Sverige sviker generationer av blivande rymdingenjörer

Medan andra europeiska länder (Storbritannien, Tyskland, Finland, Danmark, med flera) har lyckats förstå marknadsförändringarna och anpassar sig till den nya verkligheten har beslutsfattare i Sverige fortsatt att prioritera grundforskning och vetenskapliga projekt — områden utan kommersiell potential och som inte ger någon tillväxt.

Redan för 10 år sedan identifierade Riksrevisionen problemen och konstaterade att svensk rymdverksamhet inte används som en strategisk tillgång (RiR 2013:1). Det framgick tydligt och entydigt i Riksrevisionens rapport att befintliga prioriteringar för statligt finansierade rymdinsatser bör omprövas och att regeringens sätt att styra rymdverksamheten behöver ändras. Än idag har inget förändrats!

Den bistra sanningen är att svenska rymdaktiviteter behöver bli mycket mer komersiellt relevanta och kostnadseffektiva för att lyckas på lång sikt. Nyckeln till att uppnå detta är NewSpace, men Rymdstyrelsen fortsätter medvetet att endast prioritera forskning och deltagande i ESA-projekt.

Statligt finansierad rymdverksamhet behöver riktas om mot utveckling av produkter och tjänster inom områden som har kommersiell potential på den internationella marknaden. Skälet till detta är att NewSpace-approachen ger både helt nya tekniska förmågor och betydande prissänkningar, vilket även skulle gynna vetenskapliga projekt (genom mer och bättre forskning, för samma eller mindre pengar).

Ska Sverige bli en riktig aktör i den globala rymdindustrin måste prioriteringarna revideras omgående. Styrningen av svenska rymdinvesteringar behöver omstruktureras radikalt för att prioritera 1) stödjandet av kommersiell innovation, framför vetenskaplig forskning samt 2) entreprenörers och nya företags behov, framför etablerade företag som saknar förmågan att konkurrera effektivt på kommersiella marknader.

Sverige måste helt enkelt byta (rymd)bana. Detta är avgörande för Sveriges – och svenska studenters – framtid i rymden.