Nyheter

Rymdforskarskolan 2019 i Göteborg – dag 2

Hej! Dagen började med att vi begav oss med buss till Onsala observatorium. Där blev vi mottagna av Robert Cumming, kommunikationsansvarig vid Onsala. Vi visades runt i området och fick lära oss vilken verksamhet de bedriver. Trots otur med vädret fick vi se de stora radioteleskopen på nära håll. Vi fick även gå in i en av Sveriges dyraste byggnader i förhållande till dess storlek. Detta var ett litet hus innehållande en gravimeter som mätte variationer i lilla g (tyngdkraftsaccelerationen). Utöver det fick vi även en föreläsning av Carmen Toribio, som förklarade för oss hur den aktuella bilden av det svarta hålet togs fram med hjälp av interferometri. Efter Carmens föreläsning gick vi bort till klipporna vid havet, där 25-metersteleskopet och tvillingteleskopen stod. Vi kollade på teleskopen och gick sedan in för att se en rymdutställning. Där fanns en modell av solsystemet samt bilder och fakta om andra astronomiska fenomen, som till exempel svarta hål. Sedan åt vi lunch.

Efter lunchpausen delade vi in oss i två grupper, där den ena stannade och provade att manövrera teleskopen för att finna vintergatans position på himlen, medan den andra gick till en stuga och fick lära sig hur man använder en mareograf, sedan bytte vi så att båda grupperna fick prova båda sakerna. Därefter tog vi bussen hem. Aktiviteten den kvällen var en flygplanstävling med två deltävlingar, en att flyga längst och en att designa det snyggaste flygplanet. MaxGalax tog mest poäng med flygplanet AU Airlines. Kvällen avslutades sedan med maffialek och bedcheck.

Godnatt från lag MaxGalax :)

Rymdforskarskolan 2019 i Göteborg – dag 1

God rymd-tid alla bloggläsare,
Imorse blev vi väckta av våra handledare till låten “Jag är en astronaut”. Tyvärr var redan alla vakna (förutom sömntutorna såklart!). Efter frukost tog vi bussen 09:01 mot Chalmers där vi skulle spendera dagen. Under förmiddagen hade vi två intressanta föreläsningar. Den första handlade om potentiellt utomjordiskt liv som hölls av handledaren Robin. Han pratade bl.a. om superjordar och vad som möjligtvis skulle krävs för att det ska finnas liv på en himlakropp. Därefter fortsatte professorn Malcom Fridlund med nästa föreläsning om exoplaneter och hur man hittar dem. Han nämnde även rymdteleskopet COROT som var dedikerad till att finna exoplaneter.

När det blev dags för lunch promenerade vi bort till en restaurang i närheten innan vi drog igång med upplagans första laborationer. Vi fick uppgifter i grupper om tre där vi skulle lära oss mer kring programmering i Arduino för att kunna använda det till kommande tillfällen. När vi kom tillbaka till skolan efter en lång och lärorik dag på Chalmers åt vi grekisk sallad med bröd och hade en stunds vila innan kvällsaktiviteten drog igång. Vid niotiden på kvällen blev vi introducerade till leken Assassin. Vi gick in i ett mystiskt, mörkt klassrum där ledarna hade satt på skum musik. Vi satte oss ner under tystnad. Alla blev tilldelade ett namn på en annan elev, och varsin ”pistol” som endast var tillägnat att ”mörda” den personen. Vi får se hur många som överlever till imorgon…

“I say, this has really been drama of the highest order.” – En random forskare för Apollo 11.

Med vänliga hälsningar Emma, Emilia, Alizia, Axel, Anton och Alexander.

