Nyheter

Varje nyår sedan 2015 skriver AU:s förbundsordförande en krönika över det år som gått. Det ger varje medlem möjlighet att få inblick i hur den högste förtroendevalde ser på Astronomisk Ungdom och den utveckling som skett under året. I år är det återigen dags för Måns Holmberg att dela med sig av sina tankar, och här kommer de!

AU:s högkvarter i Stockholms centrum.

Det gångna året började storslaget med att Stockholms gamla observatorium blev AU:s nya högkvarter. Byggnaden färdigställdes 1753 och blev Kungliga Vetenskapsakademiens första byggnad, och var under en lång period Sveriges vetenskapliga centrum för inte minst meteorologis och astronomisk vetenskap. Idag bedrivs inga astronomiska observationer på grund av ljusföroreningar i staden, men i och med AU:s inflytt är nu byggnaden återigen bas för en viktig astronomisk verksamhet. Här sitter nu vår kanslipersonal om dagarna och fortsätter att driva AU framåt, och främja astronomin och rymdvetenskap bland unga i Sverige. Observatoriet kommer att vara AU:s slutgiltiga hem. Under samma period fick även AU:s Stockholmsdistrikt tillgång till Stockholms gamla observatoriums västra flygel, även kallat Magnethuset, vilken är fri att använda för alla föreningar och medlemmar i Stockholm. Inflytten vid observatoriet har redan lett till stora framgångar. Vi bjöd bland annat in till öppet hus där fler än 1000 personer kom, vi såg livesändningen av den tyvärr misslyckade landningen av den Israeliska månlandaren Beresheet, vi firade 50-årsjubiléet av månlandningen där, och vi kollade på uppskjutningen av Jessica Meir där både SVT och TV4 var på plats och intervjuade AU:are.

Marsresenärer i mars 2019.

År 2019 var rymdåret då vi firade 50 år sedan människans första steg på månen samt att både Svenska Astronomiska Sällskapet, AU:s moderförening, och Internationella Astronomiska Unionen grundades för 100 år sedan. Under året anordnade AU tillsammans med andra organisationer många roliga jubileumsaktiviteter runt om om i Sverige. Stort tack till Josefin Karlsson från förbundsstyrelsen som varit ansvarig för rymdåret från AU:s sida!

AU:s verksamheter har utökats och växt ofantligt på senare år, men trots det är läger fortfarande en av våra kärnverksamheter. Årets första läger var som alltid Norrskenslägret för gymnasieelever i Kiruna. Utan förvåning fick deltagarna uppleva ett fantastiskt norrsken, samt andra roliga aktiviteter. Stort tack till projektledare Hatai Buekuson Engkvist med projektgrupp för ett mycket välarrangerat läger!

Därefter följde AU:s andra Marsresa, som den här gången gick till mot både gamla och moderna astronomiska observatorier i Mellansverige. Deltagarna åkte bil mellan flera observatorier och fick därmed ett smakprov på hur det var att vara astronom förr och hur det skiljer sig mot idag. Jag vill tacka projektledare Scott Green för en väl planerad och utförd resa!

Kongressmiddagen 2019.

I maj gick sedan den årliga kongressen av stapeln, i Uppsala. Här samlades ungdomar från hela landet för att ses, diskutera, underhållas, lära sig saker, samt delta i AU:s årsmöte. Kongressen är en viktig samlingsplats för medlemmar, båda nya och aktiva, där alla kan bidra med tankar och idéer kring förbundets utveckling. Nytt för i år var att kongressmiddagen på Värmlands nation avslutades med disco & dans, något som var en stor succé! Kongressen avslutades med årsmöte, där den nuvarande förbundsstyrelsen valdes: Josefin Karlsson (vice ordförande), Louise Drevinger (ständig sekreterare), Kajsa Toftner (skattmästare), Gabriel Delerin (ledamot), Robin Djerv (ledamot och lägerlegend), och jag. Återigen vill jag tacka den föregående förbundsstyrelsen för det enastående år samt för en väl anordnad kongress!

I slutet på juli drog AU:s andra Gastronomiläger igång; ett läger med fokus på extra god mat och extra mycket lägerkänsla. I år befann sig deltagarna på scoutgården Frustunaby utanför Gnesta/Södertälje. Lägret är mer avslappnat än andra AU-läger, för fokus ligger på att både skapa en naturlig umgängesplats för aktiva i AU och att ge nya medlemmar en möjlighet att komma in i gemenskapen. Lägret visade verkligen på den unika gemenskap som finns i AU. Jag vill passa på att rikta ett stort tack till Axel Öhman Wiberg och tillhörande gastronauter för ett väl utfört läger i sann AU-anda!

Besöker på CERN under Rymdresan.

I augusti gick den årliga Rymdresan av stapeln, i år till Genève i Schweiz. Där besökte medlemmarna CERN, världens forskningscentrum för partikelfysik och hem till väldens största partikelaccelerator; Large Hadron Collider. Här fick deltagarna en guidning de sent kommer att glömma och de fick även chansen att experimentera med dimkammare för att visualisera joniserande strålning. Deltagarna besökte även FNs Europasäte Palais des Nations. En stor eloge till projektledaren Leo Samuelsson och tillhörande projektgrupp för ett väl genomförd rymdresa.

Direkt efter Rymdresan anordnades Rymdlägret på Ven; ett läger för lågstadieelever. Här kunde de unga deltagarna fördjupa sitt intresse inom astronomi och rymdteknik. Dagen därpå anordnades Astronomilägret för högstadieelever, även det på Ven. Under båda lägren fick deltagarna ta del av den fantastiskt vackra sommarmiljö som Ven har att erbjuda. Stort tack till Sara Salaymeh och tillhörande projektgrupp för två riktigt bra sommarläger i en historiskt viktig miljö.

Årets konferens gick av stapeln i oktober vid Kvistabergs Observatorium utanför Bro. På plats fanns ungefär 70 ungdomar från hela landet redo att diskutera kosmos alla mysterier och dela med sig av sina erfarenheter av föreningslivet. Det blev en intensiv helg för alla deltagare men de åkte hem med nya kunskaper och insikter om förbundet, redo att driva sina lokala verksamheter till nästa nivå. Under lördagen delades även Astronomisk Ungdoms hederstipendium ut till Populär Astronomins redaktör, Robert Cumming. Jag vill tacka förbundsstyrelsen och kansliet för det fantastiska arbete som gjorde konferensen möjlig, samt skicka ett extra grattis till vår nya hedersstipendiat Robert Cumming!

