Helgen 22-24 november anordnade Unga Astrobiologer den andra upplagan av Astrobiologilägret! Som vanligt hölls det vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, där dagarna var fullspäckade med föreläsningar, sociala aktiviteter och såklart brädspel. Det var ett otroligt roligt och lärorikt evenemang som inspirerade alla oss deltagare.
Lägret inleddes fredag kväll på Chalmers campus där det hölls en intropresentation av arrangörerna följt av lite sociala aktiviteter och lära-känna-lekar. Efter en stund kom den förbeställda pizzaleverensen och deltagarna avnjöt en riktigt god middag i en konversation kring forskningsbranschen, framtida rymduppdrag och scifi-filmer. När solen sänkte sig begav vi oss till hotellet, checkade in och steg sent i säng efter en lång brädspelskväll.
Efter en präktig hotellfrukost begav sig alla deltagare tillbaka till Chalmers, där första föreläsningen hölls av projektledare Isak Kleist själv. Upplägget var en crash course till astrobiologi som ämne, och gav en introduktion kring aktuella forskningsmetoder och teknologi. Jag tyckte denna föreläsning var särskilt bra, eftersom den gav grundkunskaper att bygga på inför de kommande gästföreläsningarna.
Därefter fick vi en rundtur på Chalmers campus som inkluderade en tur till studentkårens bokhandel där alla tömde sina plånböcker på anteckningsmaterial och merch. Själv köpte jag bland annat ett anteckningsblock med hexagonmönstrade ark för att lättare kunna rita organiska molekyler – fynd! Vi fick dessutom höra den episka historien bakom Kalle Anka-väggmålningen som blivit en symbolisk skyddsängel för Chalmersstudenter.
Den första gästföreläsningen hölls av Erik Persson handlade om etik inom astrobiologi och ställde många tankeväckande frågor: Vad är etiskt att göra då man har hittat utomjordiskt liv? Hur avgör man utomjordingars moraliska status? Hur undviker man biokontaminering – från båda håll? Många vill kolonisera Mars i framtiden, har vi egentligen rätt till det?
En annan riktigt bra föreläsning handlade om planetär geologi och hölls av Cynthia Sassenroth. Hon berättade om hur man genom analys av stenformationerna på Mars yta kan fastslå att där en gång funnits flytande vatten – ett avgörande steg i jakten på extraterrestriellt liv. Denna information fås genom studier av dess fluviala system; landskaps- och transportsystem som formas av rinnande vatten. Hon berättade hur dessa förändrat landskapet genom erosion och transporterande av sediment, samt vad närvaron av glaciärer och permafrost antyder för planetens tidigare klimat och möjliga habitabilitet.
Vi fick också höra en föreläsning om astrobotanik, forskningsområdet kring förutsättningar som krävs för att växtodling i rymden. Föreläsaren hade lyckats odla tomater i regolit – den extremt näringsfattiga jordart som finns på månen. Månregolit har högt pH, är fullt av tungmetaller och kondenseras när det blir blött – alltså inte ideellt för bevattning. Ändå lyckades hon inte bara odla tomatplantor utan få dem att bära frukt – vilket har gigantiska implikationer för framtiden inom astrobotanik.
Min favoritföreläsning var Josephine Maglios presentation om hennes projekt i rymdmedicin. Under sin praktik på NASA fick hon möjligheten att studera hur benmärg genereras och degenereras i möss som skickats upp i rymden, för att i framtiden kunna minska benförlusten hos astronauter som utsätts för mikrogravitation under längre tidsperioder. Rymdmedicin var för mig ett helt nytt ämne, och kombinerade de bästa delarna av mina favoritämnen. Det var nog därför jag uppskattade just denna föreläsning lite extra!
Lägrets sista föreläsning var också den en av de bästa. Martin Rahm berättade om sin forskning inom Computational Astrobiology – ett relativt nytt område inom astrobiologin där man använder sig av stora mängder planetär data används för att modellera alternativa biomolekyler som skulle kunna uppstå på andra planeter i vårt solsystem. Han presenterade exempel som azotosomerna på Titan och polypeptidanaloger på Venus, och utredde sannolikheten för att de faktiskt skulle kunna finnas. Slutligen berättade han också om planerade rymdinsatser som skulle kunna ge mer info om just dessa platser – exempelvis rymddrönaren Dragonfly som ska leta efter biosignaturer på Titan när den landar 2034.
Utöver alla föreläsningar hade vi en workshop i spelet Terraforming Mars. Samtidigt som lägret ägde rum hölls också UVS naturvetenskapsläger för högstadieelever på Chalmers. Båda lägren avslutades därför såklart med en gemensam gruppbild!
Astrobiologilägret 2025 blev sammanfattningsvis en lyckad helg med ny kunskap, inspirerande forskarmöten och roliga samtal – ser fram emot nästa upplaga!
// Astrid Axlind, deltagare Astrobiologilägret 2025 🌱
