Sveriges exoplanet Isagel kretsar kring stjärnan Aniara i Karlavagnen. De nya namnen, ur Harry Martinsons välkända rymdepos, är två av hundratals namn för exoplaneter och deras stjärnor som tillkännagavs den 17 december 2019 vid pressmöten i Paris och Göteborg. Namn har valts av allmänheten i fler än 110 länder för att fira den Internationella astronomiska unionens 100-årsjubileum.
Runt om i världen har allmänheten engagerat sig i det globala projektet IAU100 NameExoWorlds. Projektet har gett människor i hela världen möjligheten att föreslå meningsfulla, kreativa och unika namn på de planetsystem som tilldelats varje land.
Det är bara andra gången som en global kampanj har lett till namngivning av stjärnor och exoplaneter. Totalt lämnades 360 000 namnförslag från fler än 110 länder. I uppdrag av IAU fick en kommitté i varje land utifrån förslagen ta fram en kortlista med kandidater som sedan gick till allmän omröstning. Globalt röstade 420 000 personer för sina favoriter. I Sverige lämnades fler än 7100 röster på fem förslag.
De nya namnen presenterades kl 11:00 den 17 december på en presskonferens vid Parisobservatoriet, Paris, Frankrike. De svenska resultaten presenterades samtidigt vid ett pressmöte som hölls på Chalmers i Göteborg för att fira uppsändningen av rymdteleskopet Cheops, som kommer att detaljstudera redan kända exoplaneter.
– Astronomiska observationer under en generation har nu upptäckt över 4000 planeter som kretsar kring andra stjärnor – de kallas exoplaneter. Antalet upptäckter fortsätter idag att fördubblas vart 2½ år, vilket avslöjar anmärkningsvärda nya populationer av planeter och sätter vår jord och vårt solsystem i perspektiv. Statistiskt sett går planeter i bana runt de flesta av stjärnorna på himlen. De finns överallt, säger Eric Mamajek, astronomen och medordförande i kommittén som drivit projektet för IAU.
– Astronomer katalogiserar sina nya upptäckter med hjälp av beteckningar som påminner om telefonnumer. Samtidigt har intresset ökat bland både astronomer och allmänheten för att också tilldela egennamn på samma sätt som för solsystemets himlakroppar, fortsätter Eric Mamajek.
Det globala projektet IAU100 NameExoWorlds kom till för att skapa medvetenhet om vår plats i universum och för att vi ska kunna reflektera över hur jorden skulle kunna uppfattas av en civilisation på en annan planet.
IAU är den myndighet som ansvarar för att tilldela officiella beteckningar och namn för på himlakroppar, och därför användes dess hundraårsjubileum 2019 (IAU100) som ett tillfälle för att erbjuda varje land chansen att namnge ett planetsystem, bestående av en exoplanet och dess värdstjärna.
Eduardo Monfardini Penteado är projektledare för IAU100 NameExoWorlds.
– Kampanjen IAU100 NameExoWorlds gav allmänheten den spännande möjligheten att hjälpa till med namngivning av över 100 nya världar och deras stjärnor, och att hjälpa IAU att skapa ett genomtänkt tema för namngivning av framtida upptäckter i de systemen, säger han.
Varje land tilldelades en stjärna som är synlig från det landet och är tillräckligt ljus för att observeras genom mindre teleskop. Enligt metodik och riktlinjer som upprättats av IAU:s NameExoWorlds-kommitté ansvarade en nationell arbetsgrupp för att fastställa villkoren för allmänhetens deltagande, sprida projektet i landet och utveckla ett omröstningssystem.
Sveriges namn ur klassikern Aniara
Planetsystemet som tills nu hetat HD 102956 har fått nya namn från Harry Martinsons berömda science fiction-dikt Aniara. Stjärnan får heta Aniara och planeten Isagel.
Exoplaneten Isagel är i likhet med de andra planeter som fått nya namn en gasjätte som troligen påminner om Jupiter. Den upptäcktes med hjälp av radialhastighetsmetoden, där noggranna mätningar av en stjärnas spektrum avslöjar att den vacklar fram och tillbaka under påverkan av dess planeters tyngdkraft.
Samma metod ligger bakom årets Nobelpris i fysik som tilldelades delvis för upptäckten av den första exoplaneten runt en stjärna som liknar solen.
