Den sjätte dagen på rymdforskarskolan inleddes med väckning till en välkänd melodi. Själv vaknade jag på golvet och fick mödosamt kravla mig ur det plaststycke som en gång varit en funktionerande madrass. Med ryggskottet lurandes runt hörnet gjorde jag en sista kraftansträngning för att sätta mig upp, vilket lyckades. Priset för min möda bestod av en frukost i form av knäckebröd och ost. Gott.

Klockan 9:00 samlades vi för att bege oss ned mot Chalmers. Spänningen gick nästan att ta på eftersom vi alla visste att den stora rymdolympiaden nalkades. Den första deltävlingen lämnade min handledargrupp i ett snurrigt läge och vi var redo att ge upp där och då. En osynlig kraft lyckades dock ta sig in i våra medvetanden och när det var dags för deltävling 2, 3 och 4 var det vi som excellerade. Otippat, men ack så verkligt. Det slutade med att vi vann hela rymdolympiaden, trots den knaggliga starten!

Efter lunchen var det dags att sätta igång med våra projektarbeten. Jag var helt slut efter mina ansträngningar i olympiaden och hade därför inte mycket tankekraft till övers. Vi tilldelades nya grupper att jobba i och till en början var det svårt att dela upp arbetet på rätt sätt. När tre timmar hade gått kändes det som att vi knappt hade kommit någon vart, men vi skymtade fortfarande hoppet längs horisonten. Jag hade inte glömt sensmoralen från förmiddagens turbulenta äventyr.

Kvällsmaten närmade sig med stormsteg och magen tog tacksamt emot dess energi då glykogenlagret sedan länge hade förbrukats. Efter att födan hade intagits var det dags för film. Vi såg Contact tillsammans på projektorn och det var jättemysigt. Med sovsäckarna uppradade på golvet var det inget som kunde stoppa oss från att ha det bra. Det enda som kändes obehagligt var att jag mådde illa efter att ha ätit för mycket godis – med andra ord var det så nära en perfekt kväll man bara kommer.

Jag minns inte om vi hade bedcheck senare den kvällen, men om vi hade det kan jag garantera att vi pratade om allt förutom det vi var menade att prata om. Märkliga samtalsämnen var minst sagt en återkommande företeelse i vår handledargrupp. Och märkligare skulle det bli…

MVH Lea S

Den femte dagen på RFS Göteborg inleddes med den gemensamma väckningen kl 7:30. Denna skedde, precis som alla andra dagar, med låten “Jag är en astronaut” uppspelandes på en stereo. Ytterligare en väckning med den låten och därmed blev den ännu mindre omtyckt av oss elever.

Första aktiviteten på dagen var en föreläsning om svarta hål av professor Lars Brink. Den började klockan 09:00 och varade i en timma fram tills klockan 10:00. Detta var en väldigt intressant och lärorik föreläsning. Föreläsningen gav både mig och andra mycket ny information och till och med nya synvinklar om hela universum.

Direkt efter Brinks föreläsning började en till föreläsning som denna gång hölls av professor Gunnar Elgered. Elgered föreläste om hur så kallad “Rymdgeodesi” kan ge insikt om väderprognoser och klimatstudier. Elgered presenterade främst om hur vattenånga i atmosfären kan användas på många sätt för att få fram olika typer av data. Rymdgeodesi är personligen inte favoritinriktningen inom astronomi, vilket ledde till att jag ofta inte förstod föreläsningen. Men även med detta så tyckte både jag och vissa andra av eleverna på RFS att det var en väldigt intressant och lärorik föreläsning.

Därefter hölls en presentation om LOFAR av professor Tobia Carozzi. Denna presentation tog ungefär lika lång tid som de två andra, en timma. LOFAR är ett radioteleskop som använder sig av väldigt många, men mindre och grövre, enstaka teleskop sammansatta till ett större teleskop. Tanken är att en dator ska kunna hantera och processa den grova datan av teleskopet, vilket skulle ge stor förmåga till ett mycket lägre pris än bara ett större, normalt, teleskop. Återigen en väldigt intressant och lärorik föreläsning.

