Mellan den 6 och 9 augusti 2026 hölls Astronomilägret på Aggarpsgården, en scoutgård i skogarna mellan Ängelholm och Örkelljunga. 20 deltagare fyllde fyra dagar med föreläsningar, stjärnskådning, egna filminspelningar och otaliga timmar Blood on the Clocktower. Lägret arrangerades av Karl Forsgren (projektledare), Hilda Virtanen, Manfred Mårtensson, Natali Zuhair och Leo Nilsson. Här berättar Lucian, en av deltagarna, om sina fyra dagar:
Fyra dagar i augusti tillbringade jag på ett astronomiläger på en scoutgård mitt ute i skogen, tillsammans med ett tjugotal andra deltagare. Gården var en röd byggnad precis vid vägen, med en stor sal på bottenvåningen där i stort sett allt utspelade sig och en sovsal full av dubbelsängar en trappa upp.
Det jag inte var beredd på var hur snabbt alla lärde känna varandra och blev vänner. Efter en enda kväll kändes det redan som att vi hade känt varandra i evigheter. Till stor del handlade det nog bara om att dynamiken satt från början, men ledarna gjorde också ett riktigt bra jobb med lära känna-lekar och liknande direkt när vi kom, så ingenting hann kännas stelt.
Ledarna var överlag en stor del av varför lägret blev så bra. De var trevliga och tydligt engagerade i att alla skulle ha det bra. Schemat hade dessutom en perfekt mix mellan planerade aktiviteter och fri tid. Den fria tiden gick åt till bland annat kortspel, långa promenader i skogen, roliga samtal och otaliga timmar av Blood on the Clocktower, ett sällskapsspel där man ska lista ut vem i gruppen som ljuger. Vid två separata tillfällen bildade sex av oss en mänsklig pyramid, och jag var en av de sex båda gångerna. Jag har fortfarande ingen aning om varför vi gjorde det, men det säger nog en del om stämningen.
Det planerade var minst lika bra. Förmiddagarna gick till föreläsningar, och en föreläsning av Milles Åhman som hette ”hur man exploderar en galax” blev höjdpunkten för mig. Den handlade om hur galaxer bildas och hur stjärnor föds och dör, och någonstans mitt i den insåg jag att jag nästan hade glömt hur mycket jag älskar att lära mig saker. En annan intressant föreläsning hölls av Manfred Mårtensson ur projektgruppen och var en lektion i linjär algebra, vilket säger en del om vilken sorts läger det här är. Sista morgonen fick vi träffa Anne L’Huillier, professor i atomfysik vid Lunds universitet, som tilldelades Nobelpriset i fysik 2023. Hon berättade om sin forskning och om vägen fram till priset. Det var ganska roligt att tänka på att en nobelpristagare hade åkt till en liten scoutgård i skogen bara för att hålla en föreläsning för oss.
Resten av tiden var betydligt fånigare, på bästa möjliga sätt. Under en av aktiviteterna delades vi in i lag och fick spela in egna instruktionsfilmer för hur man bygger ihop leksaken i ett kinderägg, vi körde också vår egen version av Bäst i test, och i en annan aktivitet skulle vi pitcha slumpmässiga rymdidéer som om de vore riktiga företag. Mitt lag fick i uppdrag att omvandla Saturnus ringar till en rutschkana, vilket vi tog på största allvar. Ett annat lag argumenterade för att man borde dricka Glocken multivitamindryck istället för vatten, med motiveringen att alla människor som någonsin levt har druckit vatten, och alla har dött. Svårt att argumentera emot.
En kväll stod vi ute i mörkret med teleskop, och det var där jag såg mitt allra första stjärnfall. Det gick fortare än jag hade föreställt mig, men jag är väldigt glad att jag stod där just när det hände, tillsammans med de andra.
Sista dagen blev det massor av kramar och utbytta nummer innan vi skildes åt. Många skulle åt samma håll, så jag och ungefär fem andra gick till busstationen tillsammans, medan de som blev kvar skulle hämtas av sina föräldrar eller åka åt andra håll. Att säga hejdå till folk man känt i bara fyra dagar borde inte kännas så mycket som det gjorde. Men det gjorde det, och det säger nog allt om lägret.
Tack till Karl, Hilda, Manfred, Natali och Leo för att ni planerade, lagade all mat och höll ihop fyra dagar utan att det märktes hur mycket jobb det var. Tack också till föreläsarna som tog sig ut till en scoutgård i skogen för vår skull, och till Astronomisk Ungdom för att läger som det här finns. Om du funderar på att söka till nästa års astronomiläger, gör det!
/Lucian, deltagare på Astronomilägret 2026