Planeten Isagel upptäcktes 2010 med hjälp av Keckteleskopet på Hawaii av ett forskarteam som leddes av den amerikanske astronomen John Johnson. Isagel gör ett varv runt stjärnan Aniara på 6,5 dygn. Stjärnan som är något tyngre och större än solen (massan uppskattas till 1,68 gånger solens, och diametern drygt 4 gånger solens). Systemet ligger cirka 400 ljusår bort i stjärnbilden Stora björnen, mitt i Karlavagnen nära stjärnan Megrez. Från en mörk plats kan stjärnan ses med en bra fältkikare eller mindre teleskop.
Namnen Aniara och Isagel föreslogs av Lars Gottberg, pensionerad läkare från Stockholm. Aniara är namnet på det stora rymdskeppet som i dikten hamnar på fel kurs. Isagel är pilot på Aniara, en karaktär som Nobelpristagaren Martinson baserade på sin vän, poeten Karin Boye. 2019 blev Aniara film av regissörerna Pella Kågerman och Hugo Lilja, med skådespelaren Bianca Cruzeiro i rollen som Isagel.
Förslaget var ett av över 1600 som lämnades av allmänheten under sommaren 2019. Med hjälp av en jury kokades listan ner till en kortlista av fem namnpar som gick till omröstning under oktober och november. Resultatet av omröstningen – cirka 7100 röster avlades – gick sedan till IAU.
För att uppmärksamma FN:s internationella år för urfolksspråk 2019, uppmuntrades talare att föreslå namn på urfolksspråk. Av de utvalda namnen har några tiotals urfolksursprung. Norges stjärna och planet, som också ligger i stjärnbilden Stora björnen, döps till Nasti (stjärna på nordsamiska) respektive Albmi (himmel). I Sverige gick namnparet Naestie/Tjovke (stjärna/björnöga och björnunge på sydsamiska) till omröstning.
– IAU gläds över det breda internationella intresset som NameExoWorlds-kampanjen har skapat. Det är glädjande att så många människor i länder i hela världen har bidragit till att skapa namn för planetsystem som har betydelse inom sina egna kulturarv. Denna insats hjälper oss alla att enas i vår utforskning av universum, sade Debra Elmegreen, IAU:s tillträdande president.
Mer om det globala projektet och IAU:s jubileumsår
IAU, den Internationella astronomiska organisationen, sammanför fler än 13 500 yrkesastronomer i fler än 100 länder i hela världen. Dess uppdrag är att främja och skydda astronomi i alla dess aspekter, inklusive forskning, kommunikation, utbildning och utveckling genom internationellt samarbete. IAU fungerar också som den internationellt erkända myndigheten för att tilldela beteckningar till himlakroppar och detaljer på deras ytor. IAU grundades 1919 och är världens största professionella organ för astronomer.
NameExoWorlds-projektet organiserades inom ramen för IAU:s hundraårsjubileum 2019. Med över 5000 aktiviteter i 140 länder firar miljontals människor runt om i världen de astronomiska genombrotten som har format vetenskap, teknik och kultur under det gångna seklet, samt att lyfta fram astronomins betydelse som ett verktyg för utbildning, utveckling och diplomati. Mer information finns på hemsidan för IAU100.
– Under året har vi nått ut till allmänheten genom olika astronomiska aktiviteter för IAU:s 100-årsjubileum. Det globala projektet NameExoWorlds har varit det perfekta initiativet för att avsluta ett år fullt av utåtriktade initiativ. Det kommer säkert att ha ett genomslag under många år framöver, säger Ewine van Dishoeck, IAU:s president.
Så utsågs Sveriges namn
Nomineringar togs emot mellan 11 juni och 22 september 2019 och totalt inkom 1639 förslag.
Resultatet av omröstningen lämnades till IAU den 19 november för slutgiltig utvärdering. I omröstningen, som var öppen mellan 24 oktober och 11 november, ingick förslagen Isagel (planet) och Aniara (stjärna), Dunfin och Akka, Ratatosk och Yggdrasil, Skoll och Alfrödull, samt Tjovke och Naestie. De hade valts ut av en expertjury med stöd av Sveriges nationella kontaktpersoner för astronomisk outreach i Sverige. Jurymedlemmarna var Anna Davour, vetenskapsjournalist och fysikredaktör på Forskning och framsteg, och Maria Ehrenberg, regionbibliotekarie vid Region Halland och fil dr i litteraturvetenskap.
I IAU:s arbetsgrupp för tävlingen ingår Alex Pietrow (sammankallande), Robert Cumming (IAU:s nationella kontaktperson för astronomisk outreach), Emily Freeland, Seméli Papadogiannakis och Moa Skan.