solsystemets nionde planet är ett bra exempel. Det inleddes i början av förra åtet när CalTech-astronomerna Konstantin Batygin och Mike Brown presenterade sina resultat. Arbetet har sedan fortsatt och intensifierats under 2017. Men nålen är så liten och höstacken så stor att man kan fråga sig om planeten, även om den existerar, kommer att kunna hittas.

Ett annat exempel är rymdsonden Juno som förra året nådde fram till Jupiter. Under 2017 har den levererat en uppsjö av fantastiska närbilder från jätteplaneten och nya forskningsdata fortsätter att strömma in.

Antalet bekräftade exoplaneter växer konstant och är vid årsskiftet uppe i över tre och ett halvt tusen.

Den 6 januari aktualiseras en upptäckt från 2015. Professor Larry Molnar med team förutsäger nu på största allvar att stjärnparet KIC 9832227 kommer att kollidera med varandra år 2022 (+- 1 år) och resultera i en s. k. röd nova. Stjärnbilden Svanen kommer därmed under något års tid att berikas med en stjärna av Polstjärnans magnitud. De båda stjärnornas atmosfärer har redan börjat sammansmälta och den gemensamma ringdansen virvlar allt snabbare.

Den 22 februari meddelas att astronomer funnit ett solsystem med sju jordlika planeter på bara 40 ljusårs avstånd från oss. Planeterna rör sig runt en liten och sval röd dvärgstjärna vid namn Trappist-1. Upptäckten stärker hoppet om att framöver kunna finna spår av utomjordiskt liv.

Kanske hälften av Vintergatans råmaterial av gas, stoft och stjärnor kommer från andra galaxer. Det häpnadsväckande påståendet kommer i juli från ett team av astrofysiker vid det amerikanska Northwestern University. Deras forskningsresultat antyder alltså att våra egna kroppar har extragalaktiska rötter.

Den 21 augusti är ett minnesvärt datum i USA. Då inträffar en total solförmörkelse som sveper över landet från Oregon i nordväst till South Carolina i sydost och medför inte bara ofantliga trafikstockningar utan också en oförglömlig upplevelse för miljontals människor.

Den 15 september var det så dags för rymdsonden Cassinis sista färd när den efter 13 år och 294 varv i omloppsbana kring Saturnus, styrdes in mot jätteplanetens övre atmosfär och förintades. Vi ser tillbaka på över 4,5 miljoner fantastiska bilder från solsystemets mest spektakulära planet och konstaterar att Cassinis 635 gigabyte hopsamlade data hittills resulterat i oräkneliga upptäckter presenterade i närmare 4000 vetenskapliga rapporter.

Den 23 september firades Astronomins dag och natt över hela landet men Örebro Astronomi tjuvstartade redan den 16:e på Vågengallerian med utställningen ”Upptäck universum” som sedan pågick i 6 veckor och besöktes av över 6000 personer.

Den 16 oktober utgjorde en ny milstolpe i gravitationsvågornas segertåg när det på flera samtidiga presskonferenser utannonserades att vi nu för allra första gången med egna ögon kunnat se och studera en källa till gravitationsvågor. Den 17 augusti hade nämligen inte bara de två LIGO-anläggningarna i USA utan även Virgos interferometer i Italien registrerat vågor från en kollision mellan två neutronstjärnor. De tre observationspunkterna ledde till att källan snabbt kunde lokaliseras och studeras. I ett slag hade man löst de korta gammablixtarnas gåta, hittat källan till en s. k. kilonova och fått överväldigande bevis för att kollisioner mellan neutronstjärnor producerar stora mängder tunga grundämnen, i detta fall t. ex. guld motsvarande ett eller ett par jordklot.

I oktober får vi veta att man med hjälp av den japanska månsatelliten LRS har upptäckt lavatunnlar som sträcker sig flera mil under Mariuskullarna, ett vulkaniskt område på månen. Dessa grottor som kan nås genom kraterliknande öppningar i månytan kan bli livsviktiga för framtida månbaser. Avsaknaden av både magnetfält och atmosfär gör månen till en farlig plats att vistas på för människor av kött och blod. Under några meter av månskorpans ytskikt är man dock väl skyddad mot såväl kosmisk strålning som mikrometeoriter.

