Nyheter

Ansök till Rymdforskarskolan 2018 senast 20:e maj

Går du ut gymnasiets årskurs 1 eller 2 i sommar? Då ska du inte missa chansen att söka till Rymdforskarskolan 2018 – Sveriges coolaste sommarforskarskola! Som deltagare får du lära dig mer om astronomi och rymdteknik, träffa forskare och ingenjörer på rymdområdet och besöka några av Sveriges största rymdaktörer! Sista ansökningsdag är 20:e maj.

Rymdforskarskolan 2018 går av stapeln på tre order i Sverige – Stockholm, Kiruna och Göteborg –  och du kan söka till vilken ort du vill oavsett var du bor! Programmet är helt gratis och boende är gemensamt för samtliga elever som antas. Rymdforskarskolan 2018 anordnas i samarbete med Sveriges främsta rymdaktörer – Rymdstyrelsen, SAI, OHB Sweden, KTH Rymdcenter, SSC, Luleå tekniska universitet, RUAG Space och Chalmers.

Såhär säger 2016 års deltagare, Lina Nillroth, om varför just du ska delta i Rymdforskarskolan 2016:

– Det absolut bästa med Rymdforskarskolan var att så många personer med ett så starkt brinnande intresse var samlade på ett och samma ställe. Man hade olika förkunskaper, kom från olika städer runt om i Sverige med väldigt olika personligheter men alla var verkligen välkomna! Under de 2 veckorna förra sommaren skaffade jag både mycket ny kunskap och vänner för livet, en upplevelse jag aldrig någonsin kommer glömma. Jag tycker att just du ska söka till Rymdforskarskolan 2018 för att få chansen att träffa otroligt många begåvade och intressanta människor, både föreläsare och deltagare men också för att det var extremt utvecklande. Det är något man gör once in a lifetime och den här chansen får man bara inte missa!!!

Sista ansökningsdag är 20:e maj. Mer information om Rymdforskarskolan, vad ansökan ska innehålla och ansökningsformulär hittar du här.

Under Rymdforskarskolan kan du bland annat se fram emot:

  • Studiebesök hos kända rymdföretag
  • Experiment och laborationer inom astronomi och rymdteknik, exempelvis bygga och skjuta upp raketer, analysera observationsdata på exoplaneter, mäta kosmisk strålning, och mycket mer!
  • Gästföreläsningar inom satellitteknik, kosmologi, människan i rymden, exoplaneter, kosmisk strålning, astrobiologi, detektorteknik, raketer, och mycket mer!
  • Umgänge och sociala aktiviteter tillsammans med andra rymd- och naturvetenskapsintresserade.
  • Avslutningsceremoni med presentationer och middag.
  • Möt Sveriges ende astronaut, Christer Fuglesang, besök Sveriges raketbas Esrange i Kiruna eller observera på Onsala rymdobservatorium; under Rymdforskarskolan får du minnen, kunskap, upplevelser och vänner för livet!

För att kunna söka ska du:

  • Vara elev på ett svenskt gymnasium (eller svensk medborgare om du studerar utomlands), och börja åk 2 eller åk 3 på gymnasiet i höst.
  • Gå Naturvetenskaps- eller Teknikprogrammet, eller ha motsvarande förkunskaper i matematik och fysik (från exempelvis IB-programmet).
  • Kunna delta i hela programmet på den/de orter du söker till. Alla deltagare bor tillsammans och deltar i alla aktiviteter.
  • Ha stor motivation till att delta i programmet och vilja lära dig mer om astronomi och rymdteknik

Deltagarna under Rymdforskarskolan 2016 utanför Albanova, KTH, tillsammans med fysikkändisen Max Tegmark.

Sök Tekniksprånget 2018 och gör praktik på rymdbasen Esrange i höst!

Går du ut gymnasiet i vår och vill du testa på att arbeta som ingenjör innan du väljer utbildning? Då ska du söka till Tekniksprånget! Under Tekniksprånget får du möjlighet till 4 månaders betald praktik på några av Sveriges häftigaste teknikföretag. I år har du till exempel möjlighet att praktisera på företag som SSC – Esrange, Sveriges egen rymdbas, och GKN Aerospace! Sista ansökningsdag är 16:e maj.

