Efter två fullspäckade veckor är avslutningsdagen för Rymdforskarskolan i Stockholm till sist här. Eleverna har under dagen deltagit i ett stort seminarium med inbjudna gäster från samtliga samarbetspartners, Astronomisk Ungdoms förbundsstyrelse, Svenska Astronomiska Sällskapet, Christer Fuglesang och inte minst vänner och familj i publiken. De har under den sista veckan av Rymdforskarskolan arbetat med projekt i antingen astronomi eller rymdteknik, och seminariet fylldes av ny kunskap om alltifrån gravitationsvågor och relativitetsteori till rymdteleskop, exoplaneter och stjärnspektrum. Dagen avslutades med en finmiddag i KTH:s reaktorhall. Stort tack till alla fantastiska elever och stort lycka till i framtiden! Läs vår elev Sadaf Timoris berättelse från dagen här!

Var hälsade alla rymdfantaster!

Välkomna till blogginlägget om dagen med stort D, avslutningsdagen! Jag som ska beskriva den här otroliga dagen och krydda lite extra för att visa hur grym den var, heter Sadaf Timori. Det är en stor ära att få skriva om dagen som alla hade räknat ner till sedan veckan innan. Alla visste vad som skulle hända, men ingen hade väntat sig det som faktiskt hände…

Sista dagen började i stort sett som alla andra gångna dagar. Det blev ingen sovmorgon här inte. Vid 7- tiden var alla uppe ur sängarna som vanligt. Men just idag var det inte morgontrötta ansikten man såg vid frukosten. Idag var det glada, uppspelta och inte minst förväntansfulla ansikten man möttes av. Alla var otroligt fint uppklädda och det verkligen strålade om oss och inte minst om projektledaren och handledarna också! Dagen kunde inte ha börjat bättre!

Vi for mot Albanova efter frukost där vi fick mingla runt lite på grund av att allt inte gått helt enligt en viss tidsoptimists planer tidigt på morgonkvisten (hmm, undra vem?). Vi fick även extra tid för att öva på våra presentationer som vi på eftermiddagen skulle redovisa i Albanovas största föreläsningssal (!), Oskar Kleins auditorium. Presentationerna hade vi förberett sedan en vecka tillbaka och visst fanns det en viss nervositet bland oss men stämningen var ändå på topp. Det var ju trots allt sista dagen på ett stort äventyr som vi hade fått ta del av. Men innan vi skulle få berätta om det vi hade arbetat med de senaste kvällarna, fick vi för sista gången äta ännu en utsökt lunch på Fågelängens Catering på Albanova.

Mätta och glada tog alla varsin sittplats i den stora föreläsningssalen. Det var nu dags att inleda avslutningseminariet. Vi fick höra tal av våra sponsorer och samarbetspartners, bland annat SSC och Vetenskapens hus. Även Rymdforskarskolans egen rektor, Christer Fuglesang, fick komma fram och tala inför oss elever och föräldrar.

Tiden rusade bokstavligen fram till timmen då det var vi elever som stod med det rullande bildspelet bakom oss och pekpinnen i våra händer. Efter två veckor fullspäckade med jätteintressanta och lärorika föreläsningar var det nu endast nio föreläsningar kvar. Dessa nio skulle inte hållas av ännu fler fantastiska professorer eller en nobelpristagare i fysik. Dessa nio avslutande föreläsningar skulle nu hållas av oss.

27 gymnasieelever med det gemensamma rymdintresset, ställde sig tre och tre och talade i tur och ordning. Med stor entusiasm och glädje berättades det om bland annat framtidens raketer, liv på Mars och gravitationsvågor. Alla lyckades väcka intresset hos publiken. Det var fantastiskt kul och intressant att lära av varandra! Det märktes att alla hade lagt ner mycket jobb på presentationerna, för resultatet var otroligt!

När kvällen började närma sig var det dags att traska ner mot reaktorhallen på KTH där en trevlig trerätters middag väntade på oss. Det var sjukt häftigt att vistas 25 meter under marken i det mäktiga bergrum där Sveriges första kärnreaktor en gång hade varit igång. Det hade dukats fint på borden, stämningsfull musik hördes och humöret var på topp hos alla. Välkomstdrinkarna fick hjälpa oss att smälta den otroliga syn vi precis hade fått. Kvällen hade precis börjat, men vi var redan förtrollade. Roliga och känslofyllda tal hölls, sånger sjöngs och kvällen avnjöts av alla! Bara tanken av hur bra vi hade det den kvällen får glädjehormonerna i kroppen att sätta fart. Men ännu var det inte slut på det roliga. Det som nu väntade var en stor överraskning från handledarna.

Allt hade varit fullkomligt hemligt fram tills det ögonblick då vi fick öppna ögonen och se vad som väntade oss. De två bästa veckorna i mitt liv var officiellt över efter denna hemlighetsstämplade avslutning. Eleverna, projektledaren och handledarna som jag hade förmånen att träffa var inte längre mina skolkamrater och ledare, de var nu mina vänner.

Mitt kunskapsförråd är nu påfyllt, min lycka är enorm och rymden är något jag älskar ännu mer! Rymdforskarskolan har gett mig mer än jag någonsin hade kunnat önska och förvänta. Jag hoppas fler får chansen att känna samma. Möjligheterna är i alla fall stora!

/Sadaf

Hela gänget efter finmiddagen i Reaktorhallen på KTH. Tack för i år!