Senare i oktober kunde vi konstatera att solsystemet fått sin första bekräftade besökare från yttre rymden. Himlakroppen som vi först trodde var en komet, sedan en asteroid, rundade solen redan i september och är nu på väg bort ifrån oss. Den har fått det hawaiianskt klingande namnet 1I/’Oumuamua, där det versala I:et står för Interstellär, alltså en kropp som har sitt ursprung utanför vårt planetsystem. Det cigarrformade objektet är dock vare sig det första eller sista av sitt slag. Vi har vetat att alla Vintergatans solsystem, även vårt eget, slungar ut sådana projektiler, speciellt under uppbyggnadsfasen, vilket bör innebära att vi får regelbundna påhälsningar. Detta var dock första gången vi fått svart på vitt på den saken.

Att Nobelpriset skulle följa på upptäckten av gravitationsvågorna förutspådde vi redan förra året när meganyheten briserade. Antalet personer som bidragit med stora insatser för att möjliggöra upptäckten får nog räknas i åtminstone fyrsiffriga tal. Ändå är de tre pristagarna Rainer Weiss, Barry Barish och Kip Thorne väl värda utmärkelsen som i sedvanlig ordning utdelades den 10 december. Priset motiverades med orden: ”En upptäckt som skakade världen”.

Årskrönika: Astronomisk Ungdoms 2017

2017 har varit ett händelserikt år i Astronomisk Ungdom. Läs förbundsordförande Jennifer Anderssons årsresumé där hon blickar tillbaka på Astronomisk Ungdoms 2017, året som fylldes av festligheter, rymd och astronomi.

Då har vi kommit fram till slutet av år 2017; året som markerade Astronomisk Ungdoms femårsjubileum. Det är ett femårsjubileum som för mig snarare känns som ett 50-årsjubileum. Det är svindlande hur snabbt tiden har gått. Hur mycket har inte hänt i Astronomisk Ungdom på bara fem år? Den utveckling som skett och den uppskattning Astronomisk Ungdom fått av medlemmar och föräldrar visar verkligen att vår organisation behövs och finns till av en anledning.

2017 inleddes med årets Norrskensläger, som gick av stapeln i Sveriges centrum för rymdutbildning – Luleå. Deltagarna fick bland mycket annat uppleva fantastiskt norrsken, som lägrets namn utlovar. Stort tack till projektledare Johanna Bark med projektgrupp för ett mycket välarrangerat läger.

Lägren, som är en av Astronomisk Ungdoms mest älskade verksamheter, avlöste sedan varandra under året. Senare under våren gick Ungdomens Star Party av stapeln i Stockholm. Med aktiviteter såsom besök vid rymdföretaget OHB Sweden blev lägret en mycket lovordad höjdpunkt, efter ett eminent arbete av projektledare Sophie Malmberg med projektgrupp. Under sommaren var det sedan dags för årets sommarläger i Lund, där rymd kombinerades med sol och bad. Stort tack till vår fantastiska projektledare Klara Thelin med projektgrupp för ert fina arbete.

Under året har också två läger för barn mellan 8 och 12 år gått av stapeln. Under försommaren var det dags för Space Camp i Stockholm, projektlett av Malin Lindbäck, och i november gick Rymdläger 2017 av stapeln i Göteborg, med Alicia Olnäs i spetsen. Det är jättekul att denna nya verksamhet från 2016 tagits emot så väl av barn och föräldrar och vi ser fram emot många fler sammankomster för Sveriges yngsta rymdentusiaster 2018.

