Rymdbloggar

Inlägg om livet, universum och allting av unga rymdbloggare över hela landet
UPPTÄCK UNIVERSUM-Örebro

UPPTÄCK UNIVERSUM-Örebro

I lördags invigdes utställningen UPPTÄCK UNIVERSUM på Vågengallerian i Örebro. Utöver utställningen erbjöds pyssel, tipspromenad och så fanns dessutom Sveriges Fossilmuseum på plats med allt från meteoriter till dinosaurietänder! Arrangörer för eventet var Örebro Astronomi och ORION. 

Det det blev en fantastiskt rolig dag med mycket som hände. Vi hade en jämn strömmning av folk under hela dagen, vilket var extra kul, och vårt intryck var att de som lämnade utställningen var riktigt nöjda. Utställningen finns att besöka på många platser i landet och är skapad för Astronomins Dag och Natt vilket officiellt går av stapeln nu på lördag. Bakom utställningens bilder står sex stycken av Sveriges mest erfarna astrofotografer och detta år var deras tema Vintergatan.

Vad som också erbjuds på Vågengallerian är ”tidsresan”, en 5 meter lång tidsresa från Big Bang till idag, och den kommer tillsammans med UPPTÄCK UNIVERSUM finnas kvar att besöka oktober ut. Man kan även se två stora bollar som syns på några av bilderna nedan. De ska symbolisera 1) solen i förhållande till jorden och 2) solen i förhållande till Betelgeuse och det är väldigt häftigt att se den stora storleksskillnaden… Om du har vägarna förbi Örebro innan sista oktober så tycker jag absolut att du ska besöka utställnigen, varför inte avbryta shoppingen med en sväng i universum?

När man åkte upp för köpcentrumets rulltrappa såg man en inbjudande banderoll över ingången. Det såg så fint ut, hur ofta kan man upptäcka universum på stan? Inget man brukar se direkt, så det stack verkligen ut bland alla andra affärer och gav en perfekt effekt för reklam och att hitta nya medlemmar.

Något som detta är absolut inte möjligt utan personer som engagerar sig och vill lägga ner tid på att både planera och förbereda. Jag har haft en sådan tur att träffa både Kjell Olausson, ordförande Örebro Astronomi, och Tuvalie Mellin, vice ordförande Örebro Astronomi. Båda två är helt underbara och så otroligt roliga att jobba tillsammans med. Fortsättningsvis behövs även personer som hjälper till och från ORIONs sida fanns Scott (ordförande), Marcus (kassör) och jag (sekreterare) på plats, samt Scotts bror och kompis. I min mening var vi ett awesome team och allt gick superbra. Nu ser jag fram emot fler samarbeten i framtiden med liknande event!

 

 

Cassini slutar som en meteor

Cassini slutar som en meteor

Cassini

Den 15 september kommer Cassini att störta in i Saturnus atmosfär i en spektakulär avslutning av sitt utmärkta arbete! På NASAs hemsida ”CASSINI- THE GRAND FINALE” kan du räkna ner till uppdrages sista sekund och du kan även ta del av Cassinis resa. 

Den stora finalen

Det hela började för 20 år sedan med uppskjutet på Cape Carneval den 15 september 1997. Cirka ett halvår senare, 25 April 1998, flög Cassini förbi Venus och utnyttjade planetens dragningskraft för att accelerera upp till 7 km/h. Dock så kunde inte Cassini fortsätta sin resa förrän 24 juni 1999 då Cassini kunde göra sin andra accelerationsmanöver. Resan fortsatte och i augusti samma år var rymdfarkosten 1100 kilometer från jorden och vid årsskiftet flög Cassini igenom asteroidbältet. I slutet av år 2000 utforskade rymdfarkosten Jupiter och 2004 var Cassini äntligen framme vid sitt mål!