Tekniksprånget är en betald praktik under höst- eller vårterminen som ger dig möjlighet att testa på hur det är att arbeta som ingenjör på riktigt! Det finns mängder av häftiga företag över hela Sverige att välja mellan; du som är intresserad av att arbeta med rymden i framtiden kan till exempel söka till praktiken på SSC – Esrange, Sveriges rymdbas, eller GKN Aerospace. Tekniksprånget riktar sig till dig som gått ut gymnasiets NA/TE-program och för att söka ska du vara under 21 år vid sista ansökningsdag. Du ska ha grundläggande behörighet och ha klarat åtminstone Matematik 3c, Kemi 1 och Fysik 1.

Flera medlemmar i Astronomisk Ungdom har tidigare praktiserat på Esrange via Tekniksprånget, och kan garantera att en oerhört häftig och lärorik upplevelse väntar dig! Här kan du läsa vad tidigare tekniksprångaren Theresia Hestad, som idag pluggar till civilingenjör i rymdteknik på LTU, berättade för oss om sin praktik hösten 2015! Just nu befinner sig dessutom vår medlem Hugo Kvanta på praktiken på Esrange – tveka inte att höra av dig till honom eller Theresia om du har frågor kring hur det är att flytta till Kiruna och jobba på en rymdbas eller vill ha deras bäst tips inför din ansökan! Du når Theresia på theresia.hestad@astronomiskungdom.se och Hugo på hugo.kvanta@astronomiskungdom.se

Här kan du läsa mer om praktiken på SSC – Esrange och här kan du läsa mer om praktiken på GKN Aerospace.

Sista ansökningsdag är 16:e maj och vi hoppas så klart att just du tar chansen att praktisera på Esrange i höst! Lycka till med din ansökan! Klicka här för att komma till ansökningsportalen. 

Bilder från Theresia Hestads praktik på Esrange via Tekniksprånget!

Sök till NASA-praktik våren 2019

Nu har årets ansökan till NASA-praktiken våren 2019 öppnat! Du som är universitetsstudent inom matematik, teknik eller naturvetenskap har chansen att få uppleva universums häftigaste praktikplats med bidrag från Rymdstyrelsen som täcker rese-, visum- och praktikkostnader! Sista ansökningsdag är den 15:e juni.

Varje år ger Rymdstyrelsen 2-3 svenska universitetsstudenter möjligheten att delta i NASA:s internationella praktikprogram (NASA I2). Rymdstyrelsens bidrag täcker praktikens kostnad och rese- och visumkostnader värde 10 000 kr. Studenten betalar själv övriga kostnader, inklusive mat och logi. Som deltagare i NASA International Internship Program väntar en 16 veckor lång praktik med start i januari 2019.

Rymdstyrelsen väljer ut 2-5 kandidater, varav 2-3 beviljas delfinansiering av Rymdstyrelsen. Urvalsgruppen på 5 kandidater skickas därefter till NASA, som väljer ut sina praktikanter utefter de behov som finns på de olika NASA-centren.

Ansök genom att skicka in din ansökan här senast 15:e juni. Ansökan ska skrivas på engelska. För att kunna bli antagen till praktiken ska du som söker:

  • studera på kandidat- eller magisternivå inom naturvetenskap, teknik eller matematik.
  • ha ett betyg som motsvarar 3.0 i det amerikanska systemet.
  • visa på intresse för arbete med rymden
  • ha goda kunskaper i engelska.
  • vara svensk medborgare.

Det första urvalet är klart i september, och NASA ger sedan besked om vilka som blir antagna till programmet i oktober eller november. Du kan läsa mer om praktikmöjligheten här.

En fantastisk Marsresa till Danmarks Dark Sky Park

Den 23-25:e mars begav sig ett gäng ungdomar mellan 13 och 19 år iväg på Astronomisk Ungdoms allra första Marsresa. Årets resa gick till Danmarks första certifierade Dark Sky Park. Stort tack till arrangörerna Josefin Karlsson, Talitha Nauta och Marcus Wigren för ett föredömligt genomförande! Här kan du läsa mer om allt häftigt som deltagarna fick vara med om.

Falcon 9, Falcon Heavy, Dragon.. SpaceX pushar ständigt gränserna för det som är möjligt inom rymdindustrin. Planen är att långsamt övergå helt till uppdraget om Mars, och Elon Musk planerar att inom 40-100 år ha fört en miljon människor till Mars. Vad gör man i ett ungdomsförbund när man kan och inte orkar vänta? Man fixar sin egen Marsresa.