I början av april var det så dags för förbundets årsmöte, som för första gången förvandlats till en egen verksamhet – AU-kongressen, den helg under året då Astronomisk Ungdoms medlemmar samlas i en gemensam diskussion kring vår organisations framtid och utveckling. För att uppmuntra allt fantastiskt engagemang i Astronomisk Ungdom infördes under kongressen också vackra förtjänstmedaljer med rymdmotiv som delas ut som tack till alla ungdomar som engagerar sig i förbundet. Kongressen blev också tillfälle att tacka avgående förbundsstyrelseledamoten Erik Lundmark-Harrison för hans enastående arbete under mandatperioden 2016-2017, och välkomna nytillskottet Tara Zohrevand till förbundsstyrelsen. Jag vill rikta ett stort tack till samtliga årets ledamöter: Elias Waagaard (vice ordförande), Tara Zohrevand (ständig sekreterare), Louise Fischer (skattmästare) och Theresia Hestad (kommunikatör). Det har varit fantastiskt att få leda Astronomisk Ungdom tillsammans med er och ni har gjort ett utomordentligt arbete. Det känns tryggt med en så driven och engagerad styrelse i spetsen av Sveriges gemenskap för unga med rymdintresse.

Under sommaren gick hela tre upplagor av Rymdforskarskolan 2017 av stapeln – i Stockholm, Kiruna och Göteborg. Under Sveriges coolaste sommarforskarskola fick totalt 73 gymnasieelever möjligheten att lyssna till föredrag av professionella astronomer och rymdingenjörer, besöka några av Sveriges rymdaktörer och genomföra experiment och laborationer tillsammans med likasinnade. Tack till alla fantastiska handledare, projektledare Mikael Ingemyr, rektor Christer Fuglesang, och alla entusiastiska elever som gjorde sommaren oförglömlig. Ett särskilt tack riktas också till samtliga samarbetspartners: ert bidrag till Rymdforskarskolan 2017 är ovärderligt och har enorm inverkan på ungdomars liv – fråga vilken deltagare som helst!

Senare under sommaren gick Astronomisk Ungdoms allra första rymdresa av stapeln – Rymdresan 2017! En Rymdresa är en internationell sällskapsresa för medlemmar 18-25 år till något rymd- eller astronomirelaterat resmål någonstans i världen. Årets resa gick till den totala solförmörkelsen över USA, som en del av en road trip av rang förbi bland annat Mount Rushmore, Yellowstone National Park, Devil’s Tower och Bonneville Salt Flats. Att bevittna en solförmörkelse är en oförglömlig upplevelse få ungdomar förunnade, och vi är glada att medlemmar i Astronomisk Ungdom fick vara med om detta fantastiska astronomiska fenomen.

Så var det dags för höst. Under Astronomins dag och natt, Sveriges bästa temadag, anordnade eller besökte de flesta av våra medlemsföreningar rymdevenemang runt om i landet. Det blev en fullspäckad rymddag som fick hela Sverige att glittra som den vackraste av stjärnhopar, och Astronomisk Ungdom nationellt lanserade vår oerhört vackra kortfilm med Christer Fuglesang som berättarröst. Filmen tar tittaren med på en resa genom rymden och är framtagen av produktionsbolaget Depiction.

I oktober var det dags för den årliga AU-konferensen. 50 ideellt engagerade medlemmar samlades i Uppsala för en helg på tema ledarskap, fylld av utbildning, rymd och nätverkande. I samband med konferensen delades Astronomisk Ungdoms hedersstipendium ut till Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, för hans enastående arbete med att sprida intresse och fascination för kosmologi bland unga i Sverige. På kvällen den 14:e oktober firades också Astronomisk Ungdoms femårsjubileum tillsammans med 63 medlemmar i en vacker, anrik lokal i Uppsala centrum. Det blev en oerhört fin hyllning till vår organisation och alla medlemmar som gör vår verksamhet möjlig. Stort tack till samtliga medlemmar som deltog i och anordnade jubileumsmiddagen och konferensen, och ett särskilt varmt välkommen till alla nya ideellt engagerade medlemmar; jag ser fram emot att få fortsätta utveckla Astronomisk Ungdom tillsammans med er 2018.