Så länge drivraketerna klarar av hålla antennen i riktning mot jorden kommer Cassini att sända data till jorden, med andra ord kommer rymdfarkosten att fortsätta sitt arbete in i det sista. Detta stora avslut stänger kapitlet för ett 20 år långt äventyr och vad Cassini åstadkommit är otroligt. Inte nog med att Cassini är den enda rymdfarkosten att flyga i det 2000 kilometer stora gap mellan Saturnus och dess ringar så har rymdfarkosten även samlat in ovärderlig data.

Cassini-Huygens

Rymdfarkosten Cassini-Huygens under vibrations och temperatur test 1996.

Rymdfarkosten består av två delar: Cassini ”orbiter” (designad för att gå i omloppsbana) och Huygens sonden. Dessa två har samarbetat genom åren med deras kraftiga instrument och kameror vilket har givit detaljerade bilder samt data om atmosfärförhållanden och ljusspektrum. Cassini har tolv instrument medan Huygens har sex, de flesta instrument med fler än en funktion. Den data som rymdfarkosten har sänt till jorden har varit av stor vikt för förståelsen av Saturnus system. Hygens landade till och med på Saturnus måne Titan, vilket var en landning på ett avstånd som aldrig då genomförts tidigare. Farkosten har även burit med sig 27 olika experiment ombord.

Farkosten drivs av elektricitet skapad av ”Three Radioisotope Thermoelectric Generators” och farkosten kan även se i våglängder, vilket vi människor är inkapabla till. Däremot kan Cassinis instrument jämföras med människans sinnen i och med att de fungerar på liknade sätt. Cassini är utrustad med både optiska och mikrovågs sensorer (kameror, spektrometrar, radar och radio) och kan i princip känna lukter. Detta är möjligt då farkosten är konstruerad för att spara viktig data och ta många specifika mätningar vilket ger in detaljerad bild av omgivningen/specifika målet. Utöver detta kan även magnetiska fält, massor, elektriska laddningar och atompartiklars densitet uppmätas.

Text samt bildkälla: NASA 

Ex-arbeten inom Visualisering

Ex-arbeten inom Visualisering

Förra veckan presenterade Oskar Carlbaum, Michael Novén, Rickard Lindstedt och Michael Sjöström sina ex-arbeten inom mediateknik på Visualiseringscenter C. Deras arbeten har gjorts i projektet ”Open Space” som drivs i samarbete med NASA, American Museum of Natural History, University of Utah och New York University. 

Det Carlbaum och Novén genomfört i stora drag är ett interaktivt sätt att visa solstormar via satelliter för att visa magnethydrodynamiska simuleringar av heliosfären vilket kan skapa exempelvis Norrsken här på jorden. För att lyckas med detta har de bland annat spenderat ett halvår på NASA Goddard Space Flight Center.

Lindstedt och Sjöström har ägnat sig åt något annat, de har utvecklat ett sätt att interaktivt visa Marsytan i en högupplöst 3D-modell. De spenderade ett halvår på American Museum of Natural History för att lyckas med detta och de har kombinerat programmet Open Space med fotografier med data på 25cm/pixel (upplösning) från Mars Reconnaissance Orbiter. En av de häftigaste delarna av deras arbete enligt mig är att de har gjort det möjligt att se vart Curiosity åkt.

Även om jag personligen inte är på deras nivå av kunskap inom mediateknik var kvällen väldigt intressant. Det var många begrepp som nämndes vilka var helt okända för mig, men efter detta hade jag en större inblick i vad man faktiskt kan arbeta med inom visualisering, vilket är en hel värld i sig. Tänk att få göra delar avi sitt ex-arbete på NASA…. i framtiden kommer antagligen visualisering bli större än någonsin!

Mitt sommarjobb

Mitt sommarjobb

Denna sommar har jag jobbat på bästa tänkbara arbetsplatsen, nämligen Visualiseringscenter C! I Norrköping kan man absolut inte komma närmare rymden än där och i fyra veckor har jag rest mellan planeter, spelat coola VR-spel, lekt med robotar och tagit hand om underbara kunder. 