Rymdforskarskolan 2019 i Kiruna – dag 9

God dag alla bloggföljare, här kommer sista inlägget för Kirunaupplagan! Efter en och en halv vecka lång upplaga så hade de byggt sina CanSats, utfört experiment och fått data att analysera. Det var nu dags för dem att börja förbereda sig på sina presentationer där de skulle lägga fram vad de har gjort, varför, hur det gick, analys med mera. På eftermiddagen var det dags för slutseminariet! Inför en jury,  hitresta familjer och vänner så var det dags för varje grupp att få presentera sitt projekt

Alla grupper genomförde fantastiska presentationer under seminariet och det var så kul hur mycket deltagarna hade lärt sig under upplagan, vilka framsteg de har gjort och deras drivkraft inför framtiden. Den grupp som drog det längsta strået och vann var WAVES vars projekt gick ut på att studera vattenånga som en växthusgas i stratosfären. De kommer nu få genomföra sitt experiment senare i höst genom att få följa med en stratosfärisk ballong. Efter seminariet så var det dags för en tre-rätters middag där en norrländsk klassiker serverades: renskav. Alla deltagare fick där sitt diplom/intyg på att de hade genomfört Rymdforskarskolan och hade klarat den! Slutet gott, allting gott.

Rymdforskarskolan 2019 i Kiruna – dag 8

TISDAG 16/7-2019
Tja tja bloggen!!

Dagen började med frukost på skolan och sedan fixade alla de sista detaljerna så att allt var redo för uppskjutningen. Efter att vi hade fixat klart våra CanSats och modellraketer gick vi ut till uppskutningsplatsen. Vi fick skjuta upp våra mindre modellrakter med både A och B motorer. Det var dagens höjdpunkt. Med blandade resultat: några kraschade, medan de flesta flög riktigt högt!! Därefter gick vi vidare till en större raket som vi skulle skjuta upp våra CanSat projekt i. På bilden ser ni gruppens WAVES raket!! Motorn fungerade, men dessvärre utlöstes inte fallskärmen, vilket resulterade i en Kraschlandning. Tyvärr kunde vi inte skjuta upp fler CanSats efter den första så vi tog lunch istället.

Det blev en välförtjänt grekisk sallad med Robins egna vitlökssås och bröd i ugn, efter en lång förmiddag i regnet. Efter lunchen började gruppen som fått data från raketen att analysera, medan resterande grupper fick släppa sina CanSats-projekt inomhus (med fritt fall) och få data från det. Fram tills middagen jobbade vi med våra redovisningar, eller Scavanger-Hunt i handledargrupperna, eftersom alla bilder skulle lämnas in senast klockan åtta. Efter en middag bestående av pasta och pesto hade Robin en fängslande och peppig föreläsning om AU (Astronomisk Ungdom). Resterande delen av kvällen jobbade många med sina projekt till sena timmar, medan andra valde sömn eller skräckfilm i gympasalen. Nu är vi taggade inför redovisningarna imorgon!!

Tack o hej från oss

Rymdforskarskolan 2019 i Kiruna – dag 7

Tjena bloggen!

Idag gick vi upp klockan 7:15, för att åka till LKAB:s gruva i Kiirunavaara. Väl där åkte vi ner 540 meter under marken, för att spendera förmiddagen i gruvans besökscentrum. Vi fick bland annat se gamla gruvmaskiner, och det berättades även om processen att få upp malmen samt hur anrikningsprocessen går till. Innan vi åkte tillbaka till Raketskolan bjöd LKAB på lite välbehövligt fika. När vi väl hade återvänt fortsatte vi att arbeta me våra CanSats ett tag, innan det blev dags för lunch: pastasallad à la Måns och Carl. När lunch-ätandet var över fortsatte vi bygga på våra CanSat-projekt en stund, innan vi skiftade fokus till att bygga modellraketer. Efter vissa svårigheter var det dags för middag, chicken nuggets med ris och en improviserad sås bestående av sweet chili-sås och yoghurt. Middagen inleddes av en rörande dikt från en av handledargrupperna till ledarna. Under middagen märkte vi också av förkylningsepidemin som brutit ut Rymdforskarskolan. En efter en blev våra vänner sjuka. Det är bara en fråga om tid tills vi faller. Hoppas någon överlever för att skriva på bloggen imorgon.