På fredagskvällen den 23:e mars samlas en nyfiken grupp rymdintresserade i en scoutstuga i Lund. Många är AU-aktiva, men en hel del är för första gången på en av AU:s aktiviteter. På kvällen inleds den välkända rymdkapplöpningen, vi delar in oss i lag för att köra minitävlingar. Av marshmallows, geléhallon, sugrör och ballonger bygger lagen varsin raket. Allt från en modell av solsystemet, till den tekniska lösningen av alla NASA:s problem, till en minireplika av Tintins egen raket.

Under helgen var vi på en föreläsning om exoplaneter av postdoc Michiel Lambrechts. Visste ni att nästan varje stjärna har en planet runt sig? Eller att planettypen Superjord är vanligast i universum, men den enda som inte finns i vårt solsystem? Vi besökte Tycho Brahe-observatoriet, där vi fick en visning av deras teleskop och se solens ljusspektra. Tycho Brahe-observatoriet arbetar också med unga, och vi fick en presentation av gymnasielevers arbete som var gjort i samverkan med observatoriet. Vi avslutade med min favorit, en visning av Vattenhallens planetarium! Vi åkte runt i Universum och såg solsystemet, Curiosity på Mars och olika asteroidbälten. Det var som det bästa VR spelet någonsin.

Med bilarna fyllda med godis gav vi oss på lördagskvällen iväg till Danmarks Dark Sky Park. Den ligger på utkanten av en ön Møn. Samhället där har aktivt arbetat för att minska ljusföroreningarna, och på en stjärnklar natt kan man se vintergatan sträcka sig över himmeln. Tyvärr fick vi ingen stjärnklar natt, utan mest tunga moln och totalt mörker. Planer om astrofotografering och stjärnskådning genom teleskop fick ställas in. Det dåliga vädret förstörde inte vår kväll helt, för vi träffade grundaren av Astronomisk Ungdom Danmark, finaste Kasper Heintz, och en deltagare från deras förening. Tillsammans grillade vi och hade en fin kväll.

Det var en intensiv och rolig helg, fylld med spännande aktiviteter. Deltagarna är alla överens om att det bästa med lägret var den fantastiska gemenskapen, så tveka inte att anmäla dig till nästa läger. Hoppas vi ses där!

Josefin Karlsson
Reseledare, Marsresan 2018

Ansök till rymdkurs i Österrike i sommar

Du har väl inte missat att söka till Summer School Alpbach 2018? Det är en 10 dagar lång sommarforskarskola för universitetsstudenter som går av stapeln i vackra Alpbach i Österrike. Designa en rymdmission tillsammans med andra forsknings- och ingenjörsstudenter från hela Europa! Läs mer här och ansök senast 31:a mars. 

Summer School Alpbach är en 10-dagars sommarkurs för teknik- och naturvetenskapsstudenter från hela Europa. Under programmet får deltagarna lära sig mer om rymdteknik och utforskning av Solsystemet med ett speciellt tema. Årets tema är ”Sample return mission from small Solar System bodies”, och i fyra lag om 15 personer kommer deltagarna att få ta del av aktuell forskning och designa en egen rymdmission till någon av solsystemets mindre kroppar.

Summer School Alpbach arrangeras av ESA och Aeronautics and Space Agency of FFG. Den svenska Rymdstyrelsen kan bevilja bidrag för svenska studenter – du ansöker om bidrag genom att skicka ett personligt brev till Rymdstyrelsen där du berättar om dig själv och dina forskarintressen senast 31:a ars. För att ansöka till Alpbach Summer School ska du också fylla i ett ansökningsformulär och bifoga ett rekommendationsbrev från en handledare eller universitetsprofessor. Läs mer om hur du ansöker hos Rymdstyrelsen här. Mer information om Summer School Alpbach och deras ansökningsformulär hittar du här.

Summer School Alpbach-deltagare 2017. Skymtar du den svenska flaggan?

