Sveriges regering har gått ut med att de snart kommer att presentera en nationell rymdstrategi för Sverige. Det tycker vi i Astronomisk Ungdom är bra, men dess innehåll är helt avgörande för just hur bra. Därför har förbundsstyrelsen formulerat ett brev till det statsråd i regeringen som har ansvar för frågan, nämligen rymdminister Helene Hellmark Knutson (S). Brevet går både att läsa i detta inlägg nedan, eller läsas från det inskannade signerade originalet här: Brev till rymdministern (PDF)

Bästa rymdminister Helene Hellmark Knutsson,

Med anledning av den annalkande nationella rymdstrategin vill vi, förbundsstyrelsen i Astronomisk Ungdom, förmedla vikten av en ambitiös och bred rymdpolitisk strategi för Sverige.

De allra flesta människor har en inneboende förundran över och nyfikenhet på universum, och rymdintresset hos Sveriges barn och ungdomar är större än kanske någonsin förr. Vi representerar 3200 medlemmar i 24 medlemsföreningar över hela landet, och vi har alla stora förväntningar och förhoppningar på den rymdstrategi för Sverige som regeringen aviserat. Vårt intresse för rymdfrågor, som vi tror delas av rymdministern och regeringen, grundar sig i flera faktum. Ett av dessa är att undervisning i astronomi och rymdfart i skolan inspirerar ungdomar mer effektivt än något annat till högre studier inom naturvetenskap och teknik generellt. Dessutom kan rymdforskning ge svar på några av de mest grundläggande frågorna vi människor kan ställa oss, och rymdindustrin är en basindustri i det moderna samhället som står för en infrastruktur som vi är helt beroende av idag. Slutligen är rymdfart och i synnerhet bemannad rymdfart viktiga för människans framtid på lång sikt.

Därmed finns det tydliga incitament att ta rymdpolitik på allvar och för regeringen att sätta en ambitiös målsättning för Sveriges engagemang på området. Från Astronomisk Ungdoms sida vill vi att regeringen genom ekonomiska styrmedel gör följande satsningar:

  • Fler svenska astronauter. Få saker inspirerar barn och unga att söka en karriär inom naturvetenskap och teknik så mycket som astronauter. De pengar som Sverige genom Rymdstyrelsen satsat på ESA:s bemannade program, och som resulterat i den nationalhjälte som är Christer Fuglesang, har återbetalat sig många gånger om. Vi ser idag en Fuglesang-generation på Sveriges gymnasier, universitet och högskolor, helt analog till den Apollo-generation som månprogrammet gav upphov till i USA, vilket är precis vad Sverige behöver i dagens och morgondagens globaliserade och kunskapsintensiva värld.
  • Utveckla förmågan att skjuta upp små satelliter i omloppsbana från Esrange. Det finns en marknad och efterfrågan på denna tjänst, och med Esranges långa erfarenhet och unika läge finns en stor möjlighet till lönsamma affärer och gynnsamma effekter även på andra håll. Men det bygger på att investeringen i denna förmåga görs nu, innan konkurrensen i marknadssegmentet blir för hård att slå sig in på. Sverige har möjlighet att skapa ett komplett ekosystem för rymdforskning, där utveckling av instrument, konstruktion av satellitplattform, uppskjutning till omloppsbana, samt forskning, allt sker inom Sverige.
  • Stötta rymdrelaterade startups, främja entreprenörskap inom rymdbranschen och förenkla regelverket. Rymdsektorn är en bransch inom näringslivet som kommer att bli allt större och viktigare globalt, och därför är det viktigt att Sverige inte bara hänger med, utan också ligger i framkant. Allt från små appar som utnyttjar satellitdata till nya innovativa och återanvändningsbara bärraketer för lätta nyttolaster är affärsidéer som kan bidra till att bygga Sverige starkt i framtiden.
  • Öka anslagen till Rymdstyrelsen och andra aktörer som bedriver eller finansierar rymdforskning, såsom ESA, ESO, Vetenskapsrådet och FOI:s rymdgrupp. Det är viktigt med stabil finansiering av grundforskning på rymdområdet för att möjliggöra långsiktiga och ambitiösa forskningsprojekt. Exempelvis bör forskning kring potentiella hot från rymden mot samhällets infrastruktur, såsom rymdskrot, solstormar eller asteroider på kollisionskurs med jorden, bedrivas i större utsträckning.
  • Uppdra Rymdstyrelsen att i högre grad finansiera projekt i det unga civilsamhället. Det är strategiskt viktigt med satsningar som tar tillvara på det utbredda rymdintresset hos barn och unga. Prognoser säger att det kommer att råda akut brist på naturvetare och ingenjörer i framtiden, och nyttan blir därför uppenbar av att ta vara på ungas fascination för rymden för att effektivt väcka intresse även för naturvetenskap, teknik och matematik generellt. Fördelarna med att involvera målgruppen och genomföra ungdomssatsningar genom det unga civilsamhället är också påtagliga, och utbytet av sådana effektiva satsningar är stort.

Ovanstående satsningar kräver ekonomiska resurser, men det finns också viktiga satsningar som kan genomföras med enkla ändringar i lag och policy. Två sådana satsningar är:

  • Att uppdatera Sveriges lagstiftning på rymdområdet. Det behövs idag modern lagstiftning för exempelvis begränsning av rymdskrot, reglering av gruvdrift och annat nyttjande av asteroider och andra himlakroppar, regler kring rymdturism, begränsning av ljusföroreningar i naturen, samt allmänna rättigheter och skyldigheter för företag och individer på rymdområdet.
  • Att Sverige ska verka för att revidera internationella rymdavtal. De avtal för yttre rymden som idag finns är utdaterade och har inte uppdaterats i takt med den teknologiska utvecklingen. Om avtalen ska ha en reell betydelse behöver de vara utformade i enlighet med den tid i vilken de ska gälla. Sverige behöver stå bakom internationella avtal som är anpassade för den nya tidens rymdverksamhet där även enskilda företag, inte bara stater som förr, utgör betydande aktörer.

Utöver ovanstående centrala satsningar finns utrymme för regeringen att föreslå en rad övriga reformer. Exempel på sådana satsningar är att öka mängden astronomi och rymdteknik i grundskolans och gymnasiets kursplaner i naturvetenskap, fysik och teknik, för att bättre förbereda kommande generationer inför framtidens utmaningar i ett teknologiskt samhälle som är allt mer beroende av rymdbaserad infrastruktur. För att ytterligare möta den accelererande utvecklingen skulle samhället också behöva lagstiftning för ljusskyddade naturområden och för att minska ljusföroreningar i Sverige generellt. Dessutom är ett större åtagande på hela rymdområdet på europeisk nivå eftersträvansvärt, där Sverige exempelvis bör verka för en europeisk återanvändningsbar raket för tunga satelliter för att kunna konkurrera med de växande kommersiella rymdföretagen och minska kostnaderna för den europeiska rymdverksamheten.

Rymden har visat sig vara en växande framtidsbransch, och genom att redan nu ta fram en tydlig och handlingskraftig rymdstrategi kan Sverige få en betydande roll i denna utveckling. Att inkludera civilsamhället och genomföra satsningar som inspirerar barn och unga till naturvetenskapliga och tekniska områden ger även positiva efterverkningar för hela samhället och framtida generationer. Det gynnar alltså Sverige på flera sätt, och utbytet av sådana satsningar har visat sig vara betydande.

Med detta brev hoppas vi framföra vikten av en konkret och ambitiös rymdstrategi som ger Sverige möjlighet att nå sin fulla potential på rymdområdet. Denna strategi har potential att påverka Sveriges plats i rymden och världen på såväl kort som lång sikt. Tillsammans med våra 3200 medlemmar och 24 medlemsföreningar ser vi fram emot att ta del av den kommande rymdstrategin, och vara en del av Sveriges rymdpolitiska samtal idag och i framtiden.

Å Astronomisk Ungdoms vägnar,

Jennifer Andersson, förbundsordförande
Elias Waagaard, vice ordförande
Tara Zohrevand, ständig sekreterare
Louise Fischer, skattmästare
Theresia Hestad, kommunikatör