Vi blev som vanligt väckta klockan 07:00 med låten ”Jag är en astronaut”. Det var dags att äta frukost och göra i ordning sig för dagen. Efter frukosten begav vi oss till Chalmers för att lyssna på en föreläsning av Kinas Kade. Hon pratade om galaxer, galaxhopar och lite om svarta hål. Vi fick också lära oss om hur man kunde avgöra åldern på galaxer genom att använda redshift samt testa på att rangordna galaxer efter ålder med hjälp av allt vi lärt oss under föreläsningen. Efter en super lärorika föreläsningen var det dags för lite lunch på Wijkanders innan vi begav oss till Onsala för ett studiebesök.
Efter att vi hade varit på Chalmers så åkte vi till Onsala Rymdobservatorium. Vi tog buss dit och när vi kom fram behövde vi stänga av våra telefoner så teleskopen inte skulle störas. Vi fick se deras 20-meter teleskop som är skyddat av en ”Radio-dome”. Vi fick också se tvillingteleskopen och 25 meter-teleskopet. Robert visade oss även mariografen som mäter vattennivån på tre sätt och även ett annat mätinstrument som mätte havsnivån m.h.a GPS-satelliter. På slutet fick vi även se deras tre små teleskop som kallas SALSA och med de kan vem som helst boka en tid och styra de vilket är väldigt häftigt!
Under kvällen fick vi ta del av handledarnas inspirerande presentationer som bestod av allt från deras intressen till deras historier ingående av både drömmar och motgångar. Något som fastnade var hur Rymdforskarskolan hade fungerat som en start till mycket mer och hur det hade ändrat riktningen i fleras liv som till exempel läger, tävlingar, grundandet av gymnasieföreningar och gemenskapen med andra människor. Viktiga tips och läxor var att våga försöka för även om man misslyckas tar man med sig något lärorikt, att våga att ha fel och att reflektera var man är påväg. Detta gav mig en helt annan syn på hur värdefullt ett läger med andra ambitiösa och rymdintresserade människor verkligen är eftersom man lär sig från både de andra studenterna och handledarnas och hur dessa kontakterna kan komma att bli användbara i framtiden. Jag fastnade direkt för presentationerna men ryggen märkte av efter några timmar att uppfattningen av tid är relativ.
Nu till dagens sorgligare del. En av handledarna, Benjamin Verbeek, fick uppleva sin egen begravning. Dagen innan hade han nämligen förkunnat den mörka nyheten: han skulle lämna RFS till vårt öde för att själv åka till ESA i Belgien. Vi alla blev givetvis fullkomligt bestörta, för vad skulle vi göra utan hans matematiska bevis som försatte oss alla i ett tillstånd av total konfys? Utan hans spel Mao, vars regler vi inte ska prata om, men som av allt att döma ingen förutom Benjamin själv förstår till fullo? Hur som helst blev vi i FVESTA® såklart tvungna att hjälpa honom på vägen till andra sidan, och en storartad begravning anordnades. Sorgen som uttrycktes i begravningsstycke på piano, ljuständning och en kärleks- tillika farväldikt var fullständig. Vi alla hoppas nu att Benjamin har kommit fram helskinnad till sin för oss rätt så okända destination och önskar honom lycka till i en värld av superpositioner.
/FVESTA (Fugelsangs Väldigt Engagerade Sträng-Teoretiska Astronauter) (Figaro, Viktor, Eve och Anton)