Medlemmar från hela lander samlade på Kvistabergs observatorium under konferensen 2019.

Nästa läger utfördes i november och då var det dags för Space Camp, ett läger för mellanstadieelever. Lägret gick av stapeln vid Plönninge Observatorium, ett observatorium strax utanför Halmstad i Halland. Under lägret bjöds deltagarna på roliga labbar, fascinerande föreläsningar, samt roliga lekar och filmvisning. Jag vill tacka Niklas Engelhardt Önne och övriga i projektgruppen för ett fantastiskt läger!

Utöver läger, resor och andra sammankomster deltog AU även i flera temadagar. I år deltog vi i Rymdforum i Trollhättan, Vetenskapsfestivalen i Göteborg, Kulturfestivalen Stockholm & WeAreSthlm, Almedalsveckan, Lise Meitner-dagarna samt Berzelius-dagarna. Att AU åkte till Almedalsveckanm, världens största demokratiska mötesplats för samhällsfrågor, är otroligt stort! Återigen tack till projektledare Josefin Karlsson. Sist men inte minst var andra upplagan av vår astronomikonferens för gymnasieelever, Knut Lundmark-dagarna, i Lund. Här vill jag rikta ett tack till Linnea Rosenbecker, Linnea Björk och Gabriel Delerin!

AU:s Moa Nowakowski i ett panelsamtal under Almedalen, tillsammans med bl.a. Rymdministern och Rymdstyrelsens generaldirektör.

Sedan år 2016 har AU anordnat Rymdforskarskolan (RFS) och detta år var inget undantag. I somras genomfördes återigen tre upplagor av Sveriges coolaste sommarforskarskola i Stockholm, Kiruna och Göteborg. Eleverna fick en unik chans att delta på många häftiga föreläsningar, spännande laborationer och studiebesök. Nytt för i år var projektet CanSat som går ut på att bygga en liten satellit som sedan ska flyga med en raket eller ballong. Ombord satelliten finns mätinstrument som samlar data under flygningen som eleverna slutligen ska analysera. I samband med introduktion av CanSat var laborationerna under RFS speciellt anpassade för att på en vecka bygga upp tillräckligt med kunskap för att konstruera och programmera satelliten. Jag vill rikta ett enormt tack till projektledare Moa Skan för det otroligt hårda arbete som har krävts för att planera och utföra alla tre upplagor med enastående kvalité och entusiasm! Nästa års projektledare var handledare i år och är ingen mindre än Carl Tysk. Återigen ser framtiden för RFS ljus ut och jag tvekar inte en sekund på att Carl och den framtida handledargruppen kommer göra ett fantastiskt arbete.

AU:s Måns och Moa tillsammans med partners, bl.a. Christer Fuglesang, inför månlandaren Beresheets landningsförsök.

Något annat häpnadsväckande som hände i år var att AU visade på stort inflytande på Skolverket. Under hösten lade nämligen Skolverket ett förslag på en ny läroplan för grundskolan och gymnasiet till regeringen, där bl.a. astronomiämnet berördes, och ett flertal kunskapskrav var antingen omformulerade till det sämre eller helt borttagna. AU och andra organisationer tog ställning emot dessa försämringar, och det ledde till resultat. Jag kan med glädje säga att Skolverkets förslag till försämringar i läroplanen angående astronomi inte längre är med i det slutgiltiga förslaget till läroplan som lämnades in nu i december. Jag vill rikta ett enormt tack till Cornelia Ekvall som drivit denna fråga å AU:s vägnar!

Jag vill jag även tacka Sakke Teerikoski med flera för ett fantastiskt arbete med tidsskriften Populär Astronomi. Sakke är nämligen som ungdomsredaktör ansvarig för att fylla de sidor AU har i varje nummer.

Rymdåret 2019 var som ni märker ett minst sagt händelserikt år. Det har hänt och gjorts mycket mer i AU under året än vad jag redogjort för ovan. Det är idag nyårsafton och vi har bara goda minnen att blicka tillbaka på. Det är svårt att nämna allt som hänt, men mycket var det och vi har äntligen överstigit 5000 medlemmar! Detta är en milstople som vi är enormt stolta över! Precis som vårt medlemsantal förra året så gör det AU till Sveriges största ungdomsförbund inom naturvetenskap, vilket är jättestort för oss.

Deltagare i Rymdforskarskolan 2019 i Göteborg.

Så var befinner sig AU om 5 år, 10 år eller 100 år? Jag tror att förbundet har långt kvar tills vi når vår fulla potential. AU befinner sig ständigt i utveckling och har gjort det från dag 1. Det uppstår hela tiden nya möjligheter. Mycket är en fråga om resurser och jag kan redan nu säga att nästa år ser väldigt bra ut. Hittills ser vi inga tecken på en minskad utveckling då varje år har varit mer framgångsrikt efter det andra. Vi kommer att växa tills dess att alla rymdintresserade ungdomar i Sverige är nådda och fått ta ställning till medlemskap i Sveriges gemenskap för unga rymdintresserade. Alla ska få chansen att utveckla sitt rymdintresse! Vi kommer nästa år att utöka personalen på kansliet; något som kommer ge oss större möjlighet att utveckla nya verksamheter och ge bättre stöd till alla medlemsföreningar. Jag kan även med glädje säga att vi har inlett ett långsiktigt samarbete med skolkoncernen NTI-gymnasiet, vilket kommer gynna inte minst Rymdforskarskolan och utvecklingen av gymnasieföreningar. Med fler samarbeten, större kansli och mer resurser ser 2020 ut att kunna bli ett fantastiskt år.

Måns Holmberg, förbundsordförande.

Ni har väl inte heller missat att årets tema för NK:s julskyltning var rymden och att AU bidrog med en tipspromenad & utställning inne i köpcentret. Riktigt kul och stort tycker vi!

Till sist vill jag tacka alla fantastiska medlemmar, medlemsföreningar, aktiva och kanslipersonal för detta år! Precis som alla tidigare år var Rymdåret 2019 var ett fantastiskt och händelserikt år. Låt 2020 bli lika underbart! Vi är ett ungt förbund med mycket potential. Vi är Astronomisk Ungdom och vi är på väg mot oändligheten och vidare!