På eftermiddagen var det laboration. Dagens laborationspass gick ut på att vi skulle försöka mäta massan av Jupiter. När vi mätte massan använde vi två verktyg. Vi använde oss av datorprogrammet Stellarium vilket är ett virtuellt planetarium samt ett program skrivet i programmeringsspråket Python, vilket vi använde för att kunna se avstånd (i pixlar) på en bild. Med våra två program lyckades vi räkna ut omloppsbanans höjd hos Jupitermånen Io samt omloppstiden av hos den.

När vi hade fyllt på vår energi var det dags för den sociala aktiviteten, vilket idag blev filmkväll. Filmen vi kollade på heter “2001: A Space Odyssey”. Denna film är en välkänd klassiker som kom ut 1969 och är skapad av Stanley Kubrick, den är en av de populäraste Sci-Fi och rymdrelaterade filmerna någonsin gjorda. Att ingen av oss elever, inte jag heller, som alla är rymdintresserade hade sett filmen förut var därför ganska förvånande. 2001 är en väldigt abstrakt film och som handledarna sade “varje människa uppfattar och tolkar saker på ett nytt och unikt sätt” vilket verkligen stämmer, ingen av oss i RFS Göteborgg 2021 hade samma tanke om vad olika detaljer och händelser innebar. Efter filmen var färdigt stod alla och diskuterade med varandra om vad vi hade sett. Därefter var vi alla trötta så vi gick och lade oss.

Jag tackar för att ni har läst detta blogginlägg och hoppas ni finner det intressant!

// Lukas

Tjenare alla rymdälskare! Idag var det den fjärde dagen av Rymdforskarskolan, och liksom alla andra dagar var den spännande och fylld med mycket aktiviteter.

Dagen började som vanligt med en väckning av den PTSD-inducerande låten ”Jag är en astronaut”. Tyvärr blev det ingen sovmorgon, men det skulle snabbt kompenseras av de roliga planerna som väntade för dagen. Frukosten serverades mellan 7-8 och sedan var det dags för en samling utanför NTI-skolans entré. Därifrån begav vi oss sedan till Chalmers, där handledarna hade gett oss lyxen att åka en alldeles privat buss till Onsala observatorium! Bussresan tog ungefär 40 minuter, och jag tror att de flesta av oss sov på ditresan (inklusive mig). Alla var nämligen trötta från att ha fått för lite sömn, då vi hade dragit ut på Louise och Theresias handledarpresentationer kvällen innan genom att bombardera dem med frågor.

När vi väl kom fram till observatoriets grindar fick vi sätta på flygplansläge på våra mobiltelefoner och datorer, för att inte störa radioteleskopen som var igång. Bussen körde längre in och vid parkeringen möttes vi av forskaren och Onsala Rymdobservatoriums kommunikatör, Robert Cumming. Han gav oss en snabb presentation om sig själv och visade oss sedan in i den stora vita kupolen; en så kallad radom (engelskans ”radar” + ”dome”), som skyddade deras 20-meters radioteleskop. På grund av pågående underhåll var teleskopet inte i gång när vi gjorde vårt besök, men vi fick ändå gå runt och kika på andra coola instrument, samt kontrollrummet där data från rymdobservatoriets andra teleskop samlades.

Efter den lilla rundvandringen i radomen tog vi alla en kort promenad ut mot havet där flera andra teleskop var stationerade. Bland annat fick vi se och höra om tvillingteleskopen, som olikt det första radioteleskopet var igång! Alla vi blev lika fascinerade varje gång de vred sig, vilket jag själv fann lite komiskt också. Robert berättade att tvillingteleskopen var en del av ett internationellt nätverk av teleskop, och förklarade hur de upptog signaler från avlägsna kvasarer. Vi gick sedan vidare till 25-metersteleskopet som låg några meter bort. Detta teleskop har varit i bruk sedan 1960-talet, berättade Robert, men just idag var det tyvärr inte så vi fick nöja oss med några bilder helt enkelt (som förresten blev väldigt snygga!).

