Oscar Westlund

Oscar Westlund

Oscar Westlund

Jag har ett stort intresse för att skapa förståelse hos andra när det handlar om universum samtidigt som jag även har ett  brinnande intresse för matematik, kemi, biologi och fysik. Jag har nästan 3000 böcker inom naturvetenskap och rymden. I framtiden planerar jag att studera till astrofysiker eller astrokemist.

oscar.westlund@astronomiskungdom.se

Vitt hål?

I den allmänna relativitetsteorin är ett vitt hål en hypotetisk region i rumtiden som inte kan nås från utsidan oavsett om materia och ljus kan undkomma det. Ett vitt hål i denna mening är motsatsen till ett svart hål, som bara kan nås från utsidan vilket ingenting inklusive ljus kan undkomma. Inget vitt hål har någonsin observerats. Nettoentropin i universum kan antingen öka eller vara konstant enligt termodynamikens lagar. Vita hål dock bryter mot denna lag på grund av den faktor att de tenderar att minska entropin.

(termodynamik är läran om energi, hur omvandlingen mellan olika former och särskilda samspel mellan värme och arbete).

Igor Dmitriyevich 1964, lade fram teorin om att vita hål fanns genom en del av Einsteins fältekvationer. Mer känt som maximalt förlängda versionen av Schwarzschildmetrik, som beskriver ett evigt svårt hål utan laddning och rotation.

(Ett diagram över strukturen av rumtiden i ett maximalt förlängt svart hål. Den horisontella riktningen är rum och den vertikala riktningen är tid).

 

Vackra Nebulosor

(Nebulosan NGC 604 i galaxen M33)

Nebulosa kallas ett flera ljusår stort moln av gas och rymdstoft. Ett mycket vackert men också ett väldigt vanligt fotoobjekt när vi lyfter fram ämnet rymden. Idag ska jag introducera er för Nebulosor; vad det är och vilka sorter det finns.

En nebulosa är ett mycket färgrikt objekt, vilket resulteras av den gas de består av och avståndet till en stjärna. Vanligaste färgerna är rosa och röd på grund av vätgas som tänds som ett lysrör av ultraviolett ljus från närbelägna stjärnor, men blå är också en mycket vanlig färg, vilket betyder att gasen reflekterar ljuset från en stjärna.

Nebulosorna skiljer sig åt, genom förekomsten av både gas och stoft, genom en sammansättning och partikelstorlek. Under åren har astronomer karakteriserat att numera kategorisera olika typer av nebulosor efter deras egenskaper.

Emissionsnebulosan ger ifrån sig eget ljus. Nebulosornas gasatomer joniseras av strålningsenergin från närbelägna stjärnor och dessa joniserade atomer ger i sin tur ifrån sig det ljus vilket man kan observera, vilket får nebulosan att skina.

Reflektionsnebulosa, ett gas eller stoftmoln som lyser på grund av de reflekterande ljus från en eller flera närbelägna stjärnor. När vi kikar på dessa nebulosor så är dom oftast blå eftersom blått ljus sprids mer än rött (Samma process som gör att vår himmel är blå på dagtid).

Bildresultat för Reflektionsnebulosor

Planetarisk nebulosa består av materia som små och medelstora stjärnor i slutfasen av sitt liv. En stjärna balanseras hela sin livstid av två krafter, gravitationen som försöker komprimera stjärnan och det mottryck som kärnreaktionen i stjärnans centrum skapar.

Bildresultat för planetarisk nebulosa

Mörk nebulosa är en som är så tät att den döljer ljuset från bakomliggande emissions- eller reflektionsnebulosor.

Relaterad bild

 

Oscar Westlund, föreläsare hos AU.

 

Gravitationsvågor

Hejsan kära läsare, nu blir det gravitationsvågor!