Efter middagen var det dags för kvällens sociala aktivitet: pappersflygplanstävling. Eftersom detta var ett av få sätt att skrapa in några pluspoäng till rymdkapplöpningen som pågår mellan handledargrupperna var pressen stor att skapa ett flygplan som både flög så långt som möjligt och såg snyggt ut. På grund av att vi är den bästa gruppen (och delvis på grund av gruppens alldeles egen ingenjör, Gustaf) vann vi distanstävlingen med god marginal. Tack vare designteamets insatser vann vårt plan, Månexpressen Justin (till minne av vår kamrat Justin, drabbad av epidemin), även designtävlingen. Efter denna intensiva dag var det dags för en avslutande bedcheck, men för vissa var arbetet inte över än. CanSat-projekten skulle vara klara på förmiddagen dagen därpå, vilket visade sig vara ett problem för några av grupperna. Lyckligtvis fanns det också tid för sömn, vilket kommer vara nödvändigt för att kunna analysera datan från CanSatsen imorgon.

Av Måns Mån-Månster

Gustaf, Rebecca, Alexandra, Justin, Sebastian, Julia, Samuel

Rymforskarskolan 2019 i Kiruna – dag 6

Hej och välkommen till vårt bloggelilogginlögg.

Efter en intensiv gårdag med tidig uppstigning och en lång vandring i Abisko fick vi en välförtjänt sovmorgon. Idag har vi tagit det lugnt men ändå haft roligt. Vi hade inga studiebesök eller föreläsningar idag utan istället jobbade vi på våra CanSat projekt som vi blev introducerade till. Det vi ska göra är att vi ska bygga en liten satellit som ska få plats i en aluminiumburk m.h.a kunskap vi har fått från tidigare labbar. Den satelliten ska sedan skickas upp 150-300 m upp i atmosfären med en raket. Efter en hel dag med programmering och planering av våra projekt avslutade vi med en mysig filmkväll och tacos. Filmen vi såg var Interstellar .

MvH,
”Flat Earth Society” (Herman, Sara T, Sara M, Tor, Julia Bj, Pontus)

”Har vi åkt till Mars än?” – En ny stjärna i poddrymden

2019 är Rymdåret med stort R. Bland allt som händer, bl.a. 100-årsjubileum för Svenska Astronomiska Sällskapet och 50-årsjubileum för Apollo 11:s månlandning, så har även podcasten Har vi åkt till Mars än? lanserats; en podcast som handlar om den teknikutveckling som kommer leda till att vi sätter en människa på Mars. Vid sidan är bl.a. vår egen podd, Rymdpodden, så är den en av få poddar med rymdtema i Sverige, och precis som med allt så tycker vi i AU att ju fler rymdgrejer det finns, desto bättre!

Foto: Anneli Nygårds.

Har vi åkt till Mars än? släpps månadsvis och kommer att besvara frågor som Kan vi odla mat i rymden? Kan vi flyga i ljusets hastighet? Och Har vi uppfunnit hypersömn? I varje avsnitt presenteras de senaste nyheterna från rymden, och i reportage och intervjuer träffar de världens ledande rymdexperter.

Serien produceras och programleds av Susanna Lewenhaupt och Marcus Pettersson, som såg en lucka i rymdområdet inom radio och tv.
För två år sedan närvarade vi på ett föredrag med NASA om odling i rymden. Vi var sålda direkt och ville lära oss allt om rymden och började leta efter material”, säger Marcus Pettersson, en av initiativtagarna till serien.

Rymdintresset har alltid funnits, från självlysande kartor över stjärnbilder som barn, till science fiction-kulturens filmer och böcker i ungdomen” säger Susanna Lewenhaupt, den andra halvan av duon bakom Har vi åkt till Mars än? ”Fascinationen för rymden finns väl hos alla på något sätt, och även om man inte vill åka själv så vill man se en person på Marsytan”.

Så nu, 2019, i samband med 50-årsjubileet av månlandningen – satte de igång och gjorde serien, helt med egna medel.

Avsnitt, released so far

I första avsnittet, Har vi åkt till Mars än?, går de igenom vad vi hittills gjort för att en bemannad resa till Mars ska kunna bli verklighet en dag. Medverkar gör Rymdstyrelsens Johan Köhler. Han är ansvarig för solsystemsforskning och området rymdlägesbild – de hot som finns i rymden och från rymden, så som rymdväder, kolliderande asteroider och rymdskrot. Även den svensk-amerikanska NASA-astronauten Jessica Meir intervjuas om sina tankar kring att en dag få åka upp i rymden, kanske till Mars.