I alla fall gick vi vidare ner till en av Onsalas mareografer, som inte heller låg så långt bort. Igår fick vi lära oss att mareografer används för att mäta skillnader i havsnivån. När vi kom fram till anläggningen berättade Robert mer om hur de fungerade samt visade oss den lilla stugan där datan analyserades med toppmodern utrustning. Detta tyckte jag själv var väldigt coolt, och mareografen fick även pluspoäng i mitt hjärta för dess fina utsikt.

Efter detta gick vi tillbaka till parkeringen. Där väntade bussen på oss och tillsammans med Robert tog vi oss till observatoriets LOFAR-station som låg på ett fält i skogen. LOFAR står för Low Frequency Array och är en stor samling av många mindre radioteleskop som finns runtom i Europa. Rymdobservatoriet i Onsala är faktiskt Sveriges enda LOFAR-anläggning, och består av nästan 200 antenner! När vi var klara tackade vi Robert för studiebesöket och åt våra egengjorda wraps från gårdagen innan vi begav oss tillbaka till bussen och åkte hemåt.

Vi kom fram till Chalmers vid 14-tiden och då var det dags för laboration 2! Denna gång fick vi programmera sensorer till Arduinosen. Sensorerna som vi använde var en accelerometer (ADXL345) och en temperatur- och fuktsensor (DHT11). Vi fick även lära oss att skriva ett program som kunde spara ner data till ett SD-kort. Denna laboration tyckte jag var lite svårare än gårdagens, men när man väl förstod koderna kändes det mycket enklare!

När vi hade programmerat klart gick vi tillbaks till NTI-skolan för att äta middag. Vädret var bra så vi åt ute som vanligt, där det serverades potatismos med korv. Efter det höll de resterande handledarna sina presentationer eftersom de inte hann det igår. Eli höll den första, och han var faktiskt den enda handledaren som någorlunda lyckades hålla sin tid. Som en tidigare norrlänning var det roligt att höra om hans uppväxt och studier där! Andra att presentera var Niklas, som berättade om sin passion för astrofotografi och fysik. Det var jättefascinerade att se alla coola bilder han har tagit, och som någon som själv vill läsa fysik på universitetet var det väldigt upplyftande att lyssna på. Sist men inte minst höll Gabriel sin presentation, som liksom de andra var väldigt inspirerande. Vi blev alla rörda av hans ord, speciellt när han berättade om hur han ”spammade 200 forskare på CERN via mejl” för att få göra ett skolarbete.

Men skämt åsido var det extremt kul och lärorikt att lyssna på alla presentationerna. Själv kände jag mig väldigt inspirerad och rörd av våra kära handledares presentationer, och jag skulle säga att denna kväll var en enorm vändpunkt i mitt liv. Jag hoppas att ni läsare också en dag får uppleva samma sak som jag har gjort här på RFS för jag kan garantera er att det är en upplevelse som ni aldrig kommer att glömma av.

Tack och hej, leverpastej!

MVH Chrys

Hej bloggen!

Onsdagen/dag 3 började klockan 07:30 på samma fantastiska sätt som alla andra dagar. Nämligen genom väckning till låten ”Jag är en astronaut”. Vi åt en god frukost och sedan började dagen och alla aktiviteter på riktigt. Jag var väldigt taggad inför dagen och väntade med glädje på att få höra mina första riktiga föreläsningar. Dessa skulle dessutom hållas på Chalmers av extremt intressanta föreläsare, vilket bidrog ytterligare till spänningen. Doktoranden Kiana Kade höll i första föreläsningen vilken var på plats på Chalmers. Detta gjorde hon om astronomi och plasmafysik. Föreläsningen var mycket intressant och man fick lära sig om allt från rödförskjutning till galaxers förmåga att skapa stjärnor. Jag tror nästan inte att jag hade kunnat få en bättre introduktion till föreläsningar än via henne. Den andra föreläsningen handlade om hur stjärnor utvecklas samt hur de förändras under deras livstid. Denna var på distans och föreläsaren var Holly Andrews. Även denna var väldigt spännande och jag fick lära mig kring stjärnors hela livstider. Den tredje föreläsningen hölls på plats och föreläsare var Rüdiger Haas. Han föreläste om rymdgeodesi vilket var ett ämne jag aldrig hört talas om. Föreläsningen handlade om olika typer av undersökningar som man kan göra på jorden samt inom samt de olika sfärerna som omger oss. Detta var mycket intressant och jag fick bland annat lära mig att man kan använda sig av gravitationen vid Amazonas för att bedöma mängden regn som fallit.