Skicka stipendiater till Knut Lundmark-dagarna 2018

Den 6-7:e april 2018 är det premiär för Knut Lundmark-dagarna på AlbaNova i Stockholm! Knut Lundmark-dagarna är årliga inspirationsdagar i astronomi och rymdteknik för fysik- och teknikintresserade gymnasieelever. Dagarna syftar till att inspirera och utmana deltagarna och varje gymnasieskola har möjlighet att skicka 1-2 stipendiater. Anmäl din skola senast 28:e mars!

Program
Under Knut Lundmark-dagarna får eleverna ta del av innehållsrika föreläsningar och laborationer inom astronomi och rymdteknik, där teori och praktik varvas för att utmana eleverna och fördjupa deras kunskaper i fysik och teknik. Eleverna får också en god inblick i utbildnings- och yrkesmöjligheter med anknytning till rymden. Under programmet får eleverna dessutom träffa andra fysik- och teknikintresserade gymnasieelever, samtidigt som de får chansen att möta forskare och ingenjörer inom astronomi och rymdteknik i givande samtal och diskussioner. Fredagskvällen avslutas med en finare middag där festlig klädsel uppmuntras för de som vill.

Programmet ger eleverna:

  • Inblick i aktuell forskning inom astronomi och rymdteknik, inklusive den moderna astronomins genombrott inom fysiken
  • Översikt över svensk rymdindustri
  • Information och inspiration kring tekniska och naturvetenskapliga utbildnings- och yrkesmöjligheter med anknytning till rymden
  • Insikt i fysikens bredd och roll i samhället och kunskap om värdet av goda kunskaper i fysik och teknik, med utgångspunkt i astronomi och rymdteknik
  • Möten med förebilder från universitet och näringsliv
  • Möjligheter till nya vänskaper och kontakter med likasinnade ungdomar från hela Sverige

Vem kan delta?
Knut Lundmark-dagarna riktar sig till elever på gymnasieskolans tekniska och naturvetenskapliga program. Varje skola ges möjlighet att skicka två stipendiater, gärna en kille och en tjej Konferensen riktar sig till de elever som uppvisar stort intresse inom fysik eller teknik, i synnerhet elever med nyfikenhet för astronomi och rymdteknik.

Du som lärare kan läsa mer om programmet och anmäla din skola här. Är du elev? Här hittar du ett brev som du kan skriva ut och ge din lärare eller rektor för att tipsa din skola om att skicka stipendiater!

Pi-dagen: Hur många decimaler behövs för att utforska universum?

Idag är det internationella pi-dagen – en dag då matematiken uppmärksammas lite extra! Dagen till ära vill vi reda ut hur många decimaler av det oändligt långa, irrationella talet pi som egentligen behövs för att utforska rymden. I det här inlägget kan du läsa vad Marc Rayman, chefsingenjör för NASA:s Dawn-mission, har att säga om saken.

Idag firar vi matematiken lite extra. Glad pi-dag, allesammans!

Pi-dagen firas till ära av den matematiska konstanten π ≈ 3,14. Att pi-dagen infaller just 14:e mars är så klart för att det datumet, åtminstone i USA, skrivs 3/14, vilket är de tre första värdesiffrorna av pi. Pi är det magiska talet man får om man dividerar en cirkels omkrets med dess diameter – oavsett hur stor cirkel man har att göra med! Men hur många decimaler behövs egentligen? Räcker det att approximera pi som 3.14? Eller behöver vi 3.1415926535897932 eller kanske 3.1415926535897932384626433832795028841971693993751058209749445923078164062862089986280348253421170679821480865132823066470938460955058223172535940812848111745028410270193852110555964462294895493038196442881097566593344612847564823378678316527120190914564856692346034861045432 decimaler? Såhär säger Marc Rayman, chefsingenhör för NASA:s Dawn-mission, om saken (vår översättning):

– Vi använder värdet 3.141592653589793 för pi i JPLs (NASA Jet Propulsion Laboratory) mest noggranna interplanetära navigationsberäkningar. Om vi tittar lite närmare på det här förstår vi lätt varför vi inte behöver använda fler decimaler än så. Vi kan till och med se att det inte finns några realistiska, fysikaliska beräkningar som skulle kräva att forskare använder i närheten av pi:s alla decimaler!

Vi tar en titt på de exempel Marc Rayman tar upp.

Voyager 1 är sonden som är allra längst ifrån jorden.