En vanlig dag:

  1. Starta upp utställningarna, domen och VR arenan vid 09:45.
  2. Ställ ut utemöblerna, gatupratarna. och flaggorna.
  3. Spela Mario-Kart med Eric eller Anja (mot Eric= jag förlorade, mot Anja=jag vann).
  4. Starta dagen första film i domen klockan 11, eller ha kunder i VR-arenan beroende på efterfrågan.
  5. Starta dagens andra film vid 12:30 (glöm inte att putsa glasögon).
  6. Lunch vid 13:00.
  7. Starta dagens tredje film vid 14:00
  8. Starta dagens fjärde och sista film vid 15:30
  9. Börja plocka ordning och stänga ner vid 17:00.

plus att plocka ordning i utställningarna och finnas till hjälp vid workshopsen vid behov. Saken var den att vissa dagar var superstressiga och andra otroligt lugna. Tempot gick som i vågor, något jag tyckte var väldigt roligt. Första dagen, första filmen, fick jag vara med och ta hand om 50 kineser som inte kunde engelska särskilt bra vilket var väldigt intressant samtidigt som det var en utmaning. Så kunde det vara vissa dagar, eller som en annan dag när domen var fullsatt av elever med lärare som hade telefonen vid näsan… inte det enklaste.

Hur många får köra Virtual Reality på jobbet? JAG!!! Innan hade jag aldrig spelat något liknande och jag kan intyga att VR är mer än coolt. Visualiseringscenter C har ett HTC Vive headset som kostar ungefär 10 000:- tillsammans med en dator med ett värde på cirka 20 000:-, summor de flesta i inte har råd att lägga på ”tv-spel” men som detta center erbjuder. Vi kan hoppas på att priserna sjunker i framtiden, för vilka möjligheter det kommer innebära. Alla tre av oss hade väldigt roligt med VR och man kan väl summera det med att Eric var överlägsen både gentemot mig och Anja…

Det bästa var att jag kunde leka med deras program Uniview under filmerna vilket lät mig resa runt i universum medan de andra såg på filmerna. Personligen har jag aldrig testat ett så sjukt snyggt program där man har friheten att göra lite det man vill i rymden. Tänk dig att åka mellan exoplaneter, ut ur Vintergatan, mellan galaxhopar, genom Kvasarer och stanna vid den kosmiska bakgrundsstrålningen och dessutom i 3D!! Det är mäktigt mina vänner.

Domteatern i sig är också mäktig. Med en vikt på 2,5 ton och diameter på 15 m kan den erbjuda en filmupplevelse utöver det vanliga. Vi som feriearbetare har tillbringat mycket tid i kontrollbåset men vi har också haft presentationer framför besökarna, vilket var väldigt nervöst i början. Nu i efterhand känns det väldigt bra att ha den erfarenheten bakom mig. Sedan så träffade jag även på häftiga robotar såsom Bluebots och Dash and Dot! I nuläget är jag väldigt sugen på ett ”wonder pack” från Wonder Workshop. Dash och Dot är två otroligt söta robotar som man kan programmera, med andra ord både roliga och användbara! En av dagarna försökte Eric och jag skapa en dragkamp mellan Bluebotsen och det gick ju sådär… men kul var det allt (se bild).

Utöver detta hade LUNA en liten teckningstävling på centret vilken blev väldigt lyckad! Vilka bidrag som kom in, kreativiteten fanns överträffade förväntningarna! I utställningarna finns mycket rymdigt att utforska och likaså erbjuds filmerna ”Astroid: mission extreme” och ”Rymdresan”.

För att sammanfatta: åk till Visualiseringscenter C och upplev rymden i Norrköping, ett besök som inte går att ångra.

Min upplevelse av Rymdforskarskolan

Min upplevelse av Rymdforskarskolan

Detta sommarlov inleddes med det bästa tänkbara, en plats på Rymdforskarskolans upplaga i Stockholm! Här kommer en sammanfattning av min upplevelse plus en massa bilder.

Hur kändes det? Var det kul?