Efter de tre väldigt intressanta föreläsningarna väntade lunch. Vi hade även fått reda på att en fjärde föreläsning som egentligen ej var inplanerad skulle ske. Denna handlade om kvantdatorer och föreläsaren var Göran Johansson. När jag fick höra om detta blev jag väldigt exalterad då kvantdatorer är något jag tycker är otroligt spännande men som jag samtidigt inte visste så mycket om. Görans föreläsning var en av de absolut bästa föreläsningarna och han förklarade på ett väldigt pedagogiskt sätt. Detta gjorde att man lätt kunde ta in mycket av den information som gavs, trots att ämnet han föreläste kring var väldigt komplext. Efter dagens sista föreläsning fick vi sedan fortsätta med laborationer. Labben var mycket rolig och jag fick lära mig ännu mer programmering än vad jag tidigare gjort.

När vi var färdiga med labbarna återvände vi till skolan samt åt. Efter middagen väntade dagens sociala aktiviteter vilka var handledarpresentationer. Eftersom vår upplaga var väldigt frågvisa drog vi ut på tiden något enormt och vi hann inte ens med hälften av alla handledarpresentationer. Det kan dock också ha haft att göra med att alla handledare var så intressanta. De presentationer vi hann lyssna på var superinspirerande och att få höra handledarnas berättelser var några av de absolut bästa delarna av rymdforskarskolan. Av handledarna fick vi även massa bra tips samt hjälp med hur vi kan tänka inför framtida val när det kommer till jobb, skola och livet i allmänhet.

Denna dag var precis som alla andra dagar otroligt minnesvärd och bidrog med mycket jag aldrig kommer glömma.

MVH Viktor

Dag 2 började med att en handledarna väckte oss med den obligatoriska låten ”Jag är en astronaut”. En låt som vi skulle få höra många fler gånger under våra kommande dagar. Efter frukosten gick vi mot Chalmers där vi hade alla våra labbar och idag skulle vi lära oss att programmera i C++. Det var min första gång att programmera och till min förvåning var det riktigt riktigt kul.

Eftermiddagen spenderades på Universum där vi lärde oss om rymden men fick också se massor av djur, aporna var i regnskogen var otroligt gulliga. På kvällen, efter middagen på NTI, gick vi återigen mot Chalmers där vi fick en föreläsning om Latex, otroligt intressant och man ser fram emot att använda det i framtiden. På kvällen hade vi en bedcheck, en stund där man få information om nästa dag i mindre grupper och hinner prata om dagen som gick. I slutet av bedchecken brukade vi också spela något spel, skitkul och trots att bedchecken kan låta liiite trist så såg man alltid fram emot bedchecken varje dag.

MVH Vera

Utan att veta vad som väntade släpade man på sin tunga packning upp till NTI-gymnasiet där 23 andra förväntansfulla och nervösa elever väntade på en. Kort därefter ställde vi upp oss på led för att checka in i det hem som vi skulle tillbringa de kommande tio dagar, och därefter delades vi in i våra handledargrupper där vi påbörjade samarbetsövningar!

En av dessa samarbetsövningar var evolution, vilket gick ut på att utvecklas till en framtida AI genom att vinna på en oerhört skicklighetsbaserad gren, nämligen sten, sax, påse. Dessvärre var jag en av de tre som inte besatt denna skicklighet och förlorade leken genom att förbli en apa medan alla andra utvecklats till AIs. Men denna förlust tänkte jag inte på så mycket och fram mot kvällen när vi skulle tävla om vem som kunde bygga det bästa pappersflygplanet, tog jag tillfället i akt att visa på min otroliga ingenjörsförmåga. Efter långa minuters beräkning av olika vingmodellers aerodynamik kom jag fram till slutsatsen att det bästa vore att ta fram en Youtube-tutorial!

