Varje sommar anordnas i Alpbach, Österrike, en rymdkurs för doktorander och universitetsstudenter. Deltagarna delas in i fyra lag och varje lag ska under 10 dagar utforma ett rymduppdrag från grunden. I år var temat ”sample return missions from small solar system bodies”, och här kan du läsa AU:s tidigare förbundsordförande Jennifer Anderssons reseberättelse från sommarens upplaga!

Den 16-27:e juli hade jag möjligheten att delta i den 42:a upplagan av Summer School Alpbach, en sommarforskarskola i rymdteknik i Österrike. Sommarforskarskolan anordnas av the Austrian Research Promotion Agency FFG och den europeiska rymdorganisationen Esa, tillsammans med International Space Science Institute, Austrospace och nationella rymdorganisationer i flera av Esas medlemsländer. 62 deltagare av ca 200 sökande valdes ut till programmet, alla studenter eller doktorander med olika bakgrunder inom naturvetenskap och teknik och en gemensam passion för rymden. Rymdstyrelsen sponsrar varje år deltagande för ett antal svenska studenter, och i år deltog fyra svenskar i programmet.

Summer School Alpbach har ett unikt och spännande koncept; under sommarforskarskolan delas deltagarna in i fyra lag som vardera ska designa en rymdmission från grunden. I lagen blandas unga fysiker och ingenjörer med olika nationaliteter och kompletterande specialområden för att spegla verkliga arbetsförhållanden i internationella team. I år var temat sample return from small Solar System bodies – ett tema som lockade studenter specialiserade på alltifrån Rosetta-kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko till transneptunska objekt, Mars geologi och flera andra områden. Temat passade även mig särskilt bra eftersom jag just avslutat mitt examensarbete med fokus på meteoroiders moderkroppar och numerisk integration av meteoroidbanors utveckling över tid.

Foto: Alpbach.

Jag landade i München den 15:e juli och tog sedan tåget över gränsen mot Österrike morgonen därpå. Sommarforskarskolan ägde rum i vackra Alpbach, ett litet samhälle i en alpdal som dessutom blivit utmärkt till Europas vackraste blomsterby. Fantastiska vyer av grönklädda berg utgjorde därmed scenen för det intensiva arbete som skulle pågå under de kommande 10 dagarna. Första kvällen ägnades uteslutande åt mingel för att lära känna de andra deltagarna. Med 60 rymdnördar i en och samma lokal kan det inte bli annat än trevligt, och många intressanta samtal om häftiga examensarbeten och rymdsektorn i Europas länder följde.

Kl. 09.00 dagen därpå öppnade årets upplaga av forskarskolan på riktigt, och invigningen hölls av bland annat Günther Hasinger, ESA Director of Science, och Andreas Geisler, head of Aeronautics and Space Agency på FFG. De första dagarna fylldes av föreläsningar av inbjudna forskare och ingenjörer från bland annat ESA och DLR, och vi fick en gedigen bakgrund kring asteroider och kometer, tidigare rymdmissioner, tekniker för att ta jordprover från andra himlakroppar tillbaka till jorden, hur man beräknar bästa möjliga bana för att nå sitt mål, teknisk design, val av raket, kostnadsberäkningar och mycket mer. Det var verkligen en intensivkurs i rymdmissiondesign och fysik relaterad till solsystemets mindre kroppar!

Eftermiddagar och kvällar ägnades sedan åt eget arbete inom laget, och det blev inte många timmars sömn per natt. Något av det bästa med forskarskolan var att alla inbjudna experter och mentorer stannade flera dagar och gick runt bland lagen ända till långt efter midnatt för att svara på frågor och bidra med sin expertis. Det gjorde att vi lärde oss otroligt mycket på kort tid samtidigt som vi fick chansen att lära känna kunniga experter som jobbar med oerhört häftiga forsknings- och ingenjörsområden. Varje kväll gjordes också ett avbrott i det intensiva arbetet för en gemensam trerättersmiddag för samtliga deltagare, föreläsare, mentorer och arrangörer. Det bjöds på mycket trevlig stämning och god mat, och middagarna bidrog således på ett påtagligt sätt till den mysiga atmosfär som hela tiden präglade forskarskolan.

Mitt team utformade ett rymduppdrag med markprovtagning från den jordnära asteroiden 2002 AT4, tillhörande spektralklass D. Det är en typ av mörka asteroider vi idag vet väldigt lite om. De återfinns främst i utkanten av och bortom asteroidbältet och tros vara några av de mest primitiva kropparna i solsystemet. Syftet med missionen var därför att undersöka det tidiga solsystemets utveckling – asteroider och kometer är tacksamma kroppar för ettsådant ändamål eftersom de inte påverkats av dynamiska och fysikaliska processer på samma sätt som större kroppar har gjort. Man kan säga att de är nedfrusna minnen från tiden då solsystemet bildades!

Det rymduppdrag mitt lag utformade fick namnet DESIRE (D-type Explorer for Subsurface Interior sample REturn). Forskarskolan avslutades med en timmeslång presentation av alla aspekter av uppdraget – alltifrån vetenskapliga frågeställningar och instrumentation till tekniska detaljer och koncept. Efter presentationen samlades laget på scenen för att svara på tuffa frågor från den inbjudna juryn, som dessutom skulle bedöma den vetenskapliga rapport varje lag författat under programmet.

Under avslutningsmiddagen den sista kvällen tilldelades vi Jury Chariman’s Special Award för bästa vetenskapliga rapport av Roger-Maurice Bonnet (ESA Director of Science 1983-2001) och fick med oss en av de eftertraktade Oscars-pokalerna hem. Lagandan var på topp och kvällen fylldes av tal, hyllningar, kramar och prisutdelningar. Det var så roligt att få fira ett avslutat arbete tillsammans med alla lagkamrater man arbetat så nära inpå näst intill dygnet runt den gångna veckan. Det allra bästa med Summer School Alpbach har i slutändan varit att lära känna så många fina människor och inspirerande naturvetenskaps- och ingenjörsstudenter; jag kommer sakna varenda en av dem och återträffar är redan inplanerade!

Att delta i Summer School Alpbach har varit en fantastisk och givande upplevelse. Jag har fått en gedigen inblick i hur det faktiskt går till att utveckla rymduppdrag från grunden vad gäller såväl tekniska som naturvetenskapliga aspekter, samtidigt som jag har träffat fantastiska människor och fått många nya goda vänner. Jag rekommenderar alla som har möjligheten att söka till Summer School Alpbach kommande år att göra det – det är en upplevelse för livet där man får chansen att knyta kontakter, träffa nya vänner och lära sig väldigt mycket om rymdforskning och rymdteknik på kort tid. Att vara en del av ett så entusiastiskt och drivet, internationellt team och arbeta så intensivt mot ett gemensamt mål är en väldigt speciell upplevelse. Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till Rymdstyrelsen som gav mig den här möjligheten.

/Jennifer Andersson

Rymdstyrelsen delar ut ett resebidrag för deltagande i kursen för några svenskar varje år. Bidraget utlyses här på Rymdstyrelsens webbplats.