Måns Holmberg
Förbundsordförande
Astronomisk Ungdom

I samband med NK:s julskyltning med rymdtema och vår rymdutställning på insidan av NK:s varuhus skedde ytterligare ett samarbete mellan NK och Astronomisk Ungdom! Fem filmer spelades in med yngre AU-medlemmar, där de spekulerar fritt om framtiden.

I år är det som känt 50 år sedan människan landade på månen. Otroligt mycket har hänt sedan dess: datorer, mobiltelefoner, internet, sociala medier, nationella ungdomsförbund för rymdintresserade barn och ungdomar, etc.

Men hur kommer världen se ut om 50 år framåt i tiden? I detta spekulerar nio AU-medlemmar, i åldern 7-10 år, i korta filmklipp framtagna av NK i samarbete med Astronomisk Ungdom. Så här skriver NK själva i sitt pressmeddelande:

Vid skapandet av årets jultema har NK tagit hjälp av några verkliga rymdexperter från ungdomsförbundet Astronomisk Ungdom. Nio barn har blivit NK:s Framtidsastronauter och hjälper oss att få en bild av framtiden och vad vi kan förvänta oss att se både på jorden och i rymden. Deras framtidsspaningar finns dokumenterade på film som kan ses i NK:s sociala medier samt på en TV-skärm i varuhuset.

– Rymden inspirerar barn och unga som inget annat. Oändligheten, svarta hål, det stora äventyret, galaxer och utomjordiskt liv är exempel på saker som många funderar över. Därför vill vi att alla barn och unga ska ha möjlighet att utveckla sitt rymdintresse och lära sig mer tillsammans med andra, säger Mikael Ingemyr, generalsekreterare för Astronomisk Ungdom.

Rolig nog så skrev Göteborgs-Posten, GP, lite om samarbetet!

Här är filmklippen:

Rymdresor

Utomjordingar

Uppfinningar

Mat

Mode

Alla fem teman

I år, under Rymdåret 2019, hade NK rymdtema på sin anrika julskyltning. Så roligt att rymden som tema passar på precis allt! Astronomisk Ungdom fick innan skyltsöndagen (den dag då julskyltningen avtäcks och invigs) i uppdrag av NK att ordna en rymdutställning med tillhörande quiz på insidan av varuhuset. Ett ärofyllt uppdrag!

På sju platser i NK:s varuhus i Stockholm placerades montrar innehållandes olika rymdobjekt. Föremålen lånades in från bl.a. Rymdbolaget, KTH, Naturhistoriska riksmuseet, Rymdstyrelsen, och Christer Fuglesangs privata samlingar. Utställningen kurerades av AU:s generalsekreterare Mikael Ingemyr.

Så här skriver NK själva i sitt pressmeddelande:

– Rymden inspirerar barn och unga som inget annat. Oändligheten, svarta hål, det stora äventyret, galaxer och utomjordiskt liv är exempel på saker som många funderar över. Därför vill vi att alla barn och unga ska ha möjlighet att utveckla sitt rymdintresse och lära sig mer tillsammans med andra, säger Mikael Ingemyr, generalsekreterare för Astronomisk Ungdom.

För alla nyfikna barn finns även en möjlighet att göra ett rymdquiz vid ett besök i varuhuset. Mikael Ingemyr på Astronomisk Ungdom har lånat ihop olika historiska rymdföremål med tillhörande frågor som placerats ut runt om i NK:s varuhus. Barn är välkomna att göra rymdquizet och varje vecka dras en vinnare som får en roligt pris.

Här kommer nu quiz-frågorna, informationstexten som satt vid varje föremål, bilder på montrarna med själva föremålen, och lite bilder från den guidade visningen av utställningen som anordnades för AU:s medlemmar.

1. Rymdraket & experimentmodul

Vid Sveriges rymdbas Esrange utanför Kiruna bedrivs rymdverksamhet i världsklass. Rymdbasen ägs av det statliga rymdbolaget Swedish Space Corporation, SSC, och där utförs uppskjutningar av rymdraketer, uppsläpp av höghöjdsballonger och nedladdning av viktig information från satelliter via stora parabolantenner. Den första uppskjutningen av en raket ifrån Esrange gjordes redan år 1966. Här syns toppen av en modern rymdraket som skjutits upp därifrån; bucklorna i nosen uppstod vid landningen efter rymdfärden.

Med ombord på raketerna finns olika vetenskapliga experiment som behöver utföras i tyngdlöst tillstånd, utan påverkan av jordens gravitation, vilket är intressant för en stor mångfald av forskningsområden. Exempelvis har experimentmodulen här flugit till rymden med en raket från Esrange, och i tyngdlösheten undersökt hur mänskligt blod flödar. Experimentet syftade till att ge oss större förståelse för hur blodceller transporteras och rör sig i våra blodkärl. Denna kunskap är viktig för att i framtiden kunna förebygga hjärt- & kärlsjukdomar och ta fram bättre behandlingsmetoder.

Utlånad av: Swedish Space Corporation, SSC

Fråga: Hur högt upp börjar rymden?
1: 40 km över havet
X: 100 km över havet
2: 400 km över havet

2. Meteorit

Meteoriter är stenar med utomjordiskt ursprung som nått jordens yta, efter att ha lyst som meteorer på himlen när de i mycket hög hastighet farit in i jordens övre atmosfär. Oftast är de fragment från kollisioner mellan asteroider eller rester från kometkärnor. Asteroiderna och kometerna i sin tur bildades samtidigt som planeterna och solen, så meteoritstenar är lika gamla som solsystemet självt. De är därför de äldsta objekt som vi människor har möjlighet att studera i laboratorium.

Här ligger en meteorit som kommer från det allra första dokumenterade meteoritfallet i Sverige. Strax efter lunchtid den 1 januari 1869 hördes en stor explosion över Uppland, och vid Hessle gård utanför Enköping uppstod ett stort nedslagsområde där man fann över 700 stenfragment från fallet. Många vittnesskildringar som beskriver den historiska händelsen finns bevarade. Hesslemeteoriten är en stenmeteorit av typen kondriter. Det yttre mörka lagret är en smältskorpa som bildades i fallet.

