Den 30 september, ca. 11:00 – 14:00 höll IRF en Rymdvaka på Ångströmslaboratoriet i Uppsala. Astronomisk Ungdoms Jennifer Andersson var på plats för att lyssna på föredragen och ta del av det senaste från Rosetta-missionen, som avslutades med en kontrollerad kraschlandning på kometen 67P. Läs hennes berättelse här: Fredagen den 30 september avslutades Rosettas uppdrag genom en kontrollerad kraschlandning på kometen 67P/Tjurjumov-Gerasimenko. Forskarna på Institutet för Rymdfysik, IRF, passade på att bjuda in såväl vetenskapare från Uppsala universitet som allmänheten till en stor rymdvaka vid Uppsala universitet, lagom till att de sista signalerna skulle tas emot från Rosetta innan landningen ca. 13:20 svensk tid. Landningen var lyckad, och signalerna mottogs in i det sista. När Rosetta sedan slagit sig ned på kometkärnan hade forskarna fått sina sista data i samband med uppdraget, och uppdraget avslutades för gott när farkosten Rosetta somnade in och ett i över 20 år aktivt projekt gick mot sitt slut. Under Rymdvakan höll flera forskare som arbetat med projektet korta föredrag, och vi följde live-sändningen från ESA, den europeiska rymdorganisationen, som är huvudman bakom projektet. På plats var bland annat Gabriella Stenberg Wieser från IRF i Kiruna, Rymdstyrelsens Johan Köhler, Johan Zandin från RUAG och Hans Rickman från Uppsala universitet. De har alla varit inblandade i Rosetta-projektet, och hela tre av totalt 12 instrument har helt eller delvis utvecklats i Sverige. Rosetta lyfte från raketbasen Kourou den 2:a mars 2004, och nådde 10 år senare sitt mål; kometen 67P. Rosetta-projektet syftade till att skaffa ny kunskap om kometer, och var även det första projektet någonsin att genomföra en landning på en komet; år 2014 sändes kometlandaren Philae ned till kometkärnans yta. Landaren skiljer i och med detta Rosetta-missionen från tidigare kometuppdrag, som ESA:s sond Giotto till kometerna Halley och Grigg-Skjellerup, vilka enbart utgjordes av förbiflygningar. Många nya upptäckter har gjorts. Bland annat har man hittat syrgas i kometens atmosfär, lärt sig mer om solsystemets bildande, och funnit kväve och glycin på kometen. På Rymdkanalens hemsida finns mer information om flera stora upptäcker och nya bedrifter med anknytning till Rosetta-projektet, och i den här intervjun pratar forskare Anders Eriksson från IRF mer om syrefynden, som uppgår till totalt 5-10% av kometatmosfären. En längre intervju med Anders kring Rosetta-projektet finns också i Rymdpoddens arkiv, där han berättar om projektets första tid och vilka forskningsresultat Rosetta lett till. Här finns också en sammanställning av en hel del information som släppts sedan Rosetta påbörjade sitt uppdrag! Eftersom Rosetta rört sig långsamt runt kometen (med en hastighet av bara några meter per sekund) har möjligheterna till fantastiska vetenskapliga mätningar varit stora under projektets gång. Det tog ca. 40 minuter för signalerna från Rosetta att nå Jorden, och därtill kom 5-10 minuters databehandling innan signalerna kunder presenteras på skärmarna på Ångströmslaboratoriet i Uppsala. Osiris-kameran tog bilder in i det sista, och den sista bilden kan du se här. Den är tagen på 51 meters höjd. Strax före 14:00 försvann signalen från Rosetta, och man bekräftade att landningen hade lyckats. Rosetta-missionens avslut var ett faktum. Denna video visar de sista bilderna tagna från Rosetta, och du kan själv se hur det såg ut när den sista signalen togs emot. IRF stod för två av instrumenten på Rosetta; en jonmasspektrometer från IRF i Kiruna och två Langmuirprober från Uppsala. Syftet med de båda instrumenten var att studera dammpartiklar och delvis joniserad gas som kommer från kometkärnan när solen värmt upp kometen. Gabriella Stenberg- Wieser, IRF-forskare på plats från Kiruna, har bland annat berättat att en fråga som Rosetta-uppdraget förhoppningsvis kan besvara är huruvida solvindsjoner kan reflekteras mot kometytan på samma sätt som mot månen. Och en sak är säker; trots att Rosetta nu somnat in vid landaren Philae på kometytan så kommer den insamlade datan att hålla forskarna i arbete under lång tid framöver, och forskningsresultaten kommer att fortsätta att rulla in. Missa inte att följa den tecknade serien om Rosettas äventyr på ESA:s youtubekanal!
Varukorg