Situation 1: Solsystemet

Voyager 1 är den rymdsond som tagit sig allra längst ifrån jorden och befinner sig på ett avstånd av 21 miljarder kilometer härifrån. Tänkt dig att vi har en cirkeln med radien 21 miljarder km, och vill beräkna omkretsen (2*radien*pi). Vi använder 16 värdesiffror, 15 decimaler. Det blir ca 132 miljarder km. Det vi är intresserade av är hur stor skillnad det blir om vi använder pi:s alla decimaler jämfört med de 15 första, som vi gjorde här. Det visar sig att skillnaden bara är ca 4 cm! Vår cirkel är över 100 miljarder kilometer stor, och resultatet är bara 4 cm från det korrekta värdet!

Situation 2: Jorden

Om vi åker tillbaka till jorden så blir det ännu mer påtagligt! Jordens diameter är 12 742 km vid ekvatorn, så omkretsen är alltså över 40 000 km. Om man bara använder 15 decimaler av pi istället för allihopa, så skiljer sig resultatet bara med storleken av en ynka molekyl – vilket är ett ungefär 10 000 gånger så litet fel som tjockleken av ett hårstrå!

Vårt observerbara universum i en och samma bild!

Situation 3: Universum

Nu gör vi skalan ännu större och ser vad som händer om vi räknar på storleken av hela det observerbara universumet! Vi låter universum vara en cirkel med radien 46 miljarder ljusår. Hur många decimaler av pi måste vi använda för att beräkna cirkelns (universums) omkrets, om felet maximalt får vara lika stort som en väteatom? Svaret är att vi faktiskt inte behöver fler än 39 eller 40 decimaler! Bara 40 decimaler – trots att universum är så oerhört, oerhört stort, och trots att en väteatom är så ofattbart liten!

Så där har vi vårt svar! Hur många decimaler av pi behövs? Oftast inte mer än 15, vilket är det antal decimaler som datorerna lagrar och använder när vi gör beräkningar – och det behövs inte ens fler än 40 för att göra beräkningar på skalor så stora som hela universum! Så hur många decimaler av pi ska du lära dig utantill? Satsa på att lära dig 15 och sedan 40 först och främst, fler än så behöver du egentligen inte för att utforska universum!

Vi avslutar med denna hyllning till pi-dagen av den populära astronomen Neil deGrasse Tyson och önskar er alla en fantastisk pi-dag. Astronomisk Ungdom hoppas att du firar matematiken med massor med paj idag, och passar på att inspirera människor runt omkring dig att utveckla sitt intresse för matematik!

Här hittar du Marc Raymans ursprungliga svar på frågan, och den text vi utgått ifrån och översatt. 

 

Brev till rymdministern inför den nationella rymdstrategin

Sveriges regering har gått ut med att de snart kommer att presentera en nationell rymdstrategi för Sverige. Det tycker vi i Astronomisk Ungdom är bra, men dess innehåll är helt avgörande för just hur bra. Därför har förbundsstyrelsen formulerat ett brev till det statsråd i regeringen som har ansvar för frågan, nämligen rymdminister Helene Hellmark Knutson (S). Brevet går både att läsa i detta inlägg nedan, eller läsas från det inskannade signerade originalet här: Brev till rymdministern (PDF)

Bästa rymdminister Helene Hellmark Knutsson,

Med anledning av den annalkande nationella rymdstrategin vill vi, förbundsstyrelsen i Astronomisk Ungdom, förmedla vikten av en ambitiös och bred rymdpolitisk strategi för Sverige.

De allra flesta människor har en inneboende förundran över och nyfikenhet på universum, och rymdintresset hos Sveriges barn och ungdomar är större än kanske någonsin förr. Vi representerar 3200 medlemmar i 24 medlemsföreningar över hela landet, och vi har alla stora förväntningar och förhoppningar på den rymdstrategi för Sverige som regeringen aviserat. Vårt intresse för rymdfrågor, som vi tror delas av rymdministern och regeringen, grundar sig i flera faktum. Ett av dessa är att undervisning i astronomi och rymdfart i skolan inspirerar ungdomar mer effektivt än något annat till högre studier inom naturvetenskap och teknik generellt. Dessutom kan rymdforskning ge svar på några av de mest grundläggande frågorna vi människor kan ställa oss, och rymdindustrin är en basindustri i det moderna samhället som står för en infrastruktur som vi är helt beroende av idag. Slutligen är rymdfart och i synnerhet bemannad rymdfart viktiga för människans framtid på lång sikt.