Utlånad av: Naturhistoriska riksmuseet

Fråga: Hur gammalt är solsystemet?
1: 10 000 år
X: 13,8 miljoner år
2: 4,6 miljarder år

3. Fuglesangs armbandsur

Även astronauter behöver veta vad klockan är. Under NASA:s månprogram bar astronauterna armbandsur av modellen Omega Speedmaster, då de klarade av de extrema temperaturer, vakuum, strålning, g-krafter, stötar och annat som armbandsur kan utsättas för under rymdfärder. NASA:s tradition att utfärda armbandsur av just denna modell har fortsatt även efter månlandningarna; här är det exemplar som Christer Fuglesang bar ombord på rymdstationen ISS, som går i omloppsbana kring jorden.

Ända sedan Albert Einstein publicerade sin speciella relativitetsteori år 1905 har vi vetat att tiden är relativ, och beror på observatörens rörelse och hastighet. Det finns alltså ingen absolut tid, utan tiden kan rent fysiskt gå i olika hastighet för olika observatörer. För den som vill resa i tiden är detta viktigt att känna till.

Utlånad av: NASA & Rymdstyrelsen

Fråga: Hur snabbt går tiden ombord på rymdstationen ISS jämfört med nere på jorden?
1: Något saktare.
X: Precis lika fort.
2: Något snabbare.

4. Partikeldetektor

Världens minsta beståndsdelar kallas för elementarpartiklar, exempelvis kvarkar, elektroner eller neutriner. Vi kan använda olika detektorer och instrument för att mäta elementarpartiklarnas förekomst och egenskaper, och på så sätt lära oss mer om hur naturen fungerar på fundamental nivå.

Detta instrument heter Particle Flux Demonstrator, ”Fluxen”, och är tvilling till ett identiskt instrument som Christer Fuglesang använde under sin andra rymdfärd. Ombord på rymdstationen kunde han mäta flödet av kosmisk strålning i olika delar av stationen och beroende på instrumentets riktning i förhållande till jordens magnetfält. Vi här nere på marken är skyddade från kosmisk strålning utav jordens atmosfär och magnetfält, men uppe i rymden finns inte det skyddet för astronauterna.

Vissa partiklar med ursprung i rymden flödar dock igenom oss på marken ändå hela tiden, utan att vi märker eller påverkas av det. Ett exempel är så kallade myoner; laddade partiklar som bildas i jordens övre atmosfär när den träffas av kosmisk strålning, och som fortsätter mot jordytan i nära ljusets hastighet. Fluxens LED-lampor lyser upp varje gång som en myon eller annan laddad partikel far genom den och träffar dess detektor.

Utlånad av: Kungliga Tekniska högskolan & Christer Fuglesang

Fråga: Ungefär hur många myoner flödar genom din kropp varje sekund?
1: Ca 10 st per sekund
X: Ca 1 000 st per sekund
2: Ca 10 000 000 st per sekund

5. Rymdfrisbee

Christer Fuglesang var med och introducerade frisbee som tävlingsform i Sverige. 1978 blev han svensk mästare i grenen Maximum Time Aloft, vilket går ut på att kasta en frisbee upp i luften och sedan fånga sitt eget kast efter så lång tid som möjligt. Världsrekordet utomhus ligger på 16,72 sekunder.

Under sin första rymdfärd hade Christer med sig sin frisbee, och utförde ett kontrollerat världsrekordförsök ombord på rymdstationen genom att släppa den och låta den snurra fritt i tyngdlösheten i hela 20,52 sekunder, innan han fångade den igen. Därmed slog han världsrekordet, åtminstone i rymden. I montern finns en likadan frisbee som han hade med sig upp 2006, samt en liten röd frisbee som var med till rymdstationen under hans andra rymdfärd dit, 2009.

Utlånad av: Christer Fuglesang

Fråga: Om du befinner dig i en rymddräkt utanför rymdstationen och kastar iväg en frisbee, vad händer med frisbeen?
1: Den far rakt ut i rymden, i all oändlighet.
X: Den faller snabbt ner till jorden.
2: Den hamnar i en egen omloppsbana runt jorden i många år.

6. Tellurium

Detta instrument visar hur systemet solen (representerad av ett stearinljus), jorden och månen fungerar. Om man vevar runt handtaget så går jorden runt solen, jorden snurrar runt sin egen lutande axel, och månen går runt jorden. Det tillverkades i Stockholm av Fr. J. Berg Matematisk Instrumentfabrik AB under andra halvan av 1800-talet, och används än idag som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisning.

Utlånad av: Astronomisk Ungdom

Fråga: Varför har vi årstider?
1: För att jordens rotationsaxel lutar i förhållande till sin omloppsbana kring solen.
X: För att jordens avstånd till solen varierar under året.
2: För att månens dragningskraft påverkar jordens temperatur olika under året.

7. Fuglesangs flygoverall & Flight notebook

Människan har i historien utforskat och befolkat kontinenterna, därefter världshaven, och nu senast rymden. Vår utbredning i världsrymden började med Jurij Gagarins rymdfärd den 12 april 1961, och har sedan fortsatt. Den 20 juli 1969 landade Neil Armstrong och Buzz Aldrin på månen, och idag pågår en andra rymdkapplöpning tillbaka till månen, sedan till Mars, och vidare. Astronauter är hjältar som riskerar sina liv och sin hälsa för mänsklighetens framtids skull.

Här syns Christer Fuglesang flygoverall med tygmärken som bland annat visar hans nationalitet, vilka uppdrag han genomfört och vilka rymdmyndigheter han arbetat för. Anteckningsblocket är från STS-128, hans andra rymdfärd år 2009, och innehåller instruktioner, check-listor och personliga anteckningar om precis allt viktigt som hörde det uppdraget till. På utsidan sitter kardborreband så att den kunde fästas mot rymdstationens väggar av praktiska skäl.

Utlånad av: Christer Fuglesang

Fråga: Hur många människor har varit i rymden?
1: 1 410 st
X: 195 st
2: 565 st

Facit:

Utställningens kurator, Mikael, fick i alla fall träffa Jultomten efter all möda kring utställningen. Roligt!

Sveriges exoplanet Isagel kretsar kring stjärnan Aniara i Karlavagnen. De nya namnen, ur Harry Martinsons välkända rymdepos, är två av hundratals namn för exoplaneter och deras stjärnor som tillkännagavs den 17 december 2019 vid pressmöten i Paris och Göteborg. Namn har valts av allmänheten i fler än 110 länder för att fira den Internationella astronomiska unionens 100-årsjubileum.

AU:s Moa Skan, doktorand i astrofysik på Stockholms universitet och tidigare projektledare för Rymdforskarskolan, gästade SVT:s morgonstudio.