Dumma frågor, det var awesome. Även om jag var väldigt trött på eftermiddagarna som bestod av labbar var dessa två veckor en erfarenhet för livet. För er som kan söka nästa år, sök! Vad jag ängnade mina två första veckor av sommarlovet åt var att delta i föreläsningar, försöka förstå labbar, studiebesök och träffa många nya underbara personer! Dessutom var allt såklart rymd och astronomi relaterat… det passade mig perfekt. Nu i efterhand längtar jag tillbaka. Något jag heller varken kan eller vill klaga på är det faktum att vi hängde på KTH på dagarna! Det har inte hänt varje sommar direkt.

Bästa föreläsaren?

Frank Wilczek, nobelpristagare i fysik 2004! Det var inte nog med att hans forskning är otroligt häftig, dessutom skrev han som autograf ”Best of luck in your future explorations”! Man kan ju erkänna att man var en aning ”starstrucked”… Vill även tillägga att han frågade mig om vad jag vill jobba med i framtiden och att han tyckte om mitt svar ”ingen aning”. Varför ska man veta det? Det gäller att pröva sig fram, livet erbjuder många möjligheter.

Vad var coolast?

Glassen. På midsommarafton showade självaste Mikael Ingemyr och Måns Holmberg för oss med kväve till hjälp. De tillverkade glass på nolltid och krossade rosor i tusen bitar. Coolt helt enkelt.

Vad var mysigast?

Fysiksnack med Måns. Denna mening bör nog förklaras, jag var i Måns handledargrupp vilket betyder att jag hade bedcheck med honom och de andra i vår grupp. Trots att de flesta halvsov diskuterades fysikaliska fenomen och partiklar på kvällskvisten (Måns har jobbat på Cern!!!), något som i mina ögon var väldigt mysigt. En kväll kom vi på tanken att sitta under bordet så aa, där satt vi under bordet på nätterna och funderade över vad som händer om Universum expanderar och om mycket annat. Helt normalt på en sommarskola, eller?

Vad var roligast?

Mitt och Schelvins (Kelvins) bråk angående om man säger kex eller schex. En facebookomröstning gjordes och kex vann (såklart), varav Schelvin blev skyldig mig ett paket med kex och som den göteborgare han är fick han smeknamnet Schelvin.

Nebulosa i burk!

Nebulosa i burk!

Nu finns nebulosor inte endast ute i rymden, de finns även på burk! Här är en guide för att skapa din igen!

  • Ta isär bomullsbollar och lägg tussarna i valfri burk.
  • Blanda karamellfärg med vatten, välj de färger du tycker om. Ett tips är att köpa röd färg, för då kan man skapa olika nyanser av rosa och om man även köper blå är det enkelt att få fram lila.
  • Häll en av vattenblandingarna över tussarna och tillsätt glitter. Se till att  glittret hamnar på kanterna av burken (annars synns det inte).
  • Peta ner tussarna med en grillpinne och se till att de suger upp vattnet.
  • Separera fler bomullstussar och lägg i burken, häll på mer färg och glitter, fortsätt tills du är nöjd.

Något som är bra att tänka på under tiden man gör nebulosan är att välja de färger du vill ha utan att blanda för mycket. Tänk på att det lätt blir för mycket blått och att hela burken blir av samma färg. En till sak som är bra att tänka på är hur du tar isär bomullen, det avgör nebulosans struktur.

Pröva dig fram helt enkelt och så ska du se att du snart har en bit av universum på ditt skrivbord!

Vitt hål?

I den allmänna relativitetsteorin är ett vitt hål en hypotetisk region i rumtiden som inte kan nås från utsidan oavsett om materia och ljus kan undkomma det. Ett vitt hål i denna mening är motsatsen till ett svart hål, som bara kan nås från utsidan vilket ingenting inklusive ljus kan undkomma. Inget vitt hål har någonsin observerats. Nettoentropin i universum kan antingen öka eller vara konstant enligt termodynamikens lagar. Vita hål dock bryter mot denna lag på grund av den faktor att de tenderar att minska entropin.

(termodynamik är läran om energi, hur omvandlingen mellan olika former och särskilda samspel mellan värme och arbete).

