Dagen den kommer då alltid, den dagen då ett nytt år snart ska påbörjas och det förgående året ska avslutas. Vid 24:00 skiljs dem åt med pompa och ståt. Ännu en gång, precis som alltid. Dock så skriver jag inte detta med en sorgsenhet, utan det är snarare tvärt om. Detta år har i mina ögon varit fantastiskt och här är en sammanfattning av årets höjdpunkter i mitt liv. Jag hoppas verkligen att era år har varit lika fantastiska, med motgångar som framgångar. 

Först ut är LUNA. Att bygga upp en förening med enormt drivna personer är det bästa jag har gjort. Resan är långt ifrån över men vilken resa vi haft! I början av sommaren deltog vi i en temadag och tillverkade vår första komet. På bilden ser ni mig och Anja, båda lika nervösa, som precis avfyrat en brandsläckare. Fortsättningsvis arrangerade vi ett event med Linköpings kommun med en föreläsning, workshop, tipspromenad och livemusik. Hur häftigt det var? DET VAR AWESOME!

Under sommaren deltog jag i Rymdforskarskolans första del i Stockholm, vilket var en erfarenhet i särklass. Allt vi gjorde under de två veckor vi spenderade på KTH, Alba Nova, var lika roligt som lärorikt. Höjdpunkten enligt mig var att träffa Frank Wilczek även om det var kul att fira midsommar på ett annorlunda vis med glass tillverkad med kväve och en utomordentlig show av Måns och Mikael, AUs egna ”M&Ms”. Dessutom blev jag intervjuad av Rymdkanelen när vi besökte OHB-Sweden, vilket självklart var häftigt.

Utöver detta sommarjobbade jag på Visualiseringscenter C med en speciell kollega:nämligen Anja! Vi presenterade filmer, spelade VR, tog hand om kunder, plockade ordning, putsade glasögon och hade roligt. Vi lärde oss otroligt mycket på dem där veckorna kan jag säga, eller iallafall jag. Att stå och prata inför 50 personer är något jag innan sommaren mådde dåligt inför, men som jag efter sommaren klarade av utan problem. Jag växte en hel del i och med detta sommarjobb och det är jag oerhört tacksam över.

Efter sommaren fick jag ett besked som lyste upp i höstmörkeret: jag skulle få ta emot Rosa Tengborgs ungdomsstipendium. Den 23 september blev det bestämt att jag skulle åka upp till Stockholm för att ta emot stipendiet samt att delta i Vetenskapens Hus firande av Astronomins Dag och Natt. Det var en dag som jag aldrig kommer att glömma. Det fina diplomet med en underbar bild tagen av Alexis Brandeker (meteorer med en lila himmel bakom sig) hänger nu över mitt skrivbord och jag kan inte kolla på det utan att le. Att få ta emot detta stipendium kändes hedersfullt och det är något jag kommer leva på länge.

En annan väldigt rolig sak som jag har gjort under detta år är att engagera mig mer i Örebro Astronomi! Det har varit obeskrivligt värdefullt att lära känna personerna bakom föreningen och att få all den hjälp jag fått. Nu är jag skribent för föreningen och mitt skrivande växer för varje artikel (cred till Kjell som korrigerar mina texter). Dessutom har jag fått möjligheten att vara med på deras aktiviteter såsom den utställningen dem ordnade med under Astronomins Dag och Natt. Att stå i en galleria och visa upp universum för allmänheten var superkul och det var extra roligt att arrangemanget blev uppskattat. Jag ser fram emot ännu ett år med denna fina förening!

Dessutom firade universums bästa förbund 5 år som verksamma i år!! Ännu ett STORT GRATTIS TILL AU!! De som deltog i konferensen fick ta del av mängder av spännande aktiviteter och pass, där höjdpunkten var att träffa Ulf Danielsson, årets hedersstipendiat och lyssna på hans intressanta föreläsning om årets Nobelpris i fysik. Eller tja, höjdpunkten var nog ändå jubileumsmiddagen som firades enligt Uppsalas studenttraditioner. Vi åt mycket tillfredsställande mat, sjöng fina sånger, slängde klackarna i taket och firade så där som man ska göra. En rolig helg att lägga bakom sig tillbringad med underbara människor.

Nu i december blev jag, Scott och Mikael inbjudna till programmet Snillen Spekulerar/Nobel Minds där vi fick sitta i publiken och lyssna till en diskussion mellan nobelpristagarna. Där satt vi, två meter från Kazuo Ishiguro och mitt emot Kip Thorne, Barry Barish och Rainer Weiss i Grünewaldsalen, Stockholm. Känslan var överväldigande och jag skakade av lycka. När programmet var över lyckades jag få Kip Thornes autograf av ren tur, den kommer jag vara väldigt rädd om.  Jag har aldrig varit så pass ”starstrucked” som jag var den dagen.

Nu står verkligen detta år och tippat mot sitt slut. Däremot är jag väldigt förväntansfull över det nya året eftersom jag inleder det med att åka till Kiruna imorgon där jag ska göra debut som lägerledare. Detta år har jag även blivit kallad ”veteran” inom förbundet, något som betyder otroligt mycket för mig och jag kan lova att jag kommer fortsätta att vara en trogen veteran. Nu återstår endast det faktum att jag vill önska er ett Gott Nytt slut på och ett Gott Nytt År!