Runt om i världen har allmänheten engagerat sig i det globala projektet IAU100 NameExoWorlds. Projektet har gett människor i hela världen möjligheten att föreslå meningsfulla, kreativa och unika namn på de planetsystem som tilldelats varje land.

Det är bara andra gången som en global kampanj har lett till namngivning av stjärnor och exoplaneter. Totalt lämnades 360 000 namnförslag från fler än 110 länder. I uppdrag av IAU fick en kommitté i varje land utifrån förslagen ta fram en kortlista med kandidater som sedan gick till allmän omröstning. Globalt röstade 420 000 personer för sina favoriter. I Sverige lämnades fler än 7100 röster på fem förslag.

De nya namnen presenterades kl 11:00 den 17 december på en presskonferens vid Parisobservatoriet, Paris, Frankrike. De svenska resultaten presenterades samtidigt vid ett pressmöte som hölls på Chalmers i Göteborg för att fira uppsändningen av rymdteleskopet Cheops, som kommer att detaljstudera redan kända exoplaneter.

– Astronomiska observationer under en generation har nu upptäckt över 4000 planeter som kretsar kring andra stjärnor – de kallas exoplaneter. Antalet upptäckter fortsätter idag att fördubblas vart 2½ år, vilket avslöjar anmärkningsvärda nya populationer av planeter och sätter vår jord och vårt solsystem i perspektiv. Statistiskt sett går planeter i bana runt de flesta av stjärnorna på himlen. De finns överallt, säger Eric Mamajek, astronomen och medordförande i kommittén som drivit projektet för IAU.

– Astronomer katalogiserar sina nya upptäckter med hjälp av beteckningar som påminner om telefonnumer. Samtidigt har intresset ökat bland både astronomer och allmänheten för att också tilldela egennamn på samma sätt som för solsystemets himlakroppar, fortsätter Eric Mamajek.

Grafiken visar de fem förslag på nya namn för stjärnan HD 102956 och dess exoplanet. Till vänster planeten och till höger stjärnan. Sveriges exoplanet heter Isagel och den kretsar kring stjärnan Aniara. (Illustration: Livia Pietrow; ikoner: hunotika, Ben Davis, Laymik, N.K.Narasimhan, Flatart, ruliani,Travis Bird; Alexis Lavail & Sofie Liljegren).

Det globala projektet IAU100 NameExoWorlds kom till för att skapa medvetenhet om vår plats i universum och för att vi ska kunna reflektera över hur jorden skulle kunna uppfattas av en civilisation på en annan planet.

IAU är den myndighet som ansvarar för att tilldela officiella beteckningar och namn för på himlakroppar, och därför användes dess hundraårsjubileum 2019 (IAU100) som ett tillfälle för att erbjuda varje land chansen att namnge ett planetsystem, bestående av en exoplanet och dess värdstjärna.

Eduardo Monfardini Penteado är projektledare för IAU100 NameExoWorlds.

– Kampanjen IAU100 NameExoWorlds gav allmänheten den spännande möjligheten att hjälpa till med namngivning av över 100 nya världar och deras stjärnor, och att hjälpa IAU att skapa ett genomtänkt tema för namngivning av framtida upptäckter i de systemen, säger han.

Varje land tilldelades en stjärna som är synlig från det landet och är tillräckligt ljus för att observeras genom mindre teleskop. Enligt metodik och riktlinjer som upprättats av IAU:s NameExoWorlds-kommitté ansvarade en nationell arbetsgrupp för att fastställa villkoren för allmänhetens deltagande, sprida projektet i landet och utveckla ett omröstningssystem.

Stjärnan Aniara och dess planet Isagel ligger i Karlavagnen. Bilder: Tobias Forslund (lilla bilden på Karlavagnen); SDSS (bakgrundsbild).

Sveriges namn ur klassikern Aniara

Planetsystemet som tills nu hetat HD 102956 har fått nya namn från Harry Martinsons berömda science fiction-dikt Aniara. Stjärnan får heta Aniara och planeten Isagel.

Exoplaneten Isagel är i likhet med de andra planeter som fått nya namn en gasjätte som troligen påminner om Jupiter. Den upptäcktes med hjälp av radialhastighetsmetoden, där noggranna mätningar av en stjärnas spektrum avslöjar att den vacklar fram och tillbaka under påverkan av dess planeters tyngdkraft.

Samma metod ligger bakom årets Nobelpris i fysik som tilldelades delvis för upptäckten av den första exoplaneten runt en stjärna som liknar solen.

Planeten Isagel upptäcktes 2010 med hjälp av Keckteleskopet på Hawaii av ett forskarteam som leddes av den amerikanske astronomen John Johnson. Isagel gör ett varv runt stjärnan Aniara på 6,5 dygn. Stjärnan som är något tyngre och större än solen (massan uppskattas till 1,68 gånger solens, och diametern drygt 4 gånger solens). Systemet ligger cirka 400 ljusår bort i stjärnbilden Stora björnen, mitt i Karlavagnen nära stjärnan Megrez. Från en mörk plats kan stjärnan ses med en bra fältkikare eller mindre teleskop.

Namnen Aniara och Isagel föreslogs av Lars Gottberg, pensionerad läkare från Stockholm. Aniara är namnet på det stora rymdskeppet som i dikten hamnar på fel kurs. Isagel är pilot på Aniara, en karaktär som Nobelpristagaren Martinson baserade på sin vän, poeten Karin Boye. 2019 blev Aniara film av regissörerna Pella Kågerman och Hugo Lilja, med skådespelaren Bianca Cruzeiro i rollen som Isagel.

Förslaget var ett av över 1600 som lämnades av allmänheten under sommaren 2019. Med hjälp av en jury kokades listan ner till en kortlista av fem namnpar som gick till omröstning under oktober och november. Resultatet av omröstningen – cirka 7100 röster avlades – gick sedan till IAU.

För att uppmärksamma FN:s internationella år för urfolksspråk 2019, uppmuntrades talare att föreslå namn på urfolksspråk. Av de utvalda namnen har några tiotals urfolksursprung. Norges stjärna och planet, som också ligger i stjärnbilden Stora björnen, döps till Nasti (stjärna på nordsamiska) respektive Albmi (himmel). I Sverige gick namnparet Naestie/Tjovke (stjärna/björnöga och björnunge på sydsamiska) till omröstning.

