Stort tack för alla högkvalitativa och intressanta ansökningar vi tagit emot till Rymdstipendiet 2024! Juryn har haft ett svårt uppdrag att välja ut två vinnare, men nu står det klart att en av dem blir Olle Berg från Göteborg som får ta emot det heltäckande resestipendiet till European Space Camp på Andøya Space Center i Norge i augusti. Han ansökte om stipendiet med ett gymnasiearbete där han genomförde ett heltäckande arbete med avseende på teoretiska såväl som praktiska aspekter rörande Kalmanfilter och eliminering av hastighetslumpvandring hos sondbaserat tröghetsnavigeringssystem (INS) med integrerad GPS, i syfte att bestämma marknära markprofiler. Inför lägret har AU pratat med honom och värmt upp!
Berätta om dig själv! Vem är du och vad har du gjort för rymdrelaterade saker fram tills nu?
Jag heter Olle och har nyss gått ut andra året på gymnasiet. Det är dock inget vanligt gymnasium; jag går på Hvitfeldtska gymnasiet, där den berömda astronomiföreningen Hvit Hål håller till. Genom Hvit Hål har jag under det senaste året engagerat mig i allt som har med rymd att göra, och jag hoppas kunna fortsätta med det. Det började egentligen med tävlingen CanSat, som Hvit Hål såklart arrangerade på Hvitfeldtska. Efter både en kval- och finaltävling bestämde jag och mitt lag oss för att fortsätta utvecklingen av vår CanSat genom ett gymnasiearbete. Det var genom tävlingen och senare arbetet inom rymdteknik som jag verkligen kom att älska området. Vidare har jag deltagit i läger såsom RFS, Norrskenslägret och Rymdtekniklägret, där detta intresse blommade.
Berätta lite om ditt projektarbete. Vad har du forskat om och vad har du kommit fram till?
Projektet som jag, tillsammans med mitt CanSat-lag, har arbetat med är som sagt kopplat till vidareutvecklingen av vår CanSat. Vårt uppdrag i CanSat-tävlingen var att bestämma en vindprofil, det vill säga vindriktning och vindhastighet som en funktion av altitud, som sedan kan användas inför uppskjutningen av exempelvis en raket från Esrange. Arbetet omfattar därför alltifrån hård- och mjukvara, exempelvis hur fallskärmen ska vara utformad och monterad, hur CanSat:ens skal ska konstrueras och hur dess mjukvara ska struktureras, till teorin bakom uppdraget. Teorin består delvis av hur en vindprofil kan härledas, men framför allt hur de storheter som krävs för att härleda den kan uppskattas. Det vi använde, och som vanligtvis används i liknande tillämpningar, är ett så kallat Kalmanfilter. Kalmanfiltret låter oss använda en mängd brusiga signaler från olika sensorer, exempelvis en GPS, genom att sammansmälta dessa till ett färre antal signaler med högre noggrannhet än de enskilda signalerna. På så sätt kan vi bestämma en vindprofil med relativt hög noggrannhet utan att använda dyra sensorer.
Vad ser du mest fram emot med att delta i European Space Camp i sommar?
Jag ser verkligen fram emot att få träffa och umgås med alla andra deltagare under en hel vecka. Det kommer bli superkul att få jobba tillsammans med dem på en raket eller ballong som sedan ska skjutas upp.
Hur ser din närmsta framtid ut? Vad händer i höst?
Förhoppningsvis kommer min höst vara fylld med planering och arbete på Aurore-III-projektet. Det hade varit riktigt coolt att få bygga något som ska färdas över Karmanlinjen och upp till rymden. Jag hoppas att de kunskaper och färdigheter som jag har samlat på mig under mitt gymnasiearbete, tillsammans med de som jag kommer få under ESC, ska ge mig goda förutsättningar inför Aurore-III.
Om du får beskriva rymden med tre ord, vilka ord väljer du då?
Outforskad, extrem och lärorik.
Har du några tips till gymnasieelever som funderar pả att söka Rymdstipendiet 2025?
Mitt största tips är definitivt att låta ens nyfikenhet leda en. Om man påbörjar ett arbete som man är intresserad av och nyfiken på, kommer “arbetet” inte kännas som arbete. Då tror jag att man utvecklas och lär sig som mest.