Igor Dmitriyevich 1964, lade fram teorin om att vita hål fanns genom en del av Einsteins fältekvationer. Mer känt som maximalt förlängda versionen av Schwarzschildmetrik, som beskriver ett evigt svårt hål utan laddning och rotation.

(Ett diagram över strukturen av rumtiden i ett maximalt förlängt svart hål. Den horisontella riktningen är rum och den vertikala riktningen är tid).

 

Vackra Nebulosor

(Nebulosan NGC 604 i galaxen M33)

Nebulosa kallas ett flera ljusår stort moln av gas och rymdstoft. Ett mycket vackert men också ett väldigt vanligt fotoobjekt när vi lyfter fram ämnet rymden. Idag ska jag introducera er för Nebulosor; vad det är och vilka sorter det finns.

En nebulosa är ett mycket färgrikt objekt, vilket resulteras av den gas de består av och avståndet till en stjärna. Vanligaste färgerna är rosa och röd på grund av vätgas som tänds som ett lysrör av ultraviolett ljus från närbelägna stjärnor, men blå är också en mycket vanlig färg, vilket betyder att gasen reflekterar ljuset från en stjärna.

Nebulosorna skiljer sig åt, genom förekomsten av både gas och stoft, genom en sammansättning och partikelstorlek. Under åren har astronomer karakteriserat att numera kategorisera olika typer av nebulosor efter deras egenskaper.

Emissionsnebulosan ger ifrån sig eget ljus. Nebulosornas gasatomer joniseras av strålningsenergin från närbelägna stjärnor och dessa joniserade atomer ger i sin tur ifrån sig det ljus vilket man kan observera, vilket får nebulosan att skina.

Reflektionsnebulosa, ett gas eller stoftmoln som lyser på grund av de reflekterande ljus från en eller flera närbelägna stjärnor. När vi kikar på dessa nebulosor så är dom oftast blå eftersom blått ljus sprids mer än rött (Samma process som gör att vår himmel är blå på dagtid).

Bildresultat för Reflektionsnebulosor

Planetarisk nebulosa består av materia som små och medelstora stjärnor i slutfasen av sitt liv. En stjärna balanseras hela sin livstid av två krafter, gravitationen som försöker komprimera stjärnan och det mottryck som kärnreaktionen i stjärnans centrum skapar.

Bildresultat för planetarisk nebulosa

Mörk nebulosa är en som är så tät att den döljer ljuset från bakomliggande emissions- eller reflektionsnebulosor.

Relaterad bild

 

Oscar Westlund, föreläsare hos AU.

 

Gravitationsvågor

Hejsan kära läsare, nu blir det gravitationsvågor!

Gravitationsvågor är inom fysiken krusningar i krökningen av rumtiden som propagerar som vågor, som också rör sig ut från källan. Detta fenomen förutspåddes 1916 av Albert Einstein som var baserad på hans allmänna relativitetsteori, som säger att gravitationsvågor transporterar energi men också i formen som gravitationsstrålning. Förekomsten av gravitationsvågor är en möjlig konsekvens av den kovarianta relativitetsteorin av den allmänna relativitetsteorin eftersom det för med sig konceptet om en begränsad utbredningshastighet av fysiska interaktioner. MEN däremot kan gravitationsvågor inte exsitera i den newtonska teorin om gravitation, som postulerar att fysiska interaktioner utbreder sig med oändlig hastighet.

Detta är en bild från en simulering av en stjärna som kollapsar för att bilda ett svart hål som därmed avger gravitationsvågor i processen. Den vita sfär i centrum är det svarta hålets uppenbara korisont; de färgstarka strippor runt det är gravitationsvågor.