Därmed finns det tydliga incitament att ta rymdpolitik på allvar och för regeringen att sätta en ambitiös målsättning för Sveriges engagemang på området. Från Astronomisk Ungdoms sida vill vi att regeringen genom ekonomiska styrmedel gör följande satsningar:

  • Fler svenska astronauter. Få saker inspirerar barn och unga att söka en karriär inom naturvetenskap och teknik så mycket som astronauter. De pengar som Sverige genom Rymdstyrelsen satsat på ESA:s bemannade program, och som resulterat i den nationalhjälte som är Christer Fuglesang, har återbetalat sig många gånger om. Vi ser idag en Fuglesang-generation på Sveriges gymnasier, universitet och högskolor, helt analog till den Apollo-generation som månprogrammet gav upphov till i USA, vilket är precis vad Sverige behöver i dagens och morgondagens globaliserade och kunskapsintensiva värld.
  • Utveckla förmågan att skjuta upp små satelliter i omloppsbana från Esrange. Det finns en marknad och efterfrågan på denna tjänst, och med Esranges långa erfarenhet och unika läge finns en stor möjlighet till lönsamma affärer och gynnsamma effekter även på andra håll. Men det bygger på att investeringen i denna förmåga görs nu, innan konkurrensen i marknadssegmentet blir för hård att slå sig in på. Sverige har möjlighet att skapa ett komplett ekosystem för rymdforskning, där utveckling av instrument, konstruktion av satellitplattform, uppskjutning till omloppsbana, samt forskning, allt sker inom Sverige.
  • Stötta rymdrelaterade startups, främja entreprenörskap inom rymdbranschen och förenkla regelverket. Rymdsektorn är en bransch inom näringslivet som kommer att bli allt större och viktigare globalt, och därför är det viktigt att Sverige inte bara hänger med, utan också ligger i framkant. Allt från små appar som utnyttjar satellitdata till nya innovativa och återanvändningsbara bärraketer för lätta nyttolaster är affärsidéer som kan bidra till att bygga Sverige starkt i framtiden.
  • Öka anslagen till Rymdstyrelsen och andra aktörer som bedriver eller finansierar rymdforskning, såsom ESA, ESO, Vetenskapsrådet och FOI:s rymdgrupp. Det är viktigt med stabil finansiering av grundforskning på rymdområdet för att möjliggöra långsiktiga och ambitiösa forskningsprojekt. Exempelvis bör forskning kring potentiella hot från rymden mot samhällets infrastruktur, såsom rymdskrot, solstormar eller asteroider på kollisionskurs med jorden, bedrivas i större utsträckning.
  • Uppdra Rymdstyrelsen att i högre grad finansiera projekt i det unga civilsamhället. Det är strategiskt viktigt med satsningar som tar tillvara på det utbredda rymdintresset hos barn och unga. Prognoser säger att det kommer att råda akut brist på naturvetare och ingenjörer i framtiden, och nyttan blir därför uppenbar av att ta vara på ungas fascination för rymden för att effektivt väcka intresse även för naturvetenskap, teknik och matematik generellt. Fördelarna med att involvera målgruppen och genomföra ungdomssatsningar genom det unga civilsamhället är också påtagliga, och utbytet av sådana effektiva satsningar är stort.

Ovanstående satsningar kräver ekonomiska resurser, men det finns också viktiga satsningar som kan genomföras med enkla ändringar i lag och policy. Två sådana satsningar är:

  • Att uppdatera Sveriges lagstiftning på rymdområdet. Det behövs idag modern lagstiftning för exempelvis begränsning av rymdskrot, reglering av gruvdrift och annat nyttjande av asteroider och andra himlakroppar, regler kring rymdturism, begränsning av ljusföroreningar i naturen, samt allmänna rättigheter och skyldigheter för företag och individer på rymdområdet.
  • Att Sverige ska verka för att revidera internationella rymdavtal. De avtal för yttre rymden som idag finns är utdaterade och har inte uppdaterats i takt med den teknologiska utvecklingen. Om avtalen ska ha en reell betydelse behöver de vara utformade i enlighet med den tid i vilken de ska gälla. Sverige behöver stå bakom internationella avtal som är anpassade för den nya tidens rymdverksamhet där även enskilda företag, inte bara stater som förr, utgör betydande aktörer.