– IAU gläds över det breda internationella intresset som NameExoWorlds-kampanjen har skapat. Det är glädjande att så många människor i länder i hela världen har bidragit till att skapa namn för planetsystem som har betydelse inom sina egna kulturarv. Denna insats hjälper oss alla att enas i vår utforskning av universum, sade Debra Elmegreen, IAU:s tillträdande president.

Mer om det globala projektet och IAU:s jubileumsår

IAU, den Internationella astronomiska organisationen, sammanför fler än 13 500 yrkesastronomer i fler än 100 länder i hela världen. Dess uppdrag är att främja och skydda astronomi i alla dess aspekter, inklusive forskning, kommunikation, utbildning och utveckling genom internationellt samarbete. IAU fungerar också som den internationellt erkända myndigheten för att tilldela beteckningar till himlakroppar och detaljer på deras ytor. IAU grundades 1919 och är världens största professionella organ för astronomer.

NameExoWorlds-projektet organiserades inom ramen för IAU:s hundraårsjubileum 2019. Med över 5000 aktiviteter i 140 länder firar miljontals människor runt om i världen de astronomiska genombrotten som har format vetenskap, teknik och kultur under det gångna seklet, samt att lyfta fram astronomins betydelse som ett verktyg för utbildning, utveckling och diplomati. Mer information finns på hemsidan för IAU100.

– Under året har vi nått ut till allmänheten genom olika astronomiska aktiviteter för IAU:s 100-årsjubileum. Det globala projektet NameExoWorlds har varit det perfekta initiativet för att avsluta ett år fullt av utåtriktade initiativ. Det kommer säkert att ha ett genomslag under många år framöver, säger Ewine van Dishoeck, IAU:s president.

Så utsågs Sveriges namn

Nomineringar togs emot mellan 11 juni och 22 september 2019 och totalt inkom 1639 förslag.

Resultatet av omröstningen lämnades till IAU den 19 november för slutgiltig utvärdering. I omröstningen, som var öppen mellan 24 oktober och 11 november, ingick förslagen Isagel (planet) och Aniara (stjärna), Dunfin och Akka, Ratatosk och Yggdrasil, Skoll och Alfrödull, samt Tjovke och Naestie. De hade valts ut av en expertjury med stöd av Sveriges nationella kontaktpersoner för astronomisk outreach i Sverige. Jurymedlemmarna var Anna Davour, vetenskapsjournalist och fysikredaktör på Forskning och framsteg, och Maria Ehrenberg, regionbibliotekarie vid Region Halland och fil dr i litteraturvetenskap.

I IAU:s arbetsgrupp för tävlingen ingår Alex Pietrow (sammankallande), Robert Cumming (IAU:s nationella kontaktperson för astronomisk outreach), Emily Freeland, Seméli Papadogiannakis och Moa Skan.

Astronomisk Ungdom fick 40 platser till ett av de häftigaste evenemangen under hela rymdåret 2019. Nobelveckan invigdes med ett unikt livesamtal mellan några av årets Nobelpristagare och astronauter på den internationella rymdstationen ISS, och AU:s medlemmar var särskilt inbjudna!

Astronauterna Jessica Meir och Luca Parmitano.

Hur ser man som astronaut på människans plats i universum? Kan det finnas liv på exoplaneter? Hur fungerar litiumjonbatterier i rymden? Årets Nobelpris i fysik och kemi belönade upptäckter som är avgörande för arbetet just nu på den internationella rymdstationen. Astronauterna Jessica Meir (som är svensk medborgare!) och Luca Parmitano berättar om den forskning som bedrivs på rymdstationen och utmaningarna med deras rymdpromenader i ett samtal med två av fysikpristagarna, Didier Queloz och Michel Mayor, som gjorde den första upptäckten av en exoplanet, samt kemipristagaren Stanley Whittingham, som belönas för utvecklingen av litiumjonbatteriet.

Samtalet med astronauterna på rymdstationen modererades av astronauten Christer Fuglesang. Anna Sjöström Douagi, programchef på Nobel Prize Museum, inledde programmet med en frågestund med Nobelpristagarna, som precis hade anlänt till Stockholm för att delta i en händelserik Nobelvecka.

Nobelpristagare i fysik 2019, Didier Queloz och Michel Mayor, för den första upptäckten av en exoplanet kring en sollik stjärna.

Hur används årets Nobelpris i rymden?
Årets fysikpris belönar ny förståelse av universums uppbyggnad och historia, samt den första upptäckten av en planet i bana kring en solliknande stjärna utanför vårt solsystem. Kosmologi och exoplaneter är huvudteman i Europeiska rymdorganisationens (ESA:s) forskningsprojekt. Nobelpristagaren Didier Queloz är själv ordförande i det projekt som särskilt ska studera exoplaneter med hjälp av rymdteleskopet Cheops, som sänds upp i mitten av december.

Nobelpriset i kemi belönar utvecklingen av det lätta, laddningsbara och kraftfulla lithiumjonbatteriet som vi har i allt från mobiltelefoner till elbilar. Batteriet kan lagra stora mängder energi från sol- och vindkraft, och möjliggör ett fossilfritt samhälle. NASA-astronauten och Jessica Meir kan själv berätta om hur hon nyligen under en rymdpromenad har installerat litiumjonbatterier för att uppgradera stationens energikapacitet.

Nobelpristagare i kemi 2019, Stanley Whittingham, för uppfinningen av litiumjonbatterier.

ESA-astronauten Luca Parmitano har gjort flera komplexa rymdpromenader i samband med underhållet av stationens största vetenskapliga instrument Alpha Magnetic Spectrometer (AMS-02). Instrumentet har studerat universum och letat efter mörk materia sedan 2011. Den forskning som belönas med årets fysikpris visar att bara fem procent av universums innehåll är materia som vi känner till, den som bygger upp stjärnor, planeter, växter och oss. Resten, 95 procent, är okänd mörk materia och mörk energi. Huvudforskaren för AMS-02 är Nobelpristagaren i fysik 1976, Samuel Ting. Han menar att resultatet hittills har gett unik information till fysiker som handlar om potentiella upptäckter av sällsynt mörk materia som tagit sig långt genom kosmos.

Paneldeltagare

På Internationella rymdstationen:

• ESA-astronauten Luca Parmitano
• NASA-astronauten Jessica Meir

På Nobel Prize Museum, Stockholm

Astronaut Christer Fuglesang.