Gravitationsvågor är inom fysiken krusningar i krökningen av rumtiden som propagerar som vågor, som också rör sig ut från källan. Detta fenomen förutspåddes 1916 av Albert Einstein som var baserad på hans allmänna relativitetsteori, som säger att gravitationsvågor transporterar energi men också i formen som gravitationsstrålning. Förekomsten av gravitationsvågor är en möjlig konsekvens av den kovarianta relativitetsteorin av den allmänna relativitetsteorin eftersom det för med sig konceptet om en begränsad utbredningshastighet av fysiska interaktioner. MEN däremot kan gravitationsvågor inte exsitera i den newtonska teorin om gravitation, som postulerar att fysiska interaktioner utbreder sig med oändlig hastighet.

Detta är en bild från en simulering av en stjärna som kollapsar för att bilda ett svart hål som därmed avger gravitationsvågor i processen. Den vita sfär i centrum är det svarta hålets uppenbara korisont; de färgstarka strippor runt det är gravitationsvågor.

Vill också be om ursäkt att jag ej varit aktiv och därefter inte skapat nya inlägg. Men nu är jag igång igen, hoppas ni gillar detta lilla inlägg =)

Oscar Westlund

 

 

Grundläggande astronomiska begrepp

I detta inlägg tänkte jag berätta kring de grundläggande begrepp som finns inom astronomin och vad de egentligen betyder. Det finns mycket knasiga och märkliga ord men jag tänkte i alla fall försöka förklara dem mest användbara, på ett sätt så du kan förstå!

Galaxer
Det är stora stjärnsystem som sammanhängande består av stjärnor, stoft, gas och annat material. Vår galax (Vintergatan) innehåller uppskattningsvis 100 miljarder stjärnor. (100.000.000.000) helt sjukt, och Vintergatan är inte en stor galax.

Stjärna (fusion)
En stjärna är ett lysande gasklot som får sin energi från fusionprocesser i sitt inre. Men vad är då fusion? Jo fusion är den energi som driver solen och stjärnorna. Fusion sker då lätta ämnen, till exempel vätekärnor, smälter samman till tyngre ämnen samtidigt som enorma mängder energi frigörs. Men för att denna så kallade ”fusionsprocess” skall kunna ske så krävs också extremt höga temperaturer och tryck. För i solen och stjärnor så finns starka gravitationskrafter vilket gör det enkelt för fusion att ske naturligt.

Planeter (himlakropp)
Ett klot av antingen gas eller fast materia, även kallat himlakropp, som kretsar kring en sol och är tillräckligt massiv för att ha rensat bort mindre objekt från sin närhet. Därmed bestämdes också 2006 att Pluto inte längre ska räknas som en planet.

Asteroid
En stenklump på drift i rymden. Men om denna asteroid är tillräckligt stor så kan de också kallas planetoider. I vårat solsystem finns det ett asteroidbälte mellan Mars och Jupiters banor.

Måne
Ett klot som antingen består av fast materia eller gas, som kretsar kring en planet eller asteroid. Jorden har en måne, men Jupiter har 66 stycken. Man kan även kalla månar för naturliga satelliter eller drabanter som är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem.

Kometer
En ”smutsig” snö och isklump som är på drift i rymden. Får oftast en (eller två) synliga svansar när den närmar sig solen. Periodiska kometer återvänder till de inre delarna av solsystem efter en lång tid (decennier till miljontals år).


Om vi ska prata om de jordlika planeterna i vårat egna solsystem så finns:

  • Merkurius
  • Venus
  • Jorden
  • Mars

Och vad är det som gör att dessa planeter klassificeras som ”jordlika”? Jo det är så att dessa fyra planeter har många gemensamma drag. De ligger nära solen, har en hög densitet, en tun atmosfär, liten diameter och en kärna av järn/nickel.

Det som gör detta så intressant när man börjar tänka och reflektera kring hur dessa planeter såg ut tidigare. Kanske 2 miljarder år sen, eller 5 miljarder. Hur har dessa planeter förändrats under tiden och hur har dem förändrats rent utseende mässigt.