Utöver ovanstående centrala satsningar finns utrymme för regeringen att föreslå en rad övriga reformer. Exempel på sådana satsningar är att öka mängden astronomi och rymdteknik i grundskolans och gymnasiets kursplaner i naturvetenskap, fysik och teknik, för att bättre förbereda kommande generationer inför framtidens utmaningar i ett teknologiskt samhälle som är allt mer beroende av rymdbaserad infrastruktur. För att ytterligare möta den accelererande utvecklingen skulle samhället också behöva lagstiftning för ljusskyddade naturområden och för att minska ljusföroreningar i Sverige generellt. Dessutom är ett större åtagande på hela rymdområdet på europeisk nivå eftersträvansvärt, där Sverige exempelvis bör verka för en europeisk återanvändningsbar raket för tunga satelliter för att kunna konkurrera med de växande kommersiella rymdföretagen och minska kostnaderna för den europeiska rymdverksamheten.

Rymden har visat sig vara en växande framtidsbransch, och genom att redan nu ta fram en tydlig och handlingskraftig rymdstrategi kan Sverige få en betydande roll i denna utveckling. Att inkludera civilsamhället och genomföra satsningar som inspirerar barn och unga till naturvetenskapliga och tekniska områden ger även positiva efterverkningar för hela samhället och framtida generationer. Det gynnar alltså Sverige på flera sätt, och utbytet av sådana satsningar har visat sig vara betydande.

Med detta brev hoppas vi framföra vikten av en konkret och ambitiös rymdstrategi som ger Sverige möjlighet att nå sin fulla potential på rymdområdet. Denna strategi har potential att påverka Sveriges plats i rymden och världen på såväl kort som lång sikt. Tillsammans med våra 3200 medlemmar och 24 medlemsföreningar ser vi fram emot att ta del av den kommande rymdstrategin, och vara en del av Sveriges rymdpolitiska samtal idag och i framtiden.

Å Astronomisk Ungdoms vägnar,

Jennifer Andersson, förbundsordförande
Elias Waagaard, vice ordförande
Tara Zohrevand, ständig sekreterare
Louise Fischer, skattmästare
Theresia Hestad, kommunikatör

Vill du sitta i Astronomisk Ungdoms förbundsstyrelse 2018/2019?

Den 22:a april är det dags för Astronomisk Ungdoms årsmöte, och då ska bland annat en ny förbundsstyrelse väljas. Nu drar valberedningen igång sitt arbete med att sätta ihop en förbundsstyrelse som kan leda Astronomisk Ungdom in i framtiden på bästa möjliga sätt. Kanske är det just du som sitter i nästa styrelse? 

Perioden för att kandidera till förtroendeposter inom Astronomisk Ungdom har nu startat! Om du är intresserad av att exempelvis arbeta som styrelseledamot nästa verksamhetsår så är du varmt välkommen med en kandidatur. Vi söker en ny förbundsordförande och förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning. Sista dag att skicka in en kandidatur är 11:e mars.

Sittande förbundsstyrelse verksamhetsåret 2017/2018. Kanske sitter just du i nästa års styrelse?

Förbundsstyrelsen i Astronomisk Ungdom arbetar med att utveckla förbundet med långsiktighet i fokus och jobbar hårt för att 2018 ska bli det bästa året hittills, och för att alla år därefter ska bli ännu bättre! Snart kommer valberedningen att påbörja sitt arbete med att sätta ihop ett förslag till nästa förbundsstyrelse, som ska väljas under årsmötet den 22:a april. Kanske är det just dig vi söker? Som ledamot är du med och ansvarar för den strategiska utvecklingen av ett stort ungdomsförbund som utvecklas i raketfart. Du ansvarar bland annat för kansliets personal, över 25 medlemsföreningar och flera stora nationella projekt, och leder tillsammans med övriga styrelsen Sveriges coolaste ungdomsförbund in i framtiden. Tveka inte att skicka in en kandidatur om du tycker att det låter som en utmaning som passar dig!

