Hej allihop!

Här kommer nästa lilla uppdatering av mitt liv som praktikant på Esrange.

Jag hann knappt vara här i två veckor innan jag fick vara med på mitt första ballongsläpp. ”Ballong” – hör ni nu och tänker på de runda små sakerna man blåser upp på kalas, eller kanske på de heliumfyllda i folie som man köper på tivoli. Om ni tillhör den sistnämnda gruppen är ni faktiskt inte så långt ifrån de ballonger som släpps från Esrange. De enda skillnaderna är att ballongerna här inte är gjorda av folie utan av tunn plast, och att de är en aning större än de på Skansen – den största ballong som släppts härifrån hade en volym på ca 1,2 miljoner kubikmeter (Globen i Stockholm är ca 600 000 kubikmeter stor). Den som släpptes nu var en del av det internationella projektet HEMERA, som ska underlätta tillgängligheten av ballongflygning för forskare världen över. HEMERAs nyttolast innehöll experiment från fyra olika internationella forskarlag som på olika sätt studerade jordens atmosfär, bland annat samlade man in extraterrestriella partiklar och gasmolekyler för att undersöka atmosfärens komposition i de lager ballongen flög i.

Eftersom det är många faktorer som måste stämma överens för att ett ballongsläpp ska kunna genomföras; vädret och vindarna måste vara perfekta – både på låg och hög höjd – och forskarnas krav måste uppfyllas, pågår en kampanj under flera dagars tid för att man ska kunna hitta ett lämpligt s.k. släppfönster. Denna gång hade vi dock extrem tur, och HEMERA kunde släppas redan under kampanjens första dag. Vi började nedräkningen vid 02:00 och släppte ballongen 06:42 på torsdagsmorgonen. Det var otroligt spännande att börja jobba i mörker och sedan långsamt se solen gå upp i takt med att vi fyllde ballongen med helium.

På fredagen, efter att ha flugit upp till 34,5 km höjd, avslutades flygningen, och Recoveryteamet kallades in för att hämta in både ballong och nyttolast som hade landat i norra Finland. Som ni kanske gissat utifrån min rubrik så fick jag möjlighet att åka med och hjälpa till! Recovery görs med helikopter, eftersom nyttolasten och ballongen väger flera hundra kilo var, och eftersom de oftast landar på platser som är oåtkomliga med bil. Jag hade innan i fredags varken åkt helikopter, varit i Norge eller i Finland, så det blev ett inte minst händelserikt veckoslut för mig!

 

 

Nu är det mesta angående HEMERA avslutat, och det är dags att börja förbereda sig för nästa ballongkampanj som kommer i slutet på oktober. Under tiden ska jag försöka ta mig runt till de olika avdelningarna på basen och lära mig mer om verksamheten där.

Till nästa gång!

Miranda