Oscar Westlund, astromonisk föreläsare här hos AU

Solen, vår egna stjärna

Solen

(Fotografi på solen av NASA:s Solar Dynamics Observatory)

(Solen sedd från Jorden)

Denna stjärna bildades för ungefär fyra och en halv miljarder år sedan (4,500.000.000). 

Solen har en ofattbar storlek i jämförelse med jorden, men den är fortfarande en mycket relativt ung stjärna som expanderar genom dess ålder. När vi pratar om solens ålder och framtid så kan vi uttrycka det som ”solens livscykel”, där den nu är cirka 4,5 miljarder år och kommer expandera till en så kallad röd jätte, och därefter bli en vitdvärg.

Solen befinner sig i utkanten av vår egna galax (Vintergatan); 26 000 ljusår från Vintergatans centrum och 2,6 ljusår från Vitergatans mittplan. Vad som är mycket häftigt här, är att solen rör sig med en hastighet av 792 000 km/h och med den informationen vet vi att det tar drygt 240 miljoner år för den att förflytta sig ett varv runt Vintergatans centrum.

Vad har solen för nytta egentligen, förutom att den värmer upp jordens atmosfär?

Dess solstrålar är faktiskt en drivande faktor i fotosyntesen som ger upphov och gör att allt liv här på jorden kan utvecklas och leva. Men solen skjuter också ut så kallat ”solvindar” men som tur är så avlänkas detta fenomen av jordens magnetfält och flödar runt magnetosfären istället för att nå atmosfären. Du kanske alltid har undrat vad som orsakar norrsken och sydsken? Det är nämligen så att den elektriska växelverkan mellan solvinden och magnetosfären ger upphov till elektriska strömmar i magnetosfären, vilket i sin tur orsakar fenomenen norrsken och sydsken. Men i väldigt sällsynta fall kan också elkraftsystemen drabbas om det är ovanligt kraftig solaktivitet, och då kan en geomagnetiskt storm bildas och ge störningar, men det händer väldigt sällan.

Men för att verkligen få en liten uppfattning om solens storlek och avståndet till jorden så kan man säga på följande sätt i en jämförelse fast i mindre skala. Om solen motsvarar en ordinär fotboll med en diameter på cirka 22 cm, då jorden är en kula med diametern 2 mm, men som befinner sig på ett avstånd av 24 meter från fotbollen. Månen i denna skala är i skalmodell bara 0,5 mm i diameter, dvs mindre än ett sandkorn.

Fränt visst? Detta var bara lite grundläggande information kring solen. Har massar av fler inlägg på gång, så missa inte dom!

Oscar Westlund, astronomisk föreläsare här hos AU.

Solsystemet och dess planeters egenskaper

Planeten jorden

Den enda himlakropp där vi vet att liv har existerat och existerar. Man skulle kunna kalla jorden en mycket gammal himlakropp men utgår jag ifrån The Big Bang så är den relativt ung. Jorden bildades för cirka 4,54 miljarder år sedan då liv i spår av celler så som stromatoliter uppstod inom en miljard år därefter.

Jorden uppbyggnad har 6 till 7 strukturer av lager såsom:

  1. Litosfären (med ett djup på 0 – 60 km)
  2. Jordskorpan (0 – 35 km)
  3. Yttre manteln (35 – 60 km)
  4. Manteln (35 – 2 890 km)
    (därefter finns också astenosfär, ett skikt av jordens innandöme. En mjukare form av litosfären och därför ligger dessa i skikt vilket troligen beror på att astenosfären i viss mån är uppsmällt.)
  5. Yttre kärnan (2 890 – 5 100 km)
  6. Inre kärnan (5 100 – 6 378 km)

Jorden har också en så kallad ”naturlig” satellit vilket heter Luna (månen), som roterar ett varv runt jorden på cirka 27,32 dagar och själva avståndet från jorden till månen är kring 384 000 km. Månens yta består i stora drag av två olika typer av landskap, som faktiskt kan urskiljas med blotta ögat. De mörka så kallade haven samt de ljusare högländerna, och månhaven innehåller inget vatten utan är slätter som bildats när magma för miljarder så sedan trängt upp från månens inre och fyllt dessa stora nedslagskratrar.


