Prao, praktisk arbetslivsorientering, är sedan i somras obligatoriskt i grundskolan. För rymdintresserade elever är det så klart en dröm att få praktisera som rymdforskare under sin prao. Detta blev i november verklighet för David & Michelle i årskurs 8 från Röselidsskolan i Lerum, och Stina & Greta i årskurs 8 från Kullaviks Montessoriskola! Här följer deras redogörelse för sina dagar som astronomer vid Onsala rymdobservatorium.
Första dagen
Första dagen var vi på Onsala rymdobservatorium och på förmiddagen gick vi på en rundtur med Joakim Strandberg som forskar om jorden och hur havsnivåerna höjs. Just nu höjs vattennivåerna med 1 cm varje år. På rundturen fick vi bland annat se teleskop och en utställning om rymden. Efter det träffade vi Henrik Olofsson som jobbar med 20 m-teleskopet och ser till att det fungerar. Han gör också mätningar med det. På eftermiddagen träffade vi Kirsten Kraiberg Knudsen som jobbar med galaxer och vi fick veta att Vintergatan är 100 000 ljusår i diameter. Det betyder att om något händer på ena änden av Vintergatan så kommer man se det på andra sidan först efter 100 000 år! Vi träffade också Eva Wirström och Flora Stanley som också är forskare på observatoriet.
Andra dagen
Andra dagen var vi på Chalmers campus i Göteborg. Det första vi gjorde var att gå igenom frågorna vi hade ställt till forskarna dagen innan. Efter lunch träffade vi Patrick Eriksson som berättade om satelliten Odin och hur den fungerar. När Odin sköts upp så var meningen att mäta bland annat vatten i atmosfären, nu används mätningarna främst till att förutspå väder och hålla koll på ozonlagret. Efter det fick vi en paus för det var mycket att ta in och sen träffade vi Anqi Li som jobbar med nästa satellit som ska ta kort på det så kallade “airglow” (luftglöd) uppe i atmosfären, satelliten heter Mats och ska åka upp i rymden vintern 2019.
Tredje dagen
Dagen började direkt 09.00 på Onsala och vi började med att gå på ett möte med alla som jobbar med astronomi på observatoriet hade kring hur verksamheten fungerar och framtida event. Efter det träffade vi Andri Spilker som gav oss en förförståelse om vad Mark Krumholz skulle prata om på sin presentation efter vi var klara med Andri. Han var gästföreläsare och höll ett föredrag om hur stjärnor skapas i gasmoln och hur galaxer kan vara olika. På eftermiddagen var vi med Peter Forkman som förklarade för oss hur de små radioteleskopen SALSA fungerar och hur man kan använda sig av dem för att hitta Vintergatan utan att kolla på en karta. Det kunde man göra genom att ta reda på var på himlen det fanns mycket väte och vart det finns lite väte. Vintergatan innehåller nämligen väldigt mycket väte. Så vi kollade med teleskopet för att hitta vart det fanns mycket väte och där låg Vintergatan. Efter det kollade vi på utställningen bredvid SALSA-datorerna. Vi kollade på hur lampor till exempel lyser i olika färger. När vi var klara gick vi tillbaka till huvudbyggnaden och så småningom hem.
Fjärde och sista dagen
Sista dagen var vi i Göteborg igen och började med att träffa mottagargruppen GARD som jobbar med att bygga mottagare. Vi fick träffa Mathias Fredrixon som jobbar med tekniken bakom mottagare och han visade oss flera olika som de på GARD har byggt. En av mottagarna kallas Band 5 och den används just nu i ett teleskop som heter APEX. Teleskopet står nere i Chile och där står det teleskop från många olika länder. Efter vi hade vart hos mottagargruppen gick vi tillbaka genom campus på Chalmers och skrev denna rapport. På eftermiddagen hade vi en lektion med Maryam Saberi som jobbar med stjärnors evolution och hur de utvecklas från stjärnor som solen till att bli röda jättar.
Vi har lärt oss otroligt mycket om astronomi och teknik när det kommer till verktygen man använder i ett observatorium. Det har varit en lärorik och intressant upplevelse som vi aldrig kommer glömma. Tack alla astronomer och framförallt vår handledare Boy Lankhaar.