Vill också be om ursäkt att jag ej varit aktiv och därefter inte skapat nya inlägg. Men nu är jag igång igen, hoppas ni gillar detta lilla inlägg =)

Oscar Westlund

 

 

Komet och månsand

Komet och månsand

LUNA deltog i Ljuraparkensdag, en dag fylld av roliga aktiviteter. Jag, Anja, Robin, Scott och Yas hade ett bord för föreningen där vi erbjöd besökarna att tillverka sin egen månsand, och dessutom så slängde jag och Anja ihop en komet! Vi i LUNAs styrelse vill tacka anordnarna för dagen, Hyresbostäder-Ljura, för möjligheten. 

Tack vare en kompis till mig fick vi frågan om att delta med föreningen och det var vi väldigt glada för. Efter ett möte med ”brainstorming” kom vi fram till den annorlunda iden med att tillverka vår egen komet och även månsand. Hur vanligt är det att göra en komet, bara sådär? Inte särskilt vanligt, tror jag iallafall, så jag rekommenderar verkligen att testa hemma! Att göra månsand var också oerhört kul och även enkelt. Vi uppfattade det som väldigt uppskattat från barnens sida, det var trots allt mest yngre barn på plats, och det är också något jag rekommenderar att göra hemma. Det såg väldigt häftigt ut när röken pyrde ut när vi framställde is, och det var awesome att kunna se hur något faktiskt ser ut i rymden, fast på jorden. I min mening var det likaså ett lärorikt experiment i och med att åskådarna fick ta del av processen och fick lära sig mycket om kometer och deras uppbyggnad.

Personligen tycker jag att det är fantastiskt att se vart LUNA är på väg och att nå ut med föreningen till en större målgrupp. Med dagar som denna träffar man många nya personer som förhoppningsvis vill bli en del av vår verksamhet, och det är trots allt vårt mål. Det är roligt att hitta dem där rymdintresserade personerna och ha möjligheten att erbjuda dem en verksamhet fylld av allt från läger till föreläsningar, som de aldrig hört talas om. För ett år sedan var det något jag inte kunde göra, tänkt vad underbart att äntligen kunna göra det. Det ger det där lilla extra att göra aktiviteter med framtida rymdfarare för att just barn vanligtvist finner rymden väldigt fascinerande, och att man ser i deras blickar att de verkligen uppskattar att tillverka något som månsand.

Såklart tyckte de flesta att brandsläckaren var cool, men det var den också till och med jag tyckte det. Måste även tillägga att nog både jag och Anja var väldigt nervösa för hur experimentet skulle gå, men glada för hur det slutade. Robins intryck av dagen var följande ”Dagen var en stor succé, barnen fick göra egen ”månsand” och det tyckte de mycket om. Det är så härligt med nyfikna barn och jag tror att barn idag har fått upp ögonen för vad som finns bortom jorden. Om vi tillsammans fortsätter att främja rymdintresse bland unga så tror jag att dagens barn kommer lösa morgondagens olösta astronomiska frågor.” Jag kan inte annat än att hålla med Robin. Dagens barn är framtidens rymdfarare och det är vårt ansvar att se till att de har förutsättningarna för att bli det.

Ingredienser komet:

  • torris (koldioxid brandsläckare)
  • fönsterputs ( med ammoniak)
  • glukossirap
  • jord/damm
  • vatten
  • örngott
  • slev
  • bunke
  • plastsäck
  • gummihandskar

Gör så här:

  1. Blanda samtliga ingredienser förutom isen, ta lite fönsterputs, jord och sirap jämfört med vattnet, i en bunke täckt av en säck.
  2. Täck sedan munstycket på brandsläckaren med ett örngott och spruta koldioxid tills mycket is har bildats.
  3. Häll isen i blandningen och tryck ihop allt till en klump ( ha handskar på dig) och ta sedan upp kometen.
  4. Håll kometen mot solen eller annan varm källa och se hur en svans av rök bildas.

Ingredienser månsand:

  • sand
  • majsstärkelse
  • vatten
  • glasburkar
  • material till etiketter

Gör så här:

  1. Blanda dubbelt så mycket majsstärkelse och sand till en gråaktig blandning, tillsätt lite vatten under tiden.
  2. Häll i sanden i en burk.
  3. Tillverka en fin etikett och sätt på burken.