Merkurius

Den innersta och minsta planeten i solsystemet, som har en omloppstid runt solen av ungefär 88 dygn. Men på grund av sin närhet till solen så är det svårt att observera Merkurius från jorden och kan därför bara ses i gryningen eller skymningen för blotta ögat eller med en fältkikare. Vi vet relativt lite om Merkurius, men mycket av informationen som samlades in om planeten var av den första rymdsonden som varit i närheten, Mariner 10.

Ytan är dess lik Lunas (månen) då den har relativt många kratrar. Vad vi vet så har denna planet ingen atmosfär att tala om, och dess yttemperaturer varierar mellan -173 grader Celsius kring botten av kratrarna och +427 grader Celsius på de varmaste ställena kring solsidan.

Merkurius inre:

  1. Skorpan (cirka 20 – 50 km)
  2. Manteln (360 – 390 km)
  3. Kärnan (som har cirka 2 030 km i radie)

Denna planet klassificeras som en av de fyra stenplaneterna (Merkurius, Venus, Jorden och Mars) vilket innebär att dess yta har en fast form av en stenig skorpa. Men denna planet ska uppskattningsvis bestå av 70% metalliska ämnen och 30% silikater.


Venus

Den andra planeten i solsystem från solen och är räknat att vara nästan lika stor som jorden. Vad som är lite udda här är att Venus rör sig runt sin egen axel i motsatt riktning mot rörelsen runt solen, så man kan säga att den roterar baklänges vilket endast Venus och Uranus faktiskt gör. Det är den enda planeten i hela solsystemet vars dygn faktiskt är längre än dess år eftersom Venus snurrar ett varv runt solen på 225 dygn men behöver hela 243 dygn för att rotera ett enda varv runt sin egen axel.

Denna planet är ”molnbeklädd” med en atmosfär som i huvudsak består av koldioxid, men även mindre delar kväve, svaveldioxid och vattenånga. Det är en mycket varm planet och gör den väldigt ogästvänlig för liv från vårt perspektiv. Men Venus är också tillsammans med Merkurius de enda planeterna i solsystemet som saknar månar.

Venus struktur:

Dess inre form är ganska likt jordens, och den yttre delen av Venus består huvudsakligen av ett fast skikt av berg som kallas skorpan. Denna skorpa är ungefär 40 km tjockt och är full av kamrar med smält berg som kallas magma. Det finns teorier om att Venus och Jorden bildats på liknande sätt och i samma del av solsystemet, så dess materia som planeterna består av bör vara väldigt lika.


 

Mars

Den fjärde planeten i solsystem men också den näst minsta planeten. Dess röda färg beror på stora mängder av järnoxid (rost) som finns fördelat över ytan och inom dess atmosfär. Ytan på mars är krasst uppdelat i två områden; den södra delen där det finns lätt förhöjda högplatåer som är täckta av kratrar medans i norr det plana slätter.Atmosfären på Mars i jämförelse med Jordens är mycket tunnare och består huvudsakligen av koldioxid.

Det finns övertygande bevis om att det tidigare har runnit stora mängder vatten på Mars, och inte minst fynd av mineralerna hematit och goethit, som antyder att det har varit en mycket våtare i dess förflutna. Snitt temperaturen på denna planet sägs ligga kring minus 70 grader Celsius.


Jupiter

Den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet. Jupiter har en massa på 2,5 gånger så stor som alla de andra planeternas sammanlagda massa. Planeten brukar gå via namnet ”gasjätte” för man är inte så säker på om ens denna planet har en fast kärna.

  • Dess diameter är 11 gånger större än jordens.
  • Massan är 318 gånger större och volymen är 1 300 gånger Jordens.

