Denna Tisdag skiljer sig från de andra dagarna då vi inte började vår dag i den vackra
föreläsningssalen i Lund Observatory, istället befann vi oss vid Vattenhallen klockan 08:40 på
morgonen. Vi blev indelade i 3 grupper som alla blev ivägskickad till olika, men exakt lika
intressanta aktiviteter.
Jag tillhörde den första gruppen som fick lära mig hur vi skulle framkalla bilderna vi tidigare
i veckan hade tagit med hjälp av ett teleskop i USA. I en hel timme där vår vän Nick från
Lunds universitet visade oss vilka program vi skulle ladda ner och hur hela processen gick
till. Nu känner vi alla till vad RAW-, BDF- och RESMP filer är och hur vi ska använda de för
att få en sådan tydlig bild som möjligt. Vi avslutade med att Nick och Anna visade hur man
färglägger bilderna på bästa sätt. Då fick vi reda på att alla färger i astronomiska bilder är en LÖGN. Jag hade med hela mitt hjärta trott på Nasas otroliga bilder men TYDLIGEN är inte
nebulosor onaturligt röda, blå och gröna, sjukt eller hur?
Men det är okej, jag kan leva genom detta svek, för vårt nästa stopp var otroligt. Vi
förflyttade oss till en miniatyr version av Naturhistoriska riksmuseets Cosmonova där
Vattenhallen hade programmerat en modell av vår galax där vi långsamt zoomade ut från vår
planet för att få en överblick på världen vi lever i och hur otroligt gigantisk den är. Vi fick se hur stort en ljus sekund verkligen är, sedan en ljusminut, ljus timme, ljus vecka, ljus månad
och till slut ett ljus år. En otrolig presentation som verkligen satte perspektiv på saker. Anna
var den som visade oss allt detta. Efter den föreläsningen satte hon på en kort dokumentär om
mörk materia och gick iväg för att hjälpa Nick med det vi hade gjort innan. Denna
presentation tog upp det som tidigare hade talats om på Knut Lundmark-dagarna (för er som
var där), vilket som var att de aktivt jobbar på att försöka framställa mörk materia på på
CERN i Schweiz/Frankrike. Fascinerande som vanligt. Att få se alla dessa illustrationer
animerade ovanför dig var verkligen trollbindande.
Vår grupp hade fått en perfekt ordning på aktiviteterna för precis efter detta gick vi vidare till något mer praktiskt, nämligen några lekar som illustrerade hur de arbetade på CERN. Dessa
aktiviteter påminde mycket om hur Tom Tits är och inte bara var det bra gruppövningar utan
fungerade ganska bra på att visa hur saker fungerade. Såklart var det inte särskilt
vetenskapligt korrekt, jag vet att krockar mellan neutroner inte är ett spel där man skjuter iväg en metallkula med all kraft man har och får poäng om de hamnar i rätt hål, men jag gissar att känslorna liknar varandra. Efter den demonstrationen fick vi gå runt och pilla på massor av
roliga saker, som att låtsas göra en operation. Vi fick till och med ge vår vän ett ultraljud.
Människorna på Vattenhallen var otroliga, inspirerande och väldigt roliga. Man kände sig
väldigt välkommen och hela stället hade ett visst intellektuellt lugn och jag skulle gå tillbaka
dit självmant. Och tack för att vi fick leka i erat barn rum!
Efter en väldigt god lunch var det sedan dags för lägrets sista föreläsning. Som vanligt var det
helt sjukt intressant, min brinnande passion för rymden möter verkligen sitt like i alla dessa
föreläsare. Denna föreläsning handlade om hur våran måne kom till och vi fick undersöka
alla de olika teorier som finns där ute och tillslut diskutera det som verkar troligast, nämligen att en planet krockade in i Jorden under dess tidiga år och på så sätt skapat vår närmsta granne.
Dagen avslutades med en presentation från självaste generalsekreteraren Mikael Ingemyr och
handlade om AU och hans livs resa. Hans föreläsning var 1 timme längre än det först var
planerat, men gjorde det något? Nej. Var det intressant? Ja. Kommer jag nu engagera mig mer
i AU? Absolut. Tack till Mikael för en respektgivande presentation och intressanta
konversationer och TACK till våra handledare. All kärlek till er….. och jag hoppas ni tyckte
om meddelandet jag lämnade i era böcker!! Vi ses!!!!!!!!!!!!
MVH Joni