Det första kastet var relativt dåligt, och en annan handledargrupp tog ledningen. Men nu hängde allt på det andra kastet. Jag kastade högt, och det dröjde inte länge förrän pappersflygplanet nådde sin maximala altitud och accelererade ned mot Jorden. Pappersflygplanet började snurra och det såg inte bra ut, men det var då luften fick sin egen vilja, och tog tag i planet som tog vårt lag till första plats!

MVH Elliot

Den sista dagen och kanske till och med den bästa, börjar som vanligt klockan sju. Med tanke på att detta var den sista dagen på lägret ville jag utnyttja varje timme på dygnet till att umgås med alla och inte ligga och sova. Jag fick äran att väcka alla kompisar med en favoritlåt på högtalaren. Därefter, åt alla frukost och klädde på sig sina finkläder.

Vi var på Astronomihuset relativt tidigt och hade därför extra mycket tid till att förbereda oss inför den stora redovisningen. Vissa övade i ett eget rum, några var kvar i klassrummet och vissa var i korridoren. Efter ett tag av övande var det dags för lunch vid en restaurang nära SUS Lund, vilket var jättehäftigt då vi fick se alla läkarstudenter, professorer och läkare. Maten där var så himla utsökt och jag skämtar inte när jag säger att det var en av de bästa måltiderna jag haft på länge. Hur som helst var det nu dags att röra på oss mot Astronomihuset för att ha våra redovisningar. En del var nervösa medan andra inte, och det är naturligt att bli lite nervös men som jag gillar att tänka på det så är det mest en rolig och lärorik grej som man inte ska stressa för mycket över. Det var en stor ära att få redovisa framför högt utbildade professorer, forskare och alla familjer men man kan bara göra sitt bästa och inte låta nervositeten få övertaget så går det oftast galant. Alla grupper gjorde ett toppenjobb och jag är övertygad om att alla var nöjda med sin prestation.

Projektet. Var. Över. Nu drar den efterlängtade avslutningsmiddagen igång och efter det, den hemliga aktiviteten. Middagen var sagolik och helt oförglömlig. Det blev en blandning av en trerätters middag, sång, tävlingar och spex underhållning. Påväg tillbaka från middagen fick vi uppleva Lund under nattetid vilket var en fantastisk upplevelse. De flesta var trötta när vi kom hem men något vi glömde bort var att vi skulle ha den hemliga aktiviteten. Det var väldigt speciellt, spännande och något som alla RFS-elever har upplevt och sent kommer glömma. För att få veta vad som hände den kvällen finns det bara ett sätt att ta reda på det. Sök till rymdforskarskolan!

Trots att alla var helt slut efter presentationen, middagen och hemliga aktiviteten körde vi ändå vidare och grilla marshmallows samtidigt som vi skrev på varandras små häften. Kvällen drog iväg och plötsligt var klockan två på natten men vi skulle ändå inte ge oss! Många ville fortfarande inte sova för att man inte ville få ett slut på lägret. Vad är det enda logiska man kan göra när ingen vill sova och alla ville umgås? Dynga såklart! Jag måste dock erkänna att det inte var så enkelt som det verkade då jag gick och la mig strax efter fem på morgonen. Till min absoluta förvåning gjorde två timmar sömn susen, och jag hoppade ur sängen med full energi och redo att väcka alla med högtalaren på nytt. Efter frukosten började man inse att man bara har några timmar kvar med alla fantastiska människorna på lägret och det var definitivt ett av de jobbigaste stunderna under hela året. Alla tog sitt farväl och RFS Lund var slut.

När jag sökte till rymdforskarskolan hade jag aldrig tänk mig att det skulle lämna ett så stort avtryck på mig. Det har, helt seriöst, varit de bästa tio dagarna av hela mitt liv och jag är så glad och stolt över att jag valde att söka till lägret. Det var mitt livs bästa beslut och jag ångrar det inte ett dugg.

MVH Filip