(men i jämförelse med solen, som är 1 000 gånger större i volym så är den ganska liten). Men Jupiter har också den snabbaste rotationshastigheten av alla planeter i solsystemet. Det är beräknat att ett Jupiter dygn är knappt 10 timmar.

Till största del består Jupiter av väte, men också andra ämnen som skapar dess moln-liknande former. En ofantligt fascinerande planet i mina ögon.
Men Jupiter har också ringar såsom Saturnus, men dock mycket mindre. Dess första observation tog an 1979 av Voyager 1 som undersöktes av NASA. Men skillnad från Saturnus så är Jupiters ringar mörka, och svagare i sitt centra.


Saturnus

Den sjätte planeten från solen och är näst största i solsystemet. Denna planet och också klassificerad som en ”gasjätte” och därför påminner denna planet starkt om Jupiter för båda planeterna är av gas, båda är gigantiska och båda roterar mycket snabbt runt sin egen axel. Atmosfären på Saturnus består i stora drag av Väte, Helium men också små mängder av vatten, ammoniak och metan.

Denna planet har 62 kända satelliter, varav 53 är namngivna. Men det finns också bevis för ytterligare hundratals småmånar men Titan, är den största månen av Saturnus.

Dess ringar ser solida ut från Jorden men består i verkligheten av oräkneliga partiklar av is och andra kometfragment. Allt ifrån sandkorns storlek till flera meter och kanske upp till kilometer. Men ringarna är mycket tunna – bara några kilometer – jämfört med diametern som är 250 000 km.


Uranus

Den sjunde planeten från solen och är en av de fyra jätteplaneterna – Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Dess diameter ligger kring 50 000 km vilket är cirka 4 gånger så stor som Jordens och med en massa på närmare 14,4 ”jordmassor”.

Uranus är täckt av moln och har ett ”grönblått” skimmer. Detta ljus beror på att det finns metan, i from av små kristaller i atmosfären, vilket absorberar allt rött ljus och gör att det reflekterande ljuset är grönblått. Men trots att man brukar kalla denna planet gasjätte bör man istället kalla den isjätte.

Den yttre atmosfären består i huvudsakligen av den lätta gasen väte, tillsammans med helium och metan. Längre in omvandlas gaserna efterhand till vätska under inverkan av trycket. En fjärdedel inuti planeten ersätts av en vätska som av ett lager sörjig ”is” som består av vatten, ammoniak och andra tunga kemiska föreningar som blivit fasta och sjunkit mot planetens centrum. Detta is-lager upptar större delen av Uranus volym och därför borde planeten kallas isjätte.


Neptunus

Den åttonde planeten från solen och är också klassificerad som en gasjätte. Avståndet mellan Jorden och Neptunus är cirka 4,4 miljarder kilometer (enkelt sagt: 110 km/h med bil skulle ta 4 500 år). Omloppsbanan för denna planet är mycket lång eftersom planeten befinner sig så lång borta från solen, cirka trettio astronomiska enheter. För att fullfölja ett varv kring solen så tar det 165 år för Neptunus.

Denna planet består nästan enbart av ett ytligt lager av väte, helium och ammoniak men under dessa molnen, kring 8 000 kilometer från planetens synliga yta ligger manteln. Manteln är bestående av is, ammoniak och metan. Neptunus kärna har en diameter kring 7 500 kilometer som är rik på järn och andra mineraler. Men denna planet är också mycket känd för dess starkaste vindar, men styrkor på minst 2 100 kilometer i timmen.


Jag tycker personligen att detta är en mycket intressant ämne att prata om. Hur och vad dessa planeters egenskaper är och vad som gör just dom så unika. Att drömma sig iväg kring alla himlakroppar och bara försvinna ut i det magiska =)

Detta var lite snabb fakta kring planeterna i vårat solsystem. Jag har inte nämnt solen ännu på grund av att jag vill gärna ha ett nytt inlägg bara för det ämnet. Hoppas ni tycker om vad jag skriver, kommer snart mer!