Raketens roll

Hur en raket fungerar bestäms av vad den har för roll, vad är den designad för att utföra? Varje raket har något som gör den unik men det alla har gemensamt är det generella syftet, att leverera nyttolast någonstans.


Omloppsbanor

Varje typ av omloppsbana har vissa egenskaper som man eftertraktar, beroende på vad syftet med nyttolasten är. Vill man ha en TV-satellit runt Jorden? Då passar Geostationary Orbit bra då satelliten då alltid är på samma plats på himlen. GPS-satelliter? Medium Earth orbit. Vill man ha satellitbilder till google maps? Polar Orbit! Listorna på kriterier är oändliga och ju längre bort från jordytan och ekvatorn man vill komma, desto mer energi krävs det. Till följd blir lastkapaciteten mindre samtidigt som bränslekonsumtionen och kostnaden blir högre. Zonen för LEO börjar vid Karmanlinjen som är den internationellt erkända gränsen mellan jordens atmosfär och yttre rymden. För att ett objekt ska stanna där behöver den accelereras till en horisontell hastighet på över 7 km/s. 


Raketklasser

Detta leder till att olika raketer konstrueras med olika typer av uppdrag i åtanke och allt eftersom har det uppstått olika klassningar där man kategoriserar raketerna efter kapacitet och storlek. 

Suborbital är den enklaste typen av raket. I modern tid är de ofta drivna av fast bränsle och når rymden, men har inte tillräckligt med energi för att nå omloppsbana. Ett exempel på detta är SSCs SubOrbital Express som är en sondraket som skickar upp vetenskapliga experiment som sedan hämtas upp på marken. Astronomisk Ungdom, som är förbundet Gauss är kopplat till, har vid två tillfällen blivit bjudna på en plats på denna raket och har då skickat upp små experiment som en grupp medlemmar har konstruerat. 

Går vi snäppet högre kommer vi till orbital rockets. Om ni tycker sondraketer är coola så kommer ni inte tycka det så mycket mer efter att ni har sett en orbital rocket. Det är den typen av raket som kan nå omloppsbana runt jorden, och bortom. Beroende på deras designade kapacitet indelas dessa raketer i tre subkategorier, light-, medium-,  heavy- och super heavy lift.


Steg

Den allra största delen av en raket utgörs av bränsletankarna. Under flygningen töms dessa väldigt snabbt och att bära med sig hela raketen ända upp till omloppsbana skulle innebära en stor mängd dödvikt och slösad energi, då tomma bränsletankar inte bidrar till uppdraget. Därför började man dela in raketer i olika steg utrustade med olika typer av motorer, designade för en viss fas av uppdraget.

Det vanligaste nu för tiden är tvåstegsraketer där första steget används för att komma ut ur den tjockaste delen av atmosfären och det andra steget, med en motor optimerad för vakuum, skjutsar nyttolasten under resten av dess resa. Även trestegsraketer förekommer.Ett exempel är Saturn V som utöver ett första och andra steg hade ett tredje för att kunna göra en transfer burn mot månen. På vissa raketer får förstasteget även hjälp från extra boostrar som faller bort innan stage separation, i vissa sammanhang säger man då att dessa har 2,5 steg. 

Medverkande

Noa Lungström

Senast uppdaterad

2024/03/04

Varukorg