Vad innebär uppdraget?
Förbundsstyrelsen i Astronomisk Ungdom arbetar uteslutande med strategiska frågor (vill du anordna verksamheter, skriva rymdartiklar, arbeta med våra sociala medier eller annat operativt är du varmt välkommen att kontakta kansliet eller leta efter ett passande uppdrag här). Som förbundsstyrelseledamot arbetar du med visioner kring förbundets utveckling och framtid och ser till att förbundet utvecklas och byggs upp på ett sätt som är tryggt, stabilt och långsiktigt hållbart. Du överser arbetet med den dagliga verksamheten, som sköts av kansliets personal och alla ideellt aktiva i våra projekt. Som ledamot i förbundsstyrelsen är du arbetsgivare med yttersta ansvar för kansliets arbete. Uppdraget är ideellt och pågår fram till nästkommande årsmöte. Att sitta i förbundsstyrelsen är både roligt och givande, du får vänner för livet och arbetar på ett tydligt sätt för att ge barn och unga i Sverige möjligheter att utveckla sitt rymdintresse. Uppdraget är även ett bra sätt att utvecklas som person och skaffa nya färdigheter som du kommer att ha nytta av i många olika sammanhang.

Uppdragsbeskrivningen till uppdragen som förbundsordförande och förbundsstyrelseledamot finns här:

Om du har några frågor kring vad det innebär att sitta i Astronomisk Ungdoms förbundsstyrelse ska du inte tveka att kontakta sittande styrelseledamöter och ställa frågor om uppdraget (kontaktuppgifter finns här). Du kan också ställa frågor till kansliet på kansli@astronomiskungdom.se och till valberedningen på valberedning@astronomiskungdom.se.

Såhär gör du för att kandidera

Kandidera till förtroendeposter görs via denna länk. Sittande styrelseledamöter som vill sitta kvar i förbundsstyrelsen ännu en mandatperiod ska istället kandidera här. Om du vill komma med förslag på någon som du tror skulle passa för någon av posterna, kan du skicka in en nominering via denna länk.

Formulären för att kandidera är öppna fram till 11:e mars 2018, men skicka gärna in era kandidaturer så snart som möjligt. Vid frågor är det bara att kontakta valberedningen via valberedning@astronomiskungdom.se.

Med vänlig hälsning,
Valberedningen

Anmäl dig till Marsresan 2018 – en astronomiresa till Danmark för dig mellan 13 och 19 år

Gör dig redo för Marsresan 2018, en fullspäckad astronomiresa för dig mellan 13 och 19 år! Årets resa går till Møn og Nord i Danmark och anordnas tillsammans med våra danska vänner i Astronomisk Ungdom DK. Anmäl dig senast 11:e mars.

Under våren 2018, då luften blivit varmare och stjärnorna vackrare, tar Marsresan 2018 fart. Under en helg den 23-25 mars samlas i Lund medlemmar från Astronomisk Ungdom tillsammans med medlemmar från Astronomisk Ungdom DK. Under en kväll åker vi över till Møn og Nord i Danmark för att stjärnskåda i nordens första certifierade Dark Sky Park. Under Marsresan får du chansen att träffa andra rymd- och astronomiintresserade ungdomar från inte bara hela Sverige, utan även Danmark. Tillsammans lär vi oss mer om astronomi, observerar stjärnhimmeln och deltar i lägeraktiviteter. Inga särskilda förkunskaper krävs för att delta – du behöver bara vara taggad på att lära dig mer om astronomi och ha kul tillsammans med andra med samma intresse.

Höjdpunkter

  • Besöka Møn og Nord – Skandinaviens första certifierade Dark Sky Park!
  • Utflykt till Planetariet i Lund
  • Internationellt samarbete med Astronomisk Ungdom DK
  • Besöka Tycho Brahe observatoriet
  • Tävlingar och mycket annat skoj!

Vem kan delta
Alla som är runt 13 – 19 år och medlemmar i Astronomisk Ungdom, eller Astronomisk Ungdom DK, kan delta på lägret. Om detta inte passar in på dig, och du vill ändå delta, skicka ett mail till oss och förklara dina omständigheter. Om du inte redan är medlem kan du bli det gratis här. För att delta krävs inga särskilda förkunskaper – är du taggad på att lära dig mer om rymden och ha kul tillsammans med andra med samma intresse ska du absolut delta, oavsett tidigare erfarenheter.

Mer information och anmälan hittar du här.

 

Har du sett Vintergatans band på himlen? Det kan man göra om himlen är stjärnklar och tillräckligt mörk.

Arkiv