I andra avsnittet, Finns det lagar på Mars än?, pratar de om rymdlagar. Vad gäller egentligen där ute, i tomrummet och på himlakropparna? De träffar Katrin Nyman Metcalf, professor i juridik på Tallins tekniska universitet, och ordförande i International Relations Committee på ESA. De intervjuar också Chris Lamar, vd på det amerikanska företaget Lunar Embassy, som säljer mark på månen och planeterna sedan 1980, då de hävdade äganderätt över himlakropparna. Men kan man verkligen äga månen?

I det tredje avsnittet, Har vi åkt tillbaka till månen än?, pratar de om den senaste tidens nysatsningar på rymden i och med NASA:s planer på att bygga en bas på månen samt The Lunar Gateway, en rymdstation som ska gå i bana runt månen inom fem år. De intervjuar Kristin Dannenberg, ansvarig för forskningsfrågor på Rymdstyrelsen, och träffar Richard Garriott, privat astronaut och upptäcktsresande som berättar om sin väg till rymden.

I det fjärde avsnittet, Kan vi åka i ljusets hastighet än?, pratar de med Mattias Blennow, lektor i teoretisk astropartikelfysik vid KTH. De pratar om Breakthrough Starshot med Avi Loeb, professor på Harvard, och så lite hederliga raketmotorer med Li Forsberg på GKN.

I det femte avsnittet, Har vi hittat liv i rymden än?, konstaterar de att universum är stort och gammalt. Visst borde det finnas liv på fler platser än på jorden? Det pratar de om tillsammans med Sandra Siljeström, astrobiolog och forskare på RISE, och Clas Svahn, ordförande för stiftelsen Archives for the unexplained och internationellt ansvarig hos UFO-Sverige.

I det senaste avsnittet, Kan vi odla mat i rymden än?, tittar de på tre olika sätt att odla mat i rymden. Växter, insekter och kött! Trent Smith på NASA leder markarbetet för the Veggie, ett projekt för odling av grönsaker på internationella rymdstationen ISS. Åsa Berggren, professor i ekologi forskar om insekter som föda på Sveriges Lantbruksuniversitet och Julie Gold, biträdande professor i biomaterial vid Chalmers berättar om möjligheter att odla både kött som föda och fungerande organ.

Håll utkik och prenumerera på kommande avsnitt där poddar finns! Dessutom finns de listade och lyssningsbara här!

Medverkande:

Marcus Pettersson

Journalist och radio- och tv-producent som driver bolaget Rundfunk Media. Med allt från dokumentärer för SVT och UR, P3 dokumentärer och poddar för bland annat Moderna museet och Europeiska Socialfonden i ryggen blev längtan efter Mars för stor, och när alla de stora kanalerna missat att täppa igen det svarta hålet inom rymdinnehåll tog han saken i egna händer, och siktade mot stjärnorna.

Susanna Lewenhaupt

Producent, projektledare och VD för Beppo med ett hundratal poddar, radioserier, reklamkamanjer och ljudböcker i bagaget. Trots att du kan höra Susannas röst varje gång du går på bio eller lyssnar på DN:s storsatsning med inlästa reportage har hon röst så att det räcker även till Mars!

Månlandningsparty för Israels landare Beresheet

Krister Sjölander, ingenjör på SSC.

AU:s Måns Holmberg, förbundsordförande, och Moa Skan, projektledare för Rymdforskarskolan 2019.

Den 11:e april skulle Israel skriva rymdhistoria genom att bli det fjärde landet i världen att landa en sond på månen, efter Ryssland, USA och Kina. Astronomisk Ungdom och Israels ambassad i Stockholm var värdar för evenemanget som firade och uppmärksammade det hela!

Beresheet (Hebreiska för ”i begynnelsen”) som sonden hette var en obemannad månlandare utvecklad av SpaceIL — en ideell organisation med syfte att främja naturvetenskap, likt AU — och Israel Aerospace Industries, ett statligt Israelisk rymdbolag. Finansieringen kom från privata aktörer, vilket även det skulle skrivas i historieböckerna. Det huvudsakliga målet med uppdraget var i linje med SpaceIL:s syfte att främja karriärer inom naturvetenskap, teknik och matematik, något som de definitivt lyckades med. Beresheet vetenskapliga mål var att ta bilder och mäta magnetfältet på månytan, samt att placera ut en retroreflektor. Sonden sköts upp den 22 februari från Floria med en SpaceX Falcon 9-raket, tillsammans med en telekommunikationssatellit. En smart metod för att reducera uppskjutningskostnaden.

Efrat Hochstetler, biträdande ambassadör vid Israels ambassad i Sverige.

Per Magnusson, astronom på Rymdstyrelsen

Dagen då Beresheet skulle landa på månen anordnade Astronomisk Ungdom tillsammans med Isreales ambassad i Stockholm och andra partners två event för att uppmärksamma månlandningen. Till det första eventet bjöd vi in gymnasieelever från NTI Vetenskapsgymnasiet Stockholm till föreläsningar och diskussion i Stockholms gamla observatorium. Ingen mindre än Israels biträdande ambassadör, Efrat Hochstetler, var närvarande och pratade om Israelisk kultur och vad Beresheet hade för betydelse för landet. I programmet fanns även Krister Sjölander, ingenjör från SSC (Rymdbolaget), som berättade om Sveriges roll i projektet. Det var nämligen SSC som skötte kommunikationen med Beresheet! Därefter gav Per Magnusson från Rymdstyrelsen en överblick över Sveriges rymdindustri och kopplingen till Beresheet. På plats var även Peder Jonsson från Vänföreningen till Fuglesang Space Center (FSC) och Marcus Suurküla från Sveriges Ingenjörer, som pratade om utveckling av rymdutbildning och vilken av ingenjörsyrket. Sist med inte minst gav Christer Fuglesang en förtrollande föreläsning om hur det var att åka upp i rymden och leva på rymdstationen. Detta följdes av en paneldiskussionen där gränsen mellan åskådare och föreläsare nästan suddades ut och en öppen och givande diskussion utvecklades. För gymnasieeleverna var detta tillfälle fantastiskt inspirerande!

Peder Jonsson, från Fuglesang Space Center

Marcus Suurküla, Sveriges Ingenjörer

Därefter började livesändningen av månlandningen. Vi hade riggat upp en gigantisk storbilds-TV på innergården framför observatoriet och där samlades alla elever, allmänheten och många av föreläsarna för att beskåda den historiska händelsen. När landningen påbörjades var stämningen både spänd och glädjerik i väntan beskedet, men tyvärr felade sonden och kommunikationen bröts. Beresheet kraschade på månytan. Den dystra känslan som spred sig över observatorielunden bröts snabbt av stolthet och hopp när Israels premiärminister Banjamin Netanyahu gratulerade SpaceIL för deras otroliga instats och säger att han hoppas på en mjukare landning när de försöker igen.

Astronaut Christer Fuglesang, professor vid KTH.

Gruppbild på alla talare för kvällen.

Några dagar senare meddelade SpaceIL att dom ska försöka igen och den 11 april tilldelades dom Google Lunar X Prize på 1 miljon dollar för Beresheet 2.0. AU ser fram emot att följa nästa landningsförsök!

Vem vet, kanske kommer AU skjuta upp en egen satellit en dag i framtiden?

Ett stort tack till alla organisationer som bidrog till denna fantastiska afton under Rymdåret 2019!

  • Israels ambassad
  • KTH Rymdcenter
  • SSC
  • Rymdstyrelsen
  • Vänföreningen till Fuglesang Space Center
  • Sveriges ingenjörer

/Måns, förbundsordförande Astronomisk Ungdom

Niklas Engelhardt Önne vinnare av tävligen ”De första, historiska stegen på Mars”

I våras utlyste vi tävlingen De första, historiska stegen på Mars. Många bra bidrag kom in och juryn stod inför en grannlaga uppgift i att utse vinnare. Efter många bedömningar står det nu klart vilka vinnarna är. Läs vidare för att få reda på vilka samt ta del av deras vinnande tävlingsbidrag.

Niklas Engelhardt Önne, vinnare. Foto: Axel Öhman Wiberg.

Förstapriset i klassen bästa uppsats går till Niklas Engelhardt Önne, 18 år från Stockholm. Han vinner två biobiljetter och boken The Grand Design (2010) av Stephen Hawking.

Förstapriset i klassen bästa illustration går till Atle Kjellsson, 10 år från Helsingborg. Han vinner två biobiljetter och boken Red Mars (1992) av Kim Stanley Robinson.

Delad andraplats i klassen bästa uppsats går dels till Jonas Grapne, 18 år från Stockholm, som vinner boken Vi har ingen aning: en guide till det okända universum (2018) av Jorge Cham & Daniel Whiteson, samt till Viktor Kollberg, 16 år från Saltsjö-Boo, som vinner boken Red Mars (1992) av Kim Stanley Robinson.

Samtliga fyra vinnande bidrag publicerades i det senaste numret av Populär Astronomi. Se och läs bidragen i de två uppslagen i Populär Astronomi (nr 2, 2019) här!

Astronomisk Ungdom önskar gratulera vinnarna!

Allt som hände under Knut Lundmark-dagarna 2019

Den 12-14:e april gick andra upplagan av Knut Lundmark-dagarna av stapeln i Lund – Knut Lundmarks hemort! Knut Lundmark-dagarna är inspirationsdagar i astronomi och rymdteknik för gymnasieelever där en helg fylls av föreläsningar, laborationer och sociala aktiviteter. Läs vidare för att få veta allt som händer under årets upplaga!

Under fredagen samlades alla deltagare i astronomihuset på Lunds universitet. Passande nog skulle vi hålla till i Lundmarksalen hela helgen, och lika passande inleddes helgen med en fängslande föreläsning om Knut Lundmarks liv av journalisten och amatörastronomen Ulf R. Johansson. Efter helgens mjukstart köptes pizza och därefter fick eleverna delta i sociala lära-känna-övningar för att, precis som det låter, lära känna varandra. Sedan var det dags att bege sig till hotellet för att sova, inför nästa fullspäckade dag.

Lördagens väckarklockor ringde, hotellets frukost konsumerades och åter i Lundmarksalen väntade en föreläsning av postdoc Abbas Askar om ”Cosmic explosions: From Supernovae to Colliding Black Holes”. Han bjöd på en spännande resa genom tid och rum, och fick testa sin kunskap av en mängd olika frågor av nyfikna och inspirerade Knut Lundmark-stipendiater. Näst på tur var professor Sofia Feltzing, som även hon fick många frågor från fundersamma deltagare som ville veta mer om hennes arbete om galaxer, i synnerhet Vintergatan.

Strax före lunch fick eleverna lyssna på ännu en spännande föreläsning av universitetslektor Nils Ryde. Med titeln ”Livets atomer föds i stjärnorna” gick Ryde igenom hur en döende stjärna, under sin egen gravitation, gör det möjligt för tyngre element att skapas och fortsatte med att ta föreläsningen till en nivå som aktiverade även den mest pålästa i publiken.

Eftermiddagen bjöd på raketbygge med LARA (Lund Aerospace and Rocketry Association) och en norrskenslabb med ALVA (astronomiklubb för studenter i Lund). Deltagarna kämpade på under tidspress för att försöka få ihop en fungerande vattenraket. Fint dekorerade blev de givetvis också med silvertejp och glitter. Med hjälp av en kort föreläsning av LARA om raketens principer var det inga problem för eleverna att förstå hur de skulle fördela massan och vad de behövde göra för att få en stabil raket. Hos ALVA fick eleverna lyssna på en föreläsning om norrsken genom tiderna, hur forskningen har gett nya förklaringar och vad vi kan ta med oss av detta. Dessutom demonstrerade föreläsarna ett experiment där norrskensfenomenet nyttjas för att återskapa norrsken i mindre skala, som en typ av norrskensgenerator – en så kallad terrella!

För att få en överblick över vad det finns för möjliga utbildningar att välja om man önskar en karriär inom astronomi eller rymdteknik höll Martin Magnusson och Sofia Feltzing en presentation om studier vid LTH och LU. Det var en väldigt detaljerad genomgång, och gav många anledningar till att föra anteckningar. Sammanfattningsvis kunde vi konstatera att en majoritet av civilingenjörsutbildningarna, i alla fall på LTH, går att koppla till rymdindustrin, med specialiseringar som högfrekvens- och nano elektronik, maskinintelligens och reglersystem. Ligger intresset istället på forskningsaspekten inom astrofysik eller astronomi är fysikprogrammet ett perfekt val med flertalet val av specialisering.

Dagen hann också bjuda på en nagelbitande intressant och djupgående föreläsning om exoplaneter av professor Melvyn B Davies, innan det var dags att bege sig tillbaka till hotellet. Deltagarna fick en knapp timme på sig att byta om till deras finaste plagg, kamma håret och sträcka på sig – nu var det dags för finmiddag!

Efter att ha lyckats navigera genom Lunds tillfälliga busschema anlände vi äntligen till vår destination – Stäket. Den gamla fasaden och borgliknande formen satte stämningen redan innan vi blev visade våra bord nere under ”borgen”. I mer än två timmar fick deltagare likväl ledare tillfälle att utbyta tankar, erfarenheter och framtidsplaner med varandra. Placerad nära bordets mitt kunde stora delar av samtalens mångfald urskiljas. I ena änden kunde man höra ord som exoplaneter, teleskop och spektrometer slängas iväg. I andra änden fick man olika civilingenjörutbildningars för- och nackdelar, och i mitten pågick en debatt om hur en risotto bör tillagas. Bland helgens 23 deltagare fanns en grupp för alla!

Söndagsmorgonen innebar packning för eleverna och utcheckning från hotellet direkt efter frukost. Väskor i hand begav sig alla för sista gången som grupp till Lundmarksalen där LARA gav lite extra tid till eleverna för att färdigställa raketerna och ge dem den sista finishen. Likt när tiden rinner ut i Masterchef fick deltagarna abrupt avsluta deras verk efter 45 min och slå sig ner för helgens sista föreläsning – ”How to Find Life on Exoplanets” av doktoranden Brian Thorsbo, och likt samtliga föreläsningar under helgen avslutar Thorsbo på topp med en avslappnad och storslagen föreläsning om vad som kan komma att leda till mänsklighetens genom tiderna största upptäckt.

Därefter var det äntligen dags att se vad timmar av design, byggande och kreativt problemlösande givit för slutresultat – nu var tiden kommen för raketuppskjutning! Grupperna gav sig iväg till uppskjutningszonen; tävlingsinriktade, målmedvetna, lite mer förberedda än förväntat, med varsin pimpad vattenraket. Med vatten och ett övertryck av luft inpumpat genom en liten cykelventil lyfter till sist vattenraketerna enligt Newtons tredje lag. Raketens design, mängden ballast och fenor, avgjorde projektilbanan och det var onekligen spännande att se hur de olika grupperna hade tänkt med konstruktionen och vilket resultat det fick. Några lyckade uppskjutningar bjöds det såklart på, och två grupper fick dela på vinsten; en för att ha uppnått högsta höjd och annan för längsta horisontella sträcka.

Uppskjutningarna gav gott om diskussioner under lunchen som följde, och för många var det här Knut Lundmark-dagarna 2019 tog slut. Med buss- och tågtider att passa, tackade vi ledare för oss och vinkade av ett gäng deltagare – alla vilka bidragit till en av de mest lärorika och inspirerande helgerna vi haft. Somliga valde att utnyttja de sista timmarna i Lund genom att ta en promenad genom vad som kan komma att bli deras hem under kommande universitetsår, andra valde att stanna en extra halvtimme i Lundmarksalen för det förlängda avslutet – vår version av Marvels post credit scenes. Helgen sammanfattades i ett brilliant Kahoot, där den som bäst kunde komma ihåg föreläsningarnas innehåll, föreläsarnas unika anekdoter och deltagarnas vanor fick tilldelat priset: 30 sekunders ära och ett gott antal AU-stickers!

Med det drar vi för ridån för Knut Lundmark-dagarna 2019, och vänder blickarna med hög förväntan mot den tredje upplagan 2020.

/Projektgruppen

Arkiv