• Didier Queloz, Nobelpristagare i fysik 2019
• Michel Mayor, Nobelpristagare i fysik 2019
• Stanley Whittingham, Nobelpristagare i kemi 2019
• Christer Fuglesang, ESA-astronaut
• Anna Sjöström Douagi, programchef, Nobel Prize Museum

Information

Plats: Nobel Prize Museum, Stortorget 2, Gamla stan
Datum: Fredag 6 december 2019
Tid: 14.45-15.30
Kostnad: Gratis
Arrangör: Nobel Prize Museum och European Space Agency

AU:arna tillsammans med kemipristagaren Stanley Whittingham.

Årets Space Camp gick av stapeln den 1-3 november på Plönninge observatorium, i samarbete med Hallands Astronomiska Sällskap (HAS) och Science Safari. Här följer projektledare Niklas Engelhardt Önnes berättelse om lägret!

I år skulle Space Camp bli något alldeles extra. Bara grejen att få vara och bo på ett riktigt observatorium – kan man tänka sig något häftigare ställe?! Med höga förväntningar anlände deltagarna till Plönninge observatorium en efter en på fredagskvällen. Efter te och smörgås satte vi oss alla i ring för att lära oss varandras namn, och mycket namn blev det med hela 21 deltagare och 5 ledare! Därefter var det dags för ledarna att berätta lite om sig själva. På grund av dåligt väder avslutades första kvällen på lägret med visning av filmen Järnjätten, en science fiction-film om en jätterobot från yttre rymden.

På lördagsmorgonen vaknade ledarna tidigt, övertygade om att vara uppe först. När de kom ner märkte de dock att flera deltagare redan var vakna och stod och tecknade ekvationer om svarta hål och raketer på svarta tavlan. Ivriga om att få fortsätta sitt sökande efter universums yttersta beskaffenhet kastade de i sig frukosten och återgick till arbetet vid svarta tavlan. Efter att alla fått frukost höll ledarna i föreläsningar: först om exoplaneter, astrobiologi och utomjordisk liv, sedan om svarta hål och astrofysik, och efter en paus även om kosmologi och universums begynnelse. I pausen gick vi ned till de stora fastmonterade teleskopen och lärde oss om skillnaden mellan olika teleskop samt hur interstellära asteroider far kring solen.

Efter en välsmaklig lunch började det pysslas, klippas och ritas – nu var det raketbygge som gällde! Med en kort genomgång av aerodynamik och Newtons lagar som grund tillverkade deltagarna helt egna modellraketer av PET-flaskor som sedan skulle flyga mot molnen. Därefter var det nämligen uppskjutning som stod på schemat. Genom att fylla flaskorna med vatten och pumpa dem fulla med tryckluft kunde raketerna få en väldig fart och flyga uppemot hundra meter upp i luften! Uppskjutningen blev väldigt lyckad, och efter en kort fruktpaus fick deltagarna springa av sig genom några rundor kull. Till slut blev det dags för en överraskningsmiddag, då ledarna hade köpt pizza! Efter denna riktiga festmåltid fick deltagarna lyssna på en riktigt häftig föreläsning om partikelfysik, och slutligen avslutades lägrets sista kväll med en riktigt klassisk rymdfilm: The Martian.

Söndagen började något lugnare än dagen innan då deltagarna var trötta efter ett hittills intensivt och rymdigt läger. När frukosten var över hade vi turen att få göra en mängd experiment med Science Safari, en buss med hela 150 olika experiment för unga vetenskapsentusiaster! Vi fick bevittna relativitet, lära oss kryptera meddelanden, se magneter verka sväva, köra månbil och mycket mer. En perfekt avslutning helt enkelt! Slutligen bjöds på goda hemlagade quesadillas till lunch i samband med att föräldrarna kom för att hämta upp sina rymdlingar. Det är verkligen hemskt när vuxna säger att man ska sluta när man har som roligast, men även denna gång blev det så. Som tur är finns det en tröst. Nämligen att det blir ett Space Camp att se fram emot igen nästa år.

/Niklas

Årets konferens gick av stapeln den 18 oktober, vid Kvistabergs observatorium utanför Bro! På plats fanns uppemot 70 unga medlemmar från hela landet redo att diskutera kosmos alla mysterier och dela med sig av sina erfarenheter av föreningslivet. Året till ära firade dessutom Kvistabergs observatorium sitt 100-årsjubileum. Under ett helt sekel har många astronomer kommit till plasten för att blicka upp mot stjärnorna och leta efter svar. Platsen, liksom astronomin, har med andra ord en anrik historia bakom sig; en historia som jubileet till ära utforskades under Astronomisk Ungdoms årliga konferens.

Konstnären Nils Tamm vid sitt observatorium, år 1919. Bild: Kvistabergs Observatorium

Det var konstnären Nils Tamm, en känd frontfigur inom amatörastronomin i Sverige, som grundlade Kvistabergs observatorium år 1919. Nils Tamm studerade matematik och astronomi vid Uppsala universitet, och donerade senare sina ägor till universitetet. Idag ägs godset av Upplands-Bro kommun, med själva observatoriebyggnaderna förvaltas fortfarande av Uppsala universitet, som bland annat bedriver ett museum där. För att kunna ta del av så mycket historia som möjligt under en begränsad tid bjöds Dr. Eric Stempels, astronom vid Uppsala universitet, in för att ge deltagarna en rundvandring.

Under rundvandringen visade Stempels upp olika verktyg och tekniker som har använts inom astronomin det senaste seklet, och berättade hur utvecklingen fortlöpt över åren. Även om den första observatoriekupolen började byggas 1919, var det inte förrän mellan 1944 och 1963 som de nya delarna konstrueras. Under rundvandringen blev det oerhört påtagligt hur astronomin moderniserats under det senaste seklet. Vidare berättade Stempels att Nils Tamms aska finns inmurad i en av observatoriets grundpelare.

Historia var inte det enda fokuset för deltagarna under konferensen. Med inspiration från den anrika historien fick ungdomarna ta del av flertalet föreläsningar och workshops, med mål att diskutera och utbilda om föreningslivet. Två av föreläsarna var Susanna Lewenhaupt och Marcus Pettersson, som bedriver podcasten Har vi åkt till Mars än?. Lewenhaupt och Pettersson vill skapa en länk mellan forskning och allmänheten, och därav inspirera alla att lyfta blicken mot vetenskapens framsteg inom framförallt rymdområdet. Deras föreläsning fokuserade huvudsakligen på hur man kan framföra information på ett intresseväckande vis. Fortsättningsvis tog Dr. Johan Gärdebo vid och berättade om hur rymdteknik har bidragit till miljönytta i historien, och hur detta kan tolkas utifrån dagens förutsättningar.

Under lördagen delades även Astronomisk Ungdoms hederstipendium ut till Populär Astronomins redaktör Robert Cumming, med motiveringen:

Robert Cumming har som redaktör för tidskriften Populär Astronomi och som kommunikatör vid Onsala rymdobservatorium spridit intresse för rymden till en bred publik. Genom att kommunicera astronominyheter på ett populärvetenskapligt och lättillgängligt sätt har han bidragit till större kunskap och nyfikenhet för rymden bland unga i hela Sverige. Robert har även varit en känd förkämpe för jämställdhet och mångfald inom forskarvärlden. Dessutom myntade han termen Astronomisk Ungdom, för vilket Sveriges gemenskap för unga rymdintresserade är honom evigt tacksam.

Efter stipendieutdelningen föreläste Robert Cumming om populärvetenskaplig journalistik och dess påverkan på samhället. En av hans huvudpoänger berörde förmedlingen av vetenskap till allmänheten och hur en journalist alltid bör hålla en rimlig balansgång mellan vetenskap och populärvetenskap.

Alla deltagare utanför Kvistabergs Observatorium tillsammans med årets hedersstipendiat Robert Cumming. Bild: Mikael Ingemyr

Under dagen genomfördes även flertalet föreningspass där deltagarna fick möjlighet att diskutera många olika föreningsfrågor såsom; hur skapas en attraktiv marknadsföring och vad är viktigt att inkludera i planeringsfasen för ett större evenemang. Tanken med passen var att lyfta vanliga frågor som uppkommer bland medlemsföreningarna, och hur dessa frågetecken kan redas ut på bästa sätt.

Framåt kvällen vankades det långbord och finmiddag, tillsammans med medaljcermoni och sång. Förbundets eget sånghäfte utnyttjades flitigt. Tyvärr erbjöd vädret ingen stjärnskådning, men istället tändes en brasa nere vid sjön och marshmallows grillades över en sprakande låga.

Under söndagen vi konferensen besök av Ebba Kierkegaard från ESA BIC, och hon föreläste om entreprenörskap och hur nytänkande idéer kan skapas. Under hennes föreläsning fick deltagarna, individuellt och i grupp, testa på olika tekniker för att generera nya och kreativa idéer. Dessa idéer diskuterades sedan i grupp och tankar som växte fram relaterade bland annat till hur mineralbrytning på asteroider ska bli möjligt, hur mängden rymdskrotet runt Jorden kan minskas och hur flygtrafiken till rymden ska utvecklas.

Kort sagt, det var en intensiv helg för alla deltagare men de åkte hem med nya kunskaper och insikter om föreningslivet, redo att driva sina verksamheter till nästa nivå.

/Cornelia

Astronomisk Ungdom delar varje år ut ett hedersstipendium till en person som genom särskilda insatser har främjat intresset för och ökat kunskaperna inom astronomi och rymdfart hos barn och ungdomar i Sverige. Årets stipendium delades ut den 19:e oktober, i samband med AU-konferensen 2019 å Kvistabergs observatorium. 

Det åligger Astronomisk Ungdoms förbundsstyrelse att varje år utse en hedersstipendiat som vi vill belöna särskilt för betydelsefulla insatser och uppmuntra till fortsatt engagemang för unga med rymdintresse. 2019 års hedersstipendium tilldelades Robert Cumming, redaktör för tidskriften Populär Astronomi, med motiveringen:

Robert Cumming har som redaktör för tidskriften Populär Astronomi och som kommunikatör vid Onsala rymdobservatorium spridit intresse för rymden till en bred publik. Genom att kommunicera astronominyheter på ett populärvetenskapligt och lättillgängligt sätt har han bidragit till större kunskap och nyfikenhet för rymden bland unga i hela Sverige. Robert har även varit en känd förkämpe för jämställdhet och mångfald inom forskarvärlden. Dessutom myntade han termen Astronomisk Ungdom, för vilket Sveriges gemenskap för unga rymdintresserade är honom evigt tacksam.

Ca 65 medlemmar närvarade vid en ceremoniell utdelning av stipendiet, i samband med AU-konferensen 2019. Årets konferens var förlagd till Kvistabergs observatorium i Upplands-Bro kommun, mellan Stockholm och Uppsala, och Robert var inbjuden för att hålla ett föredrag om Populär Astronomi och rymdinriktad vetenskapsjournalistik. Innan föredraget överraskades han med den stora äran att bli vår 7:e hedersstipendiat i ordningen.

Stort tack för dina ovärderliga insatser, Robert!

I år delades hedersstipendiet ut av vide ordförande Josefin Karlsson.

Deltagarna i AU-konferensen 2019 tillsammans med hederstipendiat Robert Cumming.

Den 28 september gick Astronomins dag och natt av stapeln runt om i Sverige. Astronomisk Ungdom tog tillfället i akt och bjöd in till invigning av det nya kansliet i Stockholms gamla observatorium. I firandet deltog delar av förbundsstyrelsen, kansliet, medlemmar och gäster.

Astronomisk Ungdom innehar, sedan början på 2019, sitt kansli i Stockholms gamla observatorium på Drottninggatan 120. Observatoriet byggdes av Kungliga Vetenskapsakademien som deras första byggnad, och färdigställdes år 1753. Det utgjorde högkvarteret för Stockholms professionella astronomer ända fram till 1931, då de flyttade ut till Saltsjöbaden då ljusföroreningarna inne i stan blivit för kraftiga och instrumenten föråldrade.

I samband med Astronomins dag och natt, som samlar astronomi-evenemang runt om i Sverige ett tillfälle, så passade AU på att bjuda in alla medlemmar till öppet hus på observatoriet för att äntligen inviga de nya kanslilokalerna. Under invigningen klippte vår ständige sekreterare Louise Drevinger det röda bandet, och därefter bjöds det på pommac, frukt, kakor och annat gott för att fira den historiska händelsen.

Stort tack till alla som kom och firade med oss!

Planer för framtiden smids.	Cornelia konstaterar att skrivaren fungerar!
Vår ständige sekreterare Louise Drevinger fick äran att klippa bandet.	Hurra! Stockholms gamla observatorium är vårt!