Sveriges regering deklarerade i höstbudgeten 2023 att de ämnar att ta fram en nationell STEM-strategi (se sektion 2.9.2, sidan 41, här). Under hösten bjöd regeringen in myndigheter och organisationer att ge inspel till denna utredning (dnr. U2023/03079). Eftersom Astronomisk Ungdom verkar inom STEM, särskilt rymdområdet, så var det självklart för oss att lämna in våra synpunkter på vad den nationella STEM-strategin behöver innehålla. Här finns remissvaret i PDF-format, och det går även att läsa i sin helhet är nedan:
Som ideellt barn- och ungdomsförbund med syfte och verksamhet inom STEM välkomnar vi regeringens initiativ till en nationell STEM-strategi. För att förändra barn och ungas inställning till studier och karriär inom STEM behövs ett helhetsgrepp där skola, näringsliv och civilsamhället alla samverkar för samma mål.
Astronomisk Ungdom samlar omkring 4500 barn och ungdomar i ett 60-tal lokala föreningar runt om i Sverige. På lokal, regional och nationell nivå arrangerar våra medlemmar på ideell basis fritidsaktiviteter inom STEM såsom läger, sommarforskarskolor, konferenser, kurser, kvällsmöten, föreläsningar, studiebesök, tävlingar, stipendier, studieresor, skolbesök med mera, med ungas rymdintresse som utgångspunkt. Genom att verka på fritiden under kvällar, helger, sommarlov och mellan lektionstimmar så kompletterar vi effektivt skolan inom STEM-ämnena precis som exempelvis idrottsrörelsen kompletterar idrottsämnet och aktiverar unga i fysisk aktivitet på fritiden, ofta med bättre resultat än skolan har möjlighet till med sina begränsade lektionstimmar.
Ungefär hälften av våra föreningar ute i landet är skolföreningar som startats och drivs av elever själva på sina respektive skolor, där de anordnar STEM-aktiviteter för sina skolkamrater, exempelvis genom att bjuda in gästföreläsare eller anordna temadagar. De pushar sina rektorer att köpa in teleskop, att finansiera studieresor eller starta kurser i naturvetenskaplig specialisering i astronomi eller rymdteknik nästa termin. Precis som elevråd/elevkårer bedriver elevinflytande, så sprider våra gymnasieföreningar intresse för STEM och skapar till en positiv attitydförändring gentemot dessa ämnen underifrån.
Regeringens efterfrågar ett särskilt fokus på att öka andelen kvinnor som genomgår en STEM-utbildning. Vår medlemsbas har en helt jämn könsfördelning och bland våra ideella och förtroendevalda medlemmar är det alltjämt tjejer i majoritet. Därför tror vi att riktade satsningar på nationella barn- och ungdomsorganisationer inom STEM, som Astronomisk Ungdom, kan spela en nyckelroll i att nå regeringens mål på detta område.
Den naturliga metoden för ett sådant stöd är genom riktade statsbidrag av Skolverket. Redan idag delar Skolverket ut statsbidrag till ideella organisationer som exempelvis arbetar med entreprenörskap (se förordning (2011:192) om statsbidrag för entreprenörskap i skolan) eller som samlar elevkårsföreningar på skolor (se förordning (1998:1636) om vissa statsbidrag för utveckling av skolväsendet). Om ett motsvarande organisationsbidrag införs för nationella barn- och ungdomsförbund som verkar helt inom STEM, så får civilsamhället och elevers eget intresse och engagemang för STEM-ämnena en möjlighet att bidra till att nå regeringens mål med STEM-strategin.
Det behövs en attityd- och kulturförändring hos elever gentemot STEM-ämnena, och en sådan förändring behöver komma underifrån. Barn är naturligt intresserade av STEM, särskilt rymden, men intresset behöver stimulans och plats att växa såväl inom som utanför klassrummet. Likt NASA:s Apollo-program gav upphov till ett enormt lyft för antalet examinerade från högre STEM-utbildningar i USA under 60-, 70- och 80-talen, så behöver Sverige ett nationellt program, en effektiv STEM-strategi, som kan göra motsvarande i Sverige idag och imorgon. Om stat, skola, näringsliv och civilsamhälle arbetar tillsammans kan vi förverkliga det.
Låt astronauten Marcus Wandts rymdfärd bara vara början på Sveriges STEM-raket!
Mikael Ingemyr
Generalsekreterare
Astronomisk Ungdom