I skrivande stund är Astronomisk Ungdom över 3150 medlemmar starkt, och fler barn och ungdomar väljer varje dag att bli en del av vår gemenskap. Vid förra årsskiftet var 15 medlemsföreningar anslutna till vårt förbund; i år har vi välkomnat 9 nya föreningar; temaföreningen Unga Astropartikelfysikföreningen, Polhems Astronomiska Sällskap (PAS) på Polhemskolan i Lund, raketföreningen ÆSIR på KTH, Hvitfeldtskas Astronomiska Förening (HAF) på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg, Carpe Noctem på Södra Latins gymnasium i Stockholm, COSMOS på VRG Odenplan i Stockholm, Spatia på Bäckängsgymnasiet i Borås, ProCivitas Astronomiska Sällskap på ProCivitas i Helsingborg, och lokalföreningen Aurora i Norrbottens län. Det är oerhört kul att se så mycket aktivitet för unga rymdintresserade runt om i landet, och det är tydligt att vårt förbund fortsätter att utvecklas.

2018 kommer att bli ett minst lika händelserikt år. I mars lanseras en ny verksamhet, Marsresan, en astronomisk utflykt eller resa för medlemmar 13-19 år, som kommer att gå av stapeln i mars varje år. Cred till den eminenta projektledaren för den allra första Marsresan, Josefin Karlsson, som kommer att leda 2018 års resa till Möns Dark Sky Park i Danmark. 2018 kommer också den första upplagan av vår rymdkonferens för gymnasieelever, Knut Lundmark-dagarna, att gå av stapeln i Stockholm, och årets Rymdresa planeras att gå till La Palma, Kanarieöarna, och Europas största komplex för astronomiska observatorier på norra halvklotet där.

Att berätta om alla verksamheter som gått av stapeln i Astronomisk Ungdom under året visar hur aktivt och levande vårt förbund är, men det allra finaste med AU ryms inte i en sådan lista. När man hittar Astronomisk Ungdom för allra första gången så hittar man så mycket mer än bara en förening. När man går med i AU får man känna en stolthet och en samhörighet med andra som många känner för allra första gången; det är fint att vilja lära sig mer om astrofysik och kosmologi och man hittar vänner för livet. Det är det som gör Astronomisk Ungdom så bra: gemenskapen, glädjen, sammanhållningen. Möjligheten att umgås med likasinnade, utvecklas och lära sig mer om såväl rymden som ledarskap, och få erfarenheter i en miljö som inte fanns förut. Internkulturen tycker jag är det absolut bästa och viktigaste med AU, och att ha fått vara en del av att utveckla Astronomisk Ungdom så att ännu fler får chansen att uppleva det varje dag har varit en stor ära för mig.

Jag är så oerhört stolt över alla ni som engagerar er i Astronomisk Ungdom, och ni som har varit med och engagerat er sedan starten 2012. På bara fem år har vi tillsammans byggt något fantastiskt. Att det finns ett ungdomsförbund för barn och ungdomar som gillar rymden är egentligen en självklarhet, men för bara fem år sedan fanns det inte. Då hade Sveriges alla rymdintresserade barn och ungdomar ingen naturlig samlingsplats. Det krävs driv och engagemang för att utveckla en så fin organisation och gemenskap som Astronomisk Ungdom, och att vi tillsammans – alla medlemmar och ideellt engagerade – har lyckats med det på så kort tid är enastående. Jag hoppas att alla ni som engagerar er i Astronomisk Ungdom känner hur viktigt och betydelsefullt ert hårda arbete och engagemang är.

Så vad är min vision om framtiden? För Astronomisk Ungdom tycks det inte finnas några gränser. Jag tror att de allra flesta barn och unga har en fascination för rymden, och att Astronomisk Ungdom därmed har hur stor potential som helst. Vår framtid är ljus och med tanke på allt vi lyckats åstadkomma de senaste fem åren ska det bli oerhört spännande att se vad vi tillsammans kan uppnå de kommande fem åren – en egen rymdbas på månen verkar inte längre alltför orealistiskt.

Med det vill jag utbringa 2017 års sista skål tillsammans med alla medlemmar och föräldrar; en skål för alla fantastiska medlemmar och för de kommande 5, 50 och 500 innehållsrika åren i Astronomisk Ungdom! Jag uppmanar dig som läser att sätta på dig rymddräkten, för detta kommer att bli en rymdresa du inte vill missa.

Med förhoppning om ännu ett fantastiskt år genomsyrat av rymd och astronomi,

Jennifer Andersson
Förbundsordförande
Astronomisk Ungdom

Arkiv