I november 2024 gick andra upplagan av astrobiologilägret av stapeln. Lägret ägde rum vid Chalmers i Göteborg och fylldes av tre upplevelserika dagar med bland annat föreläsningar, besök från NASA och utflykt till Universeum. Här kan du ta del av hur lägret utspelade sig i kronologisk ordning och få en inblick i de mycket intressanta föreläsningar vi fick chansen att lyssna på under lägret.
Lägret tog sin start en fredagskväll, då samtliga lägerdeltagare samlades i hotellobbyn för att checka in sig. Lägret hade attraherat ungdomar från olika delar av landet och strax efter klockan sex var hotellobbyn fylld med resväskor och deltagare. Tiden nyttjades effektivt och kort därpå befann vi oss på Chalmers, där sociala aktiviteter, lägrets första föreläsning och en mysig pizzakväll stod på agendan. Lägrets första föreläsning hölls av David Dunér och handlade om astrobiologins bakgrund och historia, där en central fråga var vilken syn människor har haft på rymden genom tiden och hur man till följd av denna har utforskat den. Tillbaka på hotellet spelade vi sällskapsspel och umgicks innan det blev dags att lägga sig och ladda batterierna för helgen vi hade framför oss.
Nästa dag inleddes med hotellfrukost och gemensam promenad till närliggande Chalmers. Under dagen lyssnade vi på fyra föreläsare som alla framförde olika aspekter kring senaste framsteg av forskning inom området astrobiologi, samt utmaningar forskningen behöver överkomma för att permanent bosätta oss människor i rymden och på andra planeter.
En av föreläsarna, evolutionsbiologen Jessica Abbott, pratade om sitt tvärvetenskapliga forskningsprojekt “en mångfald av liv” på Pufendorfinstitutet i Lund, där man frågar sig hur uppkomsten av en mångfald av liv kommer ändra sättet vi uppfattar och förstår liv. Då upptäckten eller skapandet av artificiellt eller syntetiskt liv snarare anses vara en tidsfråga än en fråga om, handlar det här forskningsprojektet alltså om hur vi människor förhåller oss till att leva tillsammans med en annan form av liv. Där bland annat rättsliga, politiska, filosofiska och teologiska frågor är av relevans. Hon visade även hur de hade gått tillväga för att, med hjälp av en maskininlärningsmodell, först och främst definiera liv. Jessica Abbott stannade för att äta lunch tillsammans med oss och lägergruppen fick chansen att ställa många frågor.
En annan föreläsare var läkarstudenten Miranda Jäderling, som pratade om rymdmedicin. Vi fick lära oss om vad som egentligen händer med kroppen i rymden, hur vi forskar om människor i rymden här på jorden och hur framsteg av forskning i rymden har lett till biprodukter som förbättrar våra liv här på jorden och har räddat miljontals liv under Covid-19 pandemin. Även frågan om huruvida människan överlever resan till mars diskuterades.
Vi fick även lyssna på planetära geomorfologen Andreas Johnsson som pratade om utforskning och kartläggning av rymden genom robotar och rymdsonder, samt sin egen årliga expedition till Svalbard, där han utforskar permafrost och glaciärer som liknar de som förekommer på mars och kan användas för att förstå klimatförändringar och livsförhållanden där.
Sista föreläsningen för dagen tyckte jag var extra intressant! Denna framfördes av Martin Rahm och gav oss en insikt i kemins vikt i hela sammanhanget astrobiologi. Föreläsningen täckte kvant-, polymer- och oorganisk kemi, samt Martin Rahms egen forskning kring prebiotisk kemi på Saturnus måne Titan. Martin Rahm skulle vi även få träffa dagen därpå, fast den gången i sällskap av två forskare från USA.
Utöver de väldigt spännande föreläsningarna gjorde vi även en mindre labb där vi med hjälp av alkohol, diskmedel, saliv och salt extraherade DNA. Mot dagens slut åt vi middag på en restaurang nära campusområdet och kollade på en film som hade en anknytning till (gissa vad) astrobiologi! :)
Sista dagen hade nu påbörjats och likt föregående dag var hotellfrukosten mycket uppskattad, vi hade även bestämt oss för att ta lite sovmorgon. Laddade med energi tog vi oss alltså till Chalmers en sista gång där något alldeles speciellt väntade: besök från NASA! Morgan Cable, som jobbar på NASA Jet Propulsion Lab (där alla coola rymdrobotar konstrueras, därav bland annat mars rovers Curiosity och Perseverance) bjöd på en spännande föreläsning där hon beskrev hennes jobb på NASA som instrumentansvarig i Dragonfly-teamet. Detta är en drönarrobot som NASA planerar skjuta upp 2028, som färdas hela sex år för att 2034 anlända till Saturnus måne Titan. Roboten som hittills förväntas kosta runt 38,5 miljarder kronor kan enbart inkludera ett få antal instrument och säkert är efterfrågan bland forskare runt om i världen stor för att ha ett inflytande på dessa. En intressant aspekt av Dragonfly-roboten är också dess tekniska beståndsdelar som måste klara de väldigt extrema förhållanden som råder på Titan, ca 1,2 miljarder kilometer (8.5 AU) långt bort från jorden.
Till slut besökte vi även Göteborgs Universeum där det fanns alla olika sorters djur att se och efter att ha svävat bort i tankar på främmande planeter, tog vi oss slutligen tillbaka till våra rötter här på jorden. Med andra ord var Astrobiologilägret 2024 storslaget!
/